03 september 2021

Att kvinnor fick rösträtt innebar inte att alla i Sverige fick rösta. Fattiga och kriminella var fortfarande utestängda från vallokalerna och vissa grupper är det fortfarande.

Ung tjej håller upp ett plakat
Många unga är engagerade i klimatfrågor. Men i väldigt få länder får unga rösta. Här en klimatdemonstration i Oslo.  rrodrickbeiler

– Vår demokrati innebär inte bara inkludering, utan också exkludering. Begränsningar i rösträtten har alltid funnits. Så även idag, säger Jonathan Josefsson, biträdande universitetslektor på Institutionen för Tema, vid Linköpings universitet.

Vilka som tillåtits rösta i olika tider hänger samman med vilka som ansetts lämpliga. Innan kvinnor fick rösträtt ansågs de inte rationella, kompetenta och utbildade nog att ta beslut om något så viktigt som politik.

– Argumenten för varför kvinnor inte skulle få rösta är väldigt lika argumenten för varför barn och ungdomar inte tillåts rösta, säger Jonathan Josefsson. 

Jonathan Josefsson forskar om barns och ungas medborgarskap i samtida demokratier. Han ingår i forskningsprojektet ”Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921” där han tillsammans med kollegan Bengt Sandin studerar den politiska debatten kring ålder och rösträttsbegränsningar under 1900-talet. Han tycker det är viktigt att 100-årsjubileet av kvinnors rätt att rösta uppmärksammas. Samtidigt poängterar han att många grupper länge stått – och står – utan rösträttighet.

– Det är jätteviktigt att vara självkritisk vid ett jubileum. Det är en anledning till självreflektion. Vem får rösta idag – och vem får det inte? På vilka grunder? Och vilka är begränsade att rösta av olika praktiska och strukturella skäl?

Unga vuxna förlorade rösträtten när kvinnor fick den

Faktum är att när kvinnor fick sin rösträtt så förlorade andra den, i en politisk överenskommelse. I köpslåendet om rösträtt för kvinnor så kom man överens om att höja rösträttsåldern i den dåvarande riksdagens båda kamrar. Från 21 år till 27 år i landstingen och första kammaren. I andra kammaren hade den höjts från 21 till 24 år redan 1909 och 1921 blev den 23 år samtidigt som den kommunala rösträtten höjdes från 21 till 23 år.

 

Barn anses inte kompetenta nog att få rösta. Men är vuxna det då? När president Trump kommenterar Greta Thunberg på Twitter kan man fråga sig vem som är mest kompetent och rationell.
Jonathan Josefsson

Även efter 1921, då kvinnor första gången röstade, har det alltså funnits inskränkningar i rösträtten. Fram till 1937 var fängelseinterner inte tillåtna att gå till valurnorna och fattiga var fråntagna rätten att rösta ända fram till 1945, eftersom de ansågs oförmögna att ta beslut som rörde samhället och det allmännas bästa. Först 1989 fick omyndigförklarade rösta.

En grupp som rent formellt haft rätt att rösta som alla andra, men som inte fått möjligheten att utnyttja rättigheten, är de resande folken. Här förekom det att kommuner ibland hindrade resande från att folkbokföra sig, vilket ledde till att de i praktiken inte kunde nyttja sin rösträtt.

Grupper som fortfarande inte får rösta

Två grupper som inte får rösta i nationella val idag är personer som bor i Sverige, men som saknar medborgarskap, samt barn och unga under 18 år. Personer utan medborgarskap får rösta i region- och kommunalval, medan de under 18 inte får rösta alls.

Barn och ungdomar får dock rösta från exempelvis 16 år i nationella och lokala val i ett flertal länder, exempelvis Österrike, Bosnien och Hercegovina, Argentina, Brasilien och Jordanien

–Sverige gör en stor sak av att vara ett barnrättsland. Ändå tycker man att olika institutioner ska ta hand om barnens rättigheter och unga anförtros inte själva rätten att få ha en politisk åsikt genom att rösta.

Jonathan Josefsson tror att vi i Sverige tar begränsningen i rösträtten för barn och ungdomar för given.

–Barn anses inte kompetenta nog för att få rösta. Men är vuxna det då? När president Trump kommenterar Greta Thunberg på Twitter kan man fråga sig vem som framstår som mest kompetent och rationell.

En tillbakablick på de senaste 100 åren visar alltså att de grupper som fått gå till valurnan har varierat. Många har tagits in i skaran som tillåts rösa, men att demokratin enbart inkluderar är inte självklart. Tidigare i år föreslog Jimmie Åkesson (SD) att endast svenska medborgare ska kunna rösta i allmänna val. Det skulle innebära att alla de som bor i Sverige utan medborgarskap, och som tidigare kunnat rösta i region– och kommunalval, förlorar denna rätt. Även i USA ser vi just nu en politisk kamp om rösträttsbegränsningar i nationella val såväl som i delstatsval.

–Många tror att demokrati är en expanderande verksamhet. Men det är inget vi kan ta för givet. Just nu ser det i vissa fall ut som det går åt andra hållet eller har stannat av.

 

*

I september utkommer boken Allmän rösträtt. Rösträttens begränsningar efter 1921 (red. Annika Berg) där Jonathan Josefsson och Bengt Sandin bidrar med kapitlet Ålder som måttstock för politiskt medborgarskap - Rösträtts- och valbarhetsålder i Sverige under 1900-talet.

(uppdatering 220816:)

Länk till Statsvetenskaplig tidskrift och temanummer om Barn, unga och demokrati: https://statsvetenskapligtidskrift.org/

Länk till boken Allmän rösträtt. Rösträttens begränsningar efter 1921 (red. Annika Berg): https://www.allmanrostratt.se/wp-content/uploads/2022/04/antologin.pdf

Kontakt och relaterad forskning

Fler artiklar om demokrati

översikt på borde med datorer

Framtidens demokrati kräver digital inkludering

I ett samhälle där digital kompetens och tillgången till digital teknik är en förutsättning för inkludering finns det stor risk att demokratiska värden sätts på spel. Trots detta står en del av befolkningen helt utanför det digitala samhället.

En närbild på ett ansikte till hälften målad i regnbågens färger.

Vill lyfta genusfrågan under firandet av demokratin 100 år

Forum för genusvetenskap och jämställdhet gör under hösten satsningar för att uppmärksamma att demokratin fyller 100 år.

Bild på Enaz Baghlanian.

"Litteratur är kärnan i en välfungerande demokrati”

Vad gör litteraturen med oss? Och framför allt: vad gör avsaknaden av litteratur i ett samhälle med oss? Det är frågor som engagerar Elnaz Baghlanian, tidigare Årets alumn vid Linköpings universitet och nu verksamhetschef för Författarcentrum Öst.

Helena Iacobaeus.

Demokrati på distans under pandemin

Under pandemin har vi sett hur kommuner förlagt fullmäktigemöten till idrottsarenor eller utomhus, minskat antalet deltagare genom och rekordsnabbt gått över till digitala möten. Konsekvenserna har bland annat blivit mindre debattvilja bland politikerna.

Foto föreställande Svenska kyrkans gula och röda flagga som vajar i vinden framför en blå himmel med några moln

Hur ska kyrkan styras?

Den 19 september är det dags för kyrkoval. Då röstar Svenska kyrkans medlemmar om hur kyrkan ska styras. I fokus för årets val står frågan om hur politisk kyrkan ska vara, men även frågor om bland annat miljö, ekonomi och utbildning finns på agendan.

Niklas Ekdal.

Ovilja att ta ansvar hot mot demokratin

Demokratin är ett lyckligt undantag både i världen i dag och historiskt. Folkstyret hotas både av maktfullkomliga ”starka män”, motsättningar mellan partier och grupper och ointresse och ovilja att ta ansvar. Men hjälp kan komma från oväntat håll.

Anonym kvinna som röstar.

Lokal demokrati kräver modiga beslutsfattare

Varje tid har sina demokratiproblem att tampas med. Hot och hat på nätet är till exempel en allvarlig fara för demokratiarbetet i kommunerna. Ändå fungerar lokalpolitiken efter omständigheterna väl.

Angela Fontan och Claudio Altafini diskuterar signed networks framför en whiteboard.

Hur lång tid tar det att bilda regering efter ett val?

Forskare vid LiU har använt ett nytt grepp för att beräkna hur lång tid det tar att bilda regering efter ett parlamentsval. Med hjälp av ett så kallat ”signed network” kan forskarna dessutom förutsäga vilken politisk koalition det blir.

Människor står i kö till en vallokal i en galleria.

Vem röstar i Sverige?

Rösträtt och valdeltagande är kärnan i en demokrati. Men vem är det som röstar? I Sverige är valdeltagandet högt, men det finns skillnader mellan hur olika grupper deltar politiskt.

Tema demokrati

Senaste nytt från LiU

Person (Jie Zhou) pekar på en datorskärm.

Ny värld av 2D-material öppnas

Material som är extremt tunna får ovanliga egenskaper som gör dem lämpliga för bland annat energilagring, katalys och vattenrening. Nu har forskare vid LiU utvecklat en metod där hundratals nya 2D-material kan skapas.

Lakrits i skål och lakritsrot bredvid.

Liten mängd lakrits höjer blodtrycket

Det är känt att större mängder lakrits orsakar högt blodtryck. Nu visar en studie av forskare vid LiU att även små mängder lakrits höjer blodtrycket. De individer som reagerar kraftfullast visar också tecken på belastning av hjärtat.

Han lotsar sina studenter till toppjobb

Det går bra för LiU-studenter i SM i företagsvärdering. År efter år går segern till Linköpings universitet. Vinst i tävlingen är en genväg till toppjobb i storbanker och revisionsbolag. Vad är egentligen hemligheten bakom framgångarna?