Att kvinnor fick rösträtt innebar inte att alla i Sverige fick rösta. Fattiga och kriminella var fortfarande utestängda från vallokalerna och vissa grupper är det fortfarande.
– Vår demokrati innebär inte bara inkludering, utan också exkludering. Begränsningar i rösträtten har alltid funnits. Så även idag, säger Jonathan Josefsson, biträdande universitetslektor på Institutionen för Tema, vid Linköpings universitet.
Vilka som tillåtits rösta i olika tider hänger samman med vilka som ansetts lämpliga. Innan kvinnor fick rösträtt ansågs de inte rationella, kompetenta och utbildade nog att ta beslut om något så viktigt som politik.
– Argumenten för varför kvinnor inte skulle få rösta är väldigt lika argumenten för varför barn och ungdomar inte tillåts rösta, säger Jonathan Josefsson.
Jonathan Josefsson forskar om barns och ungas medborgarskap i samtida demokratier. Han ingår i forskningsprojektet ”Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921” där han tillsammans med kollegan Bengt Sandin studerar den politiska debatten kring ålder och rösträttsbegränsningar under 1900-talet. Han tycker det är viktigt att 100-årsjubileet av kvinnors rätt att rösta uppmärksammas. Samtidigt poängterar han att många grupper länge stått – och står – utan rösträttighet.
– Det är jätteviktigt att vara självkritisk vid ett jubileum. Det är en anledning till självreflektion. Vem får rösta idag – och vem får det inte? På vilka grunder? Och vilka är begränsade att rösta av olika praktiska och strukturella skäl?
Unga vuxna förlorade rösträtten när kvinnor fick den
Faktum är att när kvinnor fick sin rösträtt så förlorade andra den, i en politisk överenskommelse. I köpslåendet om rösträtt för kvinnor så kom man överens om att höja rösträttsåldern i den dåvarande riksdagens båda kamrar. Från 21 år till 27 år i landstingen och första kammaren. I andra kammaren hade den höjts från 21 till 24 år redan 1909 och 1921 blev den 23 år samtidigt som den kommunala rösträtten höjdes från 21 till 23 år.
Även efter 1921, då kvinnor första gången röstade, har det alltså funnits inskränkningar i rösträtten. Fram till 1937 var fängelseinterner inte tillåtna att gå till valurnorna och fattiga var fråntagna rätten att rösta ända fram till 1945, eftersom de ansågs oförmögna att ta beslut som rörde samhället och det allmännas bästa. Först 1989 fick omyndigförklarade rösta.
En grupp som rent formellt haft rätt att rösta som alla andra, men som inte fått möjligheten att utnyttja rättigheten, är de resande folken. Här förekom det att kommuner ibland hindrade resande från att folkbokföra sig, vilket ledde till att de i praktiken inte kunde nyttja sin rösträtt.
Grupper som fortfarande inte får rösta
Två grupper som inte får rösta i nationella val idag är personer som bor i Sverige, men som saknar medborgarskap, samt barn och unga under 18 år. Personer utan medborgarskap får rösta i region- och kommunalval, medan de under 18 inte får rösta alls.
Barn och ungdomar får dock rösta från exempelvis 16 år i nationella och lokala val i ett flertal länder, exempelvis Österrike, Bosnien och Hercegovina, Argentina, Brasilien och Jordanien
–Sverige gör en stor sak av att vara ett barnrättsland. Ändå tycker man att olika institutioner ska ta hand om barnens rättigheter och unga anförtros inte själva rätten att få ha en politisk åsikt genom att rösta.
Jonathan Josefsson tror att vi i Sverige tar begränsningen i rösträtten för barn och ungdomar för given.
–Barn anses inte kompetenta nog för att få rösta. Men är vuxna det då? När president Trump kommenterar Greta Thunberg på Twitter kan man fråga sig vem som framstår som mest kompetent och rationell.
En tillbakablick på de senaste 100 åren visar alltså att de grupper som fått gå till valurnan har varierat. Många har tagits in i skaran som tillåts rösa, men att demokratin enbart inkluderar är inte självklart. Tidigare i år föreslog Jimmie Åkesson (SD) att endast svenska medborgare ska kunna rösta i allmänna val. Det skulle innebära att alla de som bor i Sverige utan medborgarskap, och som tidigare kunnat rösta i region– och kommunalval, förlorar denna rätt. Även i USA ser vi just nu en politisk kamp om rösträttsbegränsningar i nationella val såväl som i delstatsval.
–Många tror att demokrati är en expanderande verksamhet. Men det är inget vi kan ta för givet. Just nu ser det i vissa fall ut som det går åt andra hållet eller har stannat av.
*
I september utkommer boken Allmän rösträtt. Rösträttens begränsningar efter 1921 (red. Annika Berg) där Jonathan Josefsson och Bengt Sandin bidrar med kapitlet Ålder som måttstock för politiskt medborgarskap - Rösträtts- och valbarhetsålder i Sverige under 1900-talet.
(uppdatering 220816:)
Länk till Statsvetenskaplig tidskrift och temanummer om Barn, unga och demokrati: https://statsvetenskapligtidskrift.org/
Länk till boken Allmän rösträtt. Rösträttens begränsningar efter 1921 (red. Annika Berg): https://www.allmanrostratt.se/wp-content/uploads/2022/04/antologin.pdf
