Ingen vet hur många människor i världen som är statslösa. Den senaste uppskattningen från FN:s flyktingorgan är att minst 4,4 miljoner människor är statslösa i juridisk mening. I sin avhandling intervjuar Haqqi Bahram statslösa kurder med ursprung i Syrien som bor i Sverige eller Tyskland.
– Vi måste utgå från människor som går igenom statslöshet, som upplever detta på nära håll, från deras erfarenheter, för att kunna se komplexiteten, och även för att legitimera denna erfarenhet som en kunskapskälla, säger han.
Statslöshetens erfarenheter måste tas på allvar
Haqqi Bahram disputerade vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) vid Linköpings universitet i januari 2025.
– För mig var det viktigt att visa att vad vi vet om statslöshet till största delen kommer från teoretisering, forskning och kunskap från människor som inte har upplevt statslöshet.
En lucka som han, som någon som känner statslösheten utan och innan, har börjat fylla. Och en position som han reflekterar över i avhandlingen.
– Det är lika viktigt att känna till statslösheten inifrån som det är att känna till teorier, sätt att analysera erfarenheten ur en forskares perspektiv. Så jag anser att båda perspektiven är giltiga. Gränserna för vad som är innanför och utanför är trots allt inte alltid så tydliga, summerar han.
Skärningspunkten mellan statslöshet och migration har inte beforskats tillräckligt enligt Haqqi Bahram. Ett exempel är att fastställandet av identitet och ursprungsland blir en extra börda för statslösa personer som tvingas migrera eftersom asylsystemet är konstruerat mer för att tillgodose medborgare än statslösa asylsökande. Haqqi Bahram fann också att statslösheten lämnar ett arv efter sig, oavsett om en statslös person blir medborgare eller inte, om hen migrerar eller inte.
– Det finns många olösta frågor som kvarstår hos människor, som kan vara delvis lösta, men också saker som kanske inte kan lösas alls - även när en person blir medborgare någonstans.
Gemensamma livsvillkor trots olika bakgrunder
Även om statslöshetens innebörd skiljer sig åt mellan och inom olika sammanhang finns det också likheter som gör Haqqi Bahrams slutsatser allmänt tillämpbara.
– När det gäller livsvillkoren statslöshet skapar kan det vara likartat för människor över hela världen. Det kan handla om att inte ha tillgång till grundläggande rättigheter, sjukvård, välfärdstjänster eller utbildning. Statslösa förnekas grundläggande rättigheter och det är en verklighet som är gemensam för många grupper, konstaterar han.
Angående framtiden och möjligheter att säkra statslösa personers tillgång till rättigheter på ett värdigt sätt, bortom migration och medborgarskap, hänvisar Haqqi Bahram till forskning av politiska filosofer som Hannah Arendt.
– Mitt bidrag är att visa på komplexiteten, men också att bjuda in till mer forskning om skärningspunkten mellan statslöshet och migration. Jag hoppas att avhandlingar som min kan kasta ljus över fenomenen, både genom att syna detaljerna och statslöshet i större skala, och se att det är en fråga som kräver mer medvetenhet och kunskap för att kunna hanteras.
