– Jag är glad att utbildningsutskottets ledamöter låter oss komma till tals på det här sättet! Det blev tydligt att de verkligen var intresserade av konsekvenserna den föreslagna revideringen av lärarutbildningen kan få och de förstod att det viktigaste är att prislapparna för lärarutbildningen nu äntligen höjs, säger han.
Seminariet, som lockade nära 30 deltagare, utgick från lärarutbildningsutredningen "Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning" som presenterades i vintras. En viktig punkt i förslaget är att höja antagningskravet i betyget svenska. Håkan Löfgren tycker att förslaget är bra för att på sikt höja läraryrkets status och utbildningens attraktivitet. Men initialt finns stora risker. Utredningen visar att ansökningarna kan minska med upp mot 50 procent – beroende på vilket program som studenterna söker. I förslaget finns ett förslag att prislappen för lärarutbildningen ska höjas och Löfgren hoppas att politikerna ska hörsamma detta.
– Gör det, säg ja! Det har inte hänt på evigheter att man satsar mer pengar generellt på lärarutbildningen och det innebär en väldigt liten risk. Det är otroligt viktigt för att vi ska kunna ge lärarstudenter verktyg och möjligheter att bli förebilder och goda auktoriteter att få träffa lärarutbildare mer tid än vad som är fallet i dag.
Finansiering viktigaste
Ellen Ivarius Andersson, lärarstudent och ordförande i studentkåren STUFF vid LiU, fanns också på plats i riksdagen.
– Lärarledd tid har varit min hjärtefråga. Det måste bli fler timmar och finansieringen är det viktigaste, säger hon.
Hon fick medhåll av Rasmus Lindstedt, ordförande Sveriges Förenade Studentkårer, SFS.
– Fyra timmar lärarledd tid i veckan är helt galet!
Låg genomströmning
Det har aldrig examinerats fler lärare i Sverige än nu – men det räcker inte på långa vägar. Enligt Skolverkets senaste prognos kommer det att saknas cirka 10 600 lärare och förskollärare 2038.
En brännande fråga att lösa, för att få fler behöriga lärare i framtiden, är att fler genomför sin utbildning och tar examen.
Enligt Therez Almerfors (M), kommunalråd i Uppsala, är genomströmningen i snitt 56 procent på landets lärarutbildningar.
– Det är viktigt att se hur det ser ut när regeringen lägger fram utredningar om kompetensförsörjning för framtida lärare. Det är jättemycket skattepengar som försvinner längs vägen. Lägst genomströmning och där vi har störst problem är inom STEM-ämnena naturvetenskap, teknik och matematik, säger hon.
Välkomnar diskussion
Lili André, riksdagsledamot för Kristdemokraterna och suppleant i utbildningsutskottet, samlade sina intryck efteråt.
– Det jag hör här och som själv har upplevt är diskussionen kring höjning av antagningskravet. Jag är glad att många här också tycker att det är bra. Vi måste också se till att fler tar examen och då är lärarledd tid en viktig fråga.
När det kom till budget och finansiering valde hon att få återkomma i frågan när det är dags för proposition.
– Jag välkomna mer diskussion. Men om det skulle bli färre antal studenter när antagningskraven höjs borde det kunna leda till fler lärarledda timmar, kan jag tycka, säger hon.
Miljöpartisten Camilla Hansén är ledamot i utbildningsutskottet. Hon är inte lika övertygad om att en höjning av betygskraven är rätt väg att gå.
– Läraryrket är landets viktigaste yrke! Så är det bara. Det är inte enkelt detta, jag är både avundsjuk och inte på utbildningsdepartementet som ska reda i alla remissvar. Finansiering av utbildningen är viktigt, men jag är skeptisk till att högre antagningskrav på just bara den här utbildningen ska göra jättestor skillnad. Men precis som när det gäller flera andra frågor finns det möjlighet att jag blir övertalad, säger hon.
På seminariet diskuterades även synen på vetenskapligt baserad kunskap i utredningen som ska ligga till grund för framtidens lärare. Pernilla Nilsson, professor vid Högskolan i Halmstad och ordförande för Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté, tycker det finns både sött och salt i förslaget.
Det blev även ett samtal om betydelsen att värna demokratin genom styrningen av lärarutbildningen och skola.
– Forskning visar att skolklimatet kan förbättras när skolor skapar möjligheter för elever att få föra fram sina åsikter, få inflytande och vara med och bestämma på skolan, säger Robert Thornberg.
I utredningsförslaget har man reducerat skrivningen om demokrati och mänskliga rättigheter, för att nästan enbart prata värdegrund. Här vill Håkan Löfgren att beslutsfattare ska vara observanta – är det verkligen en bra idé att göra den ändringen.
– Demokrati är inte något som enbart kan vara ett undervisningsinnehåll i lärarutbildningen. Utan det handlar mycket om det som Robert beskriver. Det handlar om att göra demokrati, att vara demokratis och känna att man har möjlighet att påverka och inflytande som elev i skolan.
