21 februari 2023

Hur utbrett är problemet med trakasserier, tystnadskulturer och övergrepp inom svensk idrott? Svaret är att ingen vet. Men ett nytt forskningsprojekt vid LiU ska nu försöka ta reda på det och sedan föreslå konkreta åtgärder mot problemen.

Man som hoppar stavhopp mot blå himmel.
Sverige ligger efter när det gäller forskning kring missförhållanden inom idrotten. Fotograf: filrom

–Det är svårt att säga att det inte finns missförhållanden och tystnadskulturer när så pass många idrottare går ut i media och vittnar om hur svårt det varit att få hjälp. Det menar Carolina Lundqvist som är en av forskarna i det projekt som nu startar.

Målet: åtgärder för trygg idrott

I ett treårigt projekt ska Linköpings universitet i samarbete med Friidrottsförbundet titta på tryggheten för elitfriidrottare. Projektet finansieras av Centrum för Idrottsforskning.
I första steget ska en kartläggning göras. 700 aktiva på junior- och senior elitnivå inom friidrotten ska få svara på en enkät om sina upplevelser. Efter det gör forskarna intervjuer med aktiva och ledare. Det ska sedan ligga till grund för förslag på konkreta åtgärder på hur tryggheten inom idrotten kan säkerställas.

Kvinnlig forskare föreläser framför LiU-logga.Carolina Lundqvist. Men vad betyder trygghet inom just idrotten där konkurrens och uttagningar är själva poängen?

–Det handlar om att det ska finnas en säker fysisk miljö, men att jag även ska känna mig trygg i gruppen. Det handlar om att skapa förutsättningar för mental hälsa och att det känns säkert att våga testa och utmana.

Elitidrotten kan vara en sluten miljö. Det finns många maktobalanser på olika nivåer. I sådana miljöer kan lätt tystnadskulturer uppstå och det blir svårt att säga ifrån när något känns fel.

–Man är rädd för att inte bli uttagen, rädd för konsekvenser, säger Carolina Lundqvist.

Tidigare motstånd mot oberoende utvärderingar

Sverige ligger efter när det gäller forskning kring missförhållanden inom idrotten. Det konstaterade statliga Centrum för idrottsforskning i en rapport 2020. Utomlands har man i många fall kommit längre i att hantera frågorna.

–Det har funnits ett motstånd mot oberoende utvärderingar. Det som är bra här är att vi får göra projektet med stöd av Friidrottsförbundet, säger Carolina Lundqvist.

Det är inte så att idrottsrörelsen inte gjort något alls. Det finns en medvetenhet och många har policydokument. Men att omvandla det till konkreta åtgärder när något händer har hittills visat sig svårt.

Carolina Lundqvist är legitimerad psykoterapeut, docent inom psykologi och idrottsvetenskap, men har också en bakgrund där hon i många år jobbat med idrottare på olympisk nivå. Kollegor i projektet är Jenny Jacobsson, medicine doktor och legitimerad sjukgymnast och professor Toomas Timpka som är överläkare i socialmedicin. Mer riktade studier inom området har tidigare genomförts av Athletics Research Center som forskarna ingår i.

Mer forskning

Senaste nytt från LiU

Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

Så kan industrins globala koldioxidutsläpp minska

De globala koldioxidutsläppen från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat LiU.

Pipettspets mot svart bakgrund.

Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller

Forskare vid LiU har utvecklat en pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att skapa störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Tekniken kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar.

En kvinna i vit blus.

Barn med NPF-diagnoser gynnas av riktad fritidsverksamhet

Barn med neuropsykiatriska diagnoser har ofta svårt att delta i öppna fritidsaktiviteter.  I en ny doktorsavhandling från LiU studeras den riktade verksamheten KFUM Funkis i Linköping. Resultatet visar på utmaningar men framförallt på möjligheter.