01 juli 2022

Det finns barn och ungdomar som tycker att matte är svårt. Sedan finns det de som älskar grafteori, kombinatorik, talteori och geometri så mycket att de åker på kollo för att fördjupa sig ännu mer – ett mattekollo, helt enkelt (fast väldigt avancerat).

Fredrik Löfgren undervisar under mattekollo

Mattekollo är ett sommarläger för barn och ungdomar som är duktiga på och intresserade av matematik. Det har anordnats på olika platser i Sverige sedan 2015 och är nu för första gången i Linköping och på campus Valla.
På Mattekollo får deltagarna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin problemlösningsförmåga inom både matematik och programmering och genom att blanda teori och praktik utvecklar de nya sätt att tänka. Mattekollot riktar sig till 12 – 18-åringar och bakom arrangemanget finns ett antal engagerade matematiker, programmerare, fysiker, utbildare och studenter från hela landet.

En av dessa är Fredrik Löfgren som arbetar på LiU. Han kommer springande till en lektion i programmering med en helt ny uppgift i händerna.
– Det är mycket arbete under kollot, från morgon till kväll. Det är ju först när deltagarna är här som vi kan se vilken nivå vi ska lägga uppgifterna och övningarna på. Vi har dessutom förstått från tidigare år att det uppskattas om deltagarna kan relatera till övningarna, som att som till exempel formulera uppgifter kring simtävlingen vi haft kvällen innan, så vi skapar nya uppgifter allt eftersom.
– Samtidigt finns det deltagare som inte vill ha för mycket tillämpad matematik eller programmering. Igår blev en tjej jätteglad över ett pass med något av det mest teoretiska man kan tänka sig, divergens av vektorfält, säger Fredrik Löfgren.

Övningarna under kollot är inte sådan matte eller programmering som lärs ut i den ordinarie skolan. De är mer teoretiska och ska göra det möjligt för deltagarna att fortsätta utveckla sin matematiska förmåga.
– Det skulle ju bli väldigt tråkigt i skolan om eleverna redan lärt sig allt på mattekollot. Här kan vi vara mer utmanande eftersom deltagarna är jätteintresserade och väldigt duktiga, konstaterar Fredrik Löfgren.
Utöver de övningar som man hinner med under kollot får deltagarna med sig uppgifter hem som till exempel kan lösas i den vanliga skolan.

Specialintresse programmering

Barn och ungdomar framför datorer Att vara på mattekollo är en del lek och samvaro på kvällarna men framför allt är det ett mastigt program med 6-8 timmars lektioner varje dag. En del av deltagarna har sökt kurser som sträcker sig över 4-5 dagar och då pratar vi kunskapsinhämtning motsvarande universitetskurser. Det unika är bara att här kan deltagarna vara 12-13 år. Eller ännu yngre, som Svante som är 11 år. Hans specialintresse är programmering.

– Från början var jag mest intresserad av att skapa spel och inte så mycket av matten som ligger bakom programmeringen men för att ta nästa steg förstår jag nu att jag måste kunna mer matte. Målet är att göra karriär, kanske på ett företag som tar in självlärda, och sedan sälja egentillverkade spel.

Alvar, Vilhelm och John tillhör de äldre i gruppen och har varit med på flera mattekollon tidigare.
– Det är väldigt roligt med mattekollo. Att lära sig nya grejer och kunna umgås med andra som faktiskt förstår vad man gör och hur man tänker, säger Alvar.

Trion får den konstiga frågan ”vad är det som är så bra med matte?” och samtalet blir smått filosofiskt.
– För att saker som är fina i matten är också användbara – för att de fungerar.
– Resultatet av det man gör är antingen rätt eller fel, det finns inget emellan.

Är det då givet att alla som är intresserade av matte och programmering ska hamna inom tekniska eller naturvetenskapliga utbildningar och yrken?
– Nej! Allt är ju egentligen matte och matte är alltid bra att kunna, oavsett vad man gör.

mattekollo.se

Senaste nytt från LiU

Närbild på små bitar av lever i en petriskål.

Levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln

Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse hur bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig. Upptäckten kan bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga spridning till andra organ.

Kvinna i trappa.

Den otekniska flickan är en myt

Flickor i årskurs 3 är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare har de tappat allt. I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet undersöker Ulrika Sultan orsakerna.

Kvinna står på väg med korsade armar.

Hon vill få robotar att uppföra sig bättre

Forskaren Hannah Pelikan tror att vi kommer att få se ökade konflikter mellan människor och robotar i framtiden. I sin forskning filmar hon vardagliga möten mellan människa och maskin för att se vad som händer.