Vart fjärde år röstar Svenska kyrkans medlemmar om vem som ska vara med och bestämma i kyrkan de kommande fyra åren. Det är Svenska kyrkan själv som ansvarar för valet. Så har det varit sedan år 2000, när Svenska kyrkan skildes från svenska staten.
Enligt Lag om Svenska kyrkan, som trädde i kraft den 1 januari 2000, ska Svenska kyrkan vara demokratisk uppbyggd. Kyrkovalet utgår från vallagen, och hur de allmänna valen genomförs, men med några skillnader. Till exempel så har medlemmar från 16 år rätt att rösta.
Vilka är egentligen de stora frågorna i årets val? Och hur ser deltagandet ut i valet? Det svarar Kjell O Lejon på, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet och ledamot för Frimodig kyrka i Kyrkomötet (kyrkans ”riksdag”). Hans forskning berör bland annat politik och religion, främst i USA, och kristendomen - i både nutid och dåtid - i Sverige.
Vilka är de stora frågorna i årets kyrkoval?
Valet gäller tre nivåer inom Svenska kyrkan: kyrkofullmäktige (det högst beslutande organet på lokal nivå), stiftsfullmäktige (stiftets högsta beslutande organ) och kyrkomöte (kyrkans ”riksdag”). Olika frågor har olika tyngd på de olika nivåerna.
En stor och övergripande fråga på alla nivåer är den om politiseringen av kyrkans styrande organ. Trots skiljande från staten år 2000 är beslutsorganisationen fortfarande politiserad. Flera akademiska arbeten har under senare tid poängterat denna situation.
Till årets kyrkomöte har det inkommit en rad skrivelser och 99 motioner, som gäller miljö, diakoni, ekonomi, utbildningsfrågor, och mycket mer.
Senaste kyrkovalet, 2017, var valdeltagandet 18,25 procent. Det är ett lågt deltagande. Vad betyder det för demokratin?
Den siffran är låg och kan därför kopplas ihop med frågan om ett demokratiskt underskott. En mindre grupp kan dock rättvist spegla en större grupps uppfattning. Jag menar att demokratin som modell har sina begränsningar när det kommer till kyrkan eftersom kyrkans lära traditionellt inte bygger på -ismer eller ideologier. En levande kristen och allmänkyrklig tro är inget man röstar om, tycker jag; denna följer andra vägar än omröstningens.
Valet har ibland kallats ”det glömda valet”. Detta pekar förmodligen främst på okunskap men även på bristande intresse för frågor som tas upp. Enligt studier ökar privatreligiositeten, det vill säga det egna andliga sökandet utanför traditionella trosläror, medan traditionellt organiserade kyrkor ser vikande medlemssiffror. Kyrkans insatser i samhället är dock fortsatt mycket stora, inte minst inom diakonins område.
Valdeltagandet i senaste valet, 2017, var det högsta valdeltagandet sedan 1934 – vad tror du att det beror på? Det är en ganska stor ökning (ca 7 procentenheter) från valet 2013?
Jag skulle säga att det främst berodde på att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna hamnade i offentlig politisk debatt om kyrkovalet. De förra manade till valdeltagande för att hindra de senare från inflytande. S är fortsatt den största nomineringsgruppen (partiet) i kyrkomötet.
Benämningen politiska partier förekommer inte i kyrkovalet, i stället är det nomineringsgrupper man röstar på. Vad innebär det?
Det är endast S, C och SD som har kvar partinamnen. De två första dominerar. Andra har andra namn, men en koppling eller politisk bakgrund i andra partier, såsom V, MP, M, L och KD. Dessutom tillkommer några grupper, som vuxit och som motsätter sig politiseringen av kyrkan och har bildat kyrkliga, politiskt obundna nomineringsgrupper, såsom Öppen kyrka – en kyrka för alla samt POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) och Frimodig kyrka.
14 september: Texten har uppdaterats med ett förtydligande.
