Cheerleaders vittnar om psykologiska övergrepp

01 oktober 2024

Jonas Roslund

Av aktiva och tidigare aktiva inom cheerleading uppger 29 procent att de utsatts för psykologiska övergrepp i sin sport. Det framgår av en ny studie från Linköpings universitet. Undersökningen visar att missnöje med ledarskap, skador, hög press och dålig stämning i laget är stora anledningar till att aktiva slutar.

Cheerleaders på rad. — Fotograf: IPGGutenbergUKLtd

– Det liknar vad vi ser internationellt inom andra sporter: att det främst är psykologiska övergrepp som sticker ut, säger Carolina Lundqvist, docent inom psykologi och idrottsvetenskap och legitimerad psykoterapeut vid Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet.

Porträttbild på Carolina Lundqvist utomhus. — Carolina Lundqvist, docent inom psykologi och idrottsvetenskap. Fotograf: Jonas Roslund

I en enkät har 211 aktiva och 73 före detta tävlingsaktiva från 15 år och uppåt svarat på frågor om psykologiska, fysiska och sexuella övergrepp inom sporten, men också om sin egen hälsa. Så vitt känt är det första gången i världen en undersökning av det här slaget görs på just cheerleading. Studien har finansierats av Svenska Cheerleadingförbundet och publiceras i Journal of Sports Sciences.

Psykologiska övergrepp vanligast

I Sverige växer cheerleading snabbt. Det finns cirka 18 000 utövare, många är barn och ungdomar.

– Men vi har problem med att aktiva slutar i gymnasieåldern. Vi ville utreda varför och få till en förändring, säger Cheerleadingförbundets generalsekreterare, Katarina Eriksson.

Vill man vara relevant för nya generationer måste förändringar göras

Vanligast var alltså upplevelser av psykologiska övergrepp. Det kan handla om att bli utfrusen ur gemenskapen, förminskas eller nedvärderas, att man manipuleras eller upplever hot. Hur allvarliga övergreppen upplevdes vara mättes inte i den här studien.

Näst vanligast var att idrottare upplevt brist på stöd när någon person i ansvarsposition känt till trakasserier eller övergrepp utan att vidta åtgärder. Cirka 5 procent av de aktiva och 27 procent av de före detta aktiva uppgav att de varit med om det.

Idrottare berättar efter karriären

Konsekvensen kan bli att utövaren slutar i förtid. Drygt 35 procent av de före detta aktiva angav att de slutat på grund av tränarnas ledarskap och 34 procent angav skador. 27 procent angav hög press som orsak och 22 procent dålig sammanhållning och stämning i laget.

Katarina Eriksson, general secretary of the Swedish Cheerleading Federation. — Katarina Eriksson, Cheerleadingförbundets generalsekreterare.
Fotograf: Ida-Maria Lehto

Tidigare forskning visar att det ofta är först efter karriären som idrottare berättar om olika former av övergrepp. Det kan bero på att attityder och beteenden normaliseras i idrottsmiljön och att man först efteråt inser vad man faktiskt varit med om, menar Carolina Lundqvist. Den aktiva kan också vara orolig för att bli ännu mer utsatt om den slår larm om övergrepp.

Studiens resultat pekar på vikten av att utbilda ledare på alla nivåer och aktivt jobba med insatser som säkerställer att idrottsmiljöer är trygga, hälsosamma och utvecklande.

– Det som jag tror hindrar är gamla normer och en inställning som sätter prestation före hälsa, säger Carolina Lundqvist.

Nya generationer ställer hårdare krav

Hon hoppas att fler inom svensk idrott ska göra som Cheerleadingförbundet: låta granska sig själva för att kunna förebygga, åtgärda och utvecklas framåt.
Cheerleadingförbundet har nu påbörjat arbetet med att ta fram utbildningar för tränare och redan finns en ny uppförandekod för ledarna. Eftersom många i studien angav skador som en orsak till att man slutat vill förbundet öka tränares kunskap om hur träning kan bedrivas för att förebygga skador.

– Det är rent krasst så att om man vill vara relevant för nya generationer och dessutom uppfylla det som idrotten faktiskt ska stå för, då måste förändringar göras, säger Katarina Eriksson på Svenska Cheerleadingförbundet.

Ytterligare kontakt: Katarina Eriksson, general secretary of the Swedish Cheerleading Federation: 079-304 16 82, gs@cheerleading.se

Artikeln: Prevalence of Harassment, Abuse, and Mental Health among Current and Retired Senior Swedish Cheerleaders, C Lundqvist, Journal of Sports Sciences, online 2024, doi: 10.1080/02640414.2024.2405791

Fakta

Enkäten

Enkäten gick ut till 800 aktiva eller före detta aktiva. Drygt 35 procent svarade.

Sporten

Cheerleading växer i hela världen. I Sverige finns cirka 18000 aktiva i 59 föreningar.

Förbundet

Förbundet bildades 1995. Medlem i Riksidrottsförbundet sedan 2019.

Fler nyheter

Etisk hackning, AI och psykisk ohälsa i nya Fakultet

Vetenskapspodden Fakultet är tillbaka med en ny säsong. Nu får vi bland annat höra om hur vi ska tackla AI i skolan, hur etiska hackare har blivit ett kontorsjobb och hur makt och ära kan leda till psykisk ohälsa inom elitidrotten.

Idrottare håller händerna för huvudet och verkar skadad.

Idrotten bör ta mer ansvar för ungdomars hälsa menar forskare

Det kan fortfarande vara känsligt att prata om ätstörningar och psykisk ohälsa inom idrotten. Det visar nya studier som gjorts vid Linköpings universitet. Forskarna menar att hela idrottsrörelsen nu måste ta ett bredare grepp om ungdomars välmående.

Nytt forskningsprojekt för trygg elitidrott

Hur utbrett är problemet med trakasserier, tystnadskulturer och övergrepp inom svensk idrott? Svaret är att ingen vet. Men ett nytt forskningsprojekt vid LiU ska nu försöka ta reda på det och sedan föreslå konkreta åtgärder mot problemen.

Forskning

Athletics Research Center

Friidrott är ur ett globalt perspektiv en av de mest populära individuella sporterna och den största idrotten vid OS. Athletics Research Center (ARC) är en internationell samlingspunkt för tvärvetenskaplig friidrottforskning.

Socialpsykologi

På Avdelningen för psykologi finns ett nätverk med forskare och som har ett gemensamt intresse för socialpsykologi. Forskningsintresset handlar om hur individer, grupper och organisationer fungerar i olika sociala sammanhang och kontexter.

Organisation

Avdelningen för psykologi (PSY)

Vid Avdelningen för psykologi finns spännande forskning kring många olika delar av ämnet psykologi. Vi utbildar också psykologer och psykoterapeuter för att de ska

Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL)

Mänskligt beteende och förutsättningar för lärande står i fokus för utbildning och forskning på vår institution. Vi utbildar studenter och forskare som står väl rustade att möta framtida utmaningar i samhälle och arbetsliv.

Senaste nytt från LiU

Samling av bilder på uppskjutning av raket, och man i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.