Demokrati på distans under pandemin

Under pandemin har vi sett hur landets kommuner förlagt
fullmäktigemöten till idrottsarenor eller utomhus, minskat antalet deltagare
genom kvittning och – framför allt – rekordsnabbt gått över till digitala
möten. Konsekvenserna har bland annat blivit mindre debattvilja bland
politikerna.

Helena Iacobaeus. Helena Iacobaeus. Charlotte Perhammar

Egna lösningar

Hur har det kommunala självstyret, som ju är något av det viktigaste i den svenska demokratiska modellen, påverkats av den pågående pandemin? Har kommunernas beslut blivit lika väl belysta och diskuterade som innan eller har ”chockdigitaliseringen” gått ut över medborgarnas möjlighet att få insyn i och påverka viktiga frågor? 

Fredrik Carlsson.Fredrik Carlsson.

Det har statsvetarna Fredrik Carlsson, Helena Iacobaeus och Elin Wihlborg vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) på Linköpings universitet undersökt i sin artikel ”Demokratiska beslut i coronatider”.

Underrubriken är ”Digitala verktyg för att ställa om snarare än ställa in” vilket på många sätt kan sägas ha varit de undersökta kommunernas ambition – fortsatt verksamhet och samma möten som tidigare, men till stor del med mer eller mindre ny digital hjälp. För även om många kommuner hade erfarenhet av digitala kanaler och mötesformer innan pandemin, kom omställningen både tekniskt och organisatoriskt att ta ett rejält skutt. Det blev en ”chockdigitalisering” rent av och därmed också stort utrymme för egna, hemmasnickrade lösningar.

- Kommunerna har en hög grad av självbestämmande och styrs av lagstiftning som sedan ett antal år tillbaka möjliggjort för kommunernas politiska organ att genomföra möten med deltagande på distans, säger Fredrik Carlsson.

- Inom ramen för kommunallagen får varje kommun själv besluta om hur mötena i dessa organ ska genomföras och med hjälp av vilken teknik. Eftersom omställningen till hemarbete och digitala möten gick så snabbt tycks de undersökta kommunerna i stor utsträckning ha använt redan befintliga system. Tjänstemän och politiska sekreterare fick viktiga roller i att göra övergången smidigare för organisation och enskilda förtroendevalda.

Tekniska hinder

Under pandemins gång har olika berättelser om ”tekniska missöden” läckt ut. Digitala möten där man varken ser eller hör varandra och inte vet vem som har ordet eller som fullmäktigemötet där röstning skulle genomföras med acklamation men man inte kunde avgöra vem som vann eftersom ljudet från deltagarna inte kunde överföras samtidigt. I artikeln konstaterar författarna att det funnits tekniska faktorer som varit till hinder i beslutsprocessen och att valet av teknik i sig faktiskt är en demokratisk fråga. Tekniken är inte neutral, den styr vad, hur och vem som kommer till tals.

Elin Wihlborg, professor i statsvetenskapElin Wihlborg, professor i statsvetenskap Foto Magnus Johansson

Men det har också uppstått organisatoriska hinder under pandemin. I sin ambition att inte ställa in men ställa om planerade möten valde många kommuner att anpassa sig för deltagande digitalt. Det kunde vara att mötestiderna blev kortare, att föredragningslistorna rensades på många ärenden och att först och främst de frågor prioriterades som var absolut nödvändiga att få med på agendan eftersom ett beslut inte längre kunde anstå. 

Detta tillsammans med att många kommuner valde att minska antalet fullmäktigeledamöter genom kvittning ledde till att den politiska debatten tappade något av sin glöd. Det är dels svårare att hålla det politiska samtalet levande, dels valde många kommuner att försöka tona ned det partipolitiska spelet. Under en pandemi förutsattes att någon slags ”borgfred” var att eftersträva.

Mindre debatt

- Det är en naturlig reaktion på krisen att de dagsaktuella frågorna fick stå i förgrunden, till viss del på bekostnad av långsiktiga frågor och en del politiskt känsliga frågor, säger Helena Iacobaeus.

- Utifrån vårt material kan vi inte se att det skulle ha missgynnat några särskilda partier men man kan ändå sammanfatta det som att det inte har varit den lättaste perioden för enskilda mindre partier att framhäva sin politik.

Mindre debatt mellan politikerna är alltså en konsekvens för demokratin under pandemin. Men vad ger statsvetarna vid LiU för råd för att avhjälpa detta?

- Vi kan alla lära oss av den här tiden då oerhört mycket har förändrats på kort tid i hur vi lever, arbetar, rör oss i samhället och utövar politik, säger Helena Iacobaeus.

- Rent praktiskt och i just det här sammanhanget kan också kommunerna lära av varandra kring hur man kan mötas digitalt så att inte alla i framtiden behöver hitta sin egen balans mellan teknik, mötesformalia och lagar. Från forskningshåll ser vi gärna mer analys av hur digitaliseringen öppnar för nya möjligheter i det kommunala självstyret.

KontaktVisa/dölj innehåll

Fler artiklar om demokratiVisa/dölj innehåll