Lokal demokrati kräver modiga beslutsfattare

Varje tid har sina demokratiproblem att tampas med. Hot och hat på nätet är till exempel en allvarlig fara för demokratiarbetet i kommunerna. Ändå fungerar lokalpolitiken efter omständigheterna väl.

Anonym kvinna som röstar. Att rösta är en sak. En stark demokrati kräver mer än så.  andriano_cz

Det konstaterar de två kommunforskarna Johan Wänström och Gissur Erlingsson vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, på Linköpings universitet.

Svåra särintressen

Johan Wänström.Johan Wänström.

– Människor är inte lika starkt bundna till partier idag. Fler engagerar sig på andra sätt och i enskilda frågor, till exempel klimat och miljö eller att protestera mot nedläggning av en skola där de bor. Men någon måste ta ansvar för helheten och göra avvägningar, säger Johan Wänström.

Att få ihop alla särintressen till en helhet är inte lätt, konstaterar han.

– En stor fråga för den lokala demokratin är därför att få tag på lokalpolitiker som vill ta på sig det ansvaret.

Hot och hat

Kommunstyrelseordförandena har en central roll i de kommunala beslutsprocesserna. En färsk undersökning från Sveriges kommuner och regioner, SKR, visar att cirka 40 procent av dem har utsatts för hat, hot eller våld de senaste tre åren. Konsekvensen blir att färre personer vill ta på sig ansvarsfulla politikerposter i kommunerna.

– För att styra en kommun måste även svåra beslut fattas. Det blir knappast lättare när man riskerar att utsättas för hot och elakheter.

De sociala medierna är ett stort problem i det här sammanhanget.

– Digitala plattformar har ju en mängd fördelar, också. Men att få till ett respektfullt debattklimat är viktigt om vi ska få folk som är villiga att engagera sig. Det är en stor, central fråga för den lokala demokratin framöver, betonar Johan Wänström.

Många blir utsatta

Gissur Erlingsson håller med. Han hänvisar till en annan undersökning från Brottsförebyggande rådet 2018 där 30 procent av samtliga förtroendevalda i kommunerna utsatts för hot och trakasserier.

Gissur Erlingsson. Gissur Erlingsson. 

– Det kan inte beskrivas som något annat än ett allvarligt demokratihot. Folk avskräcks från att ställa upp i val och redan befintliga politiker överväger att sluta. Dessutom finns det en risk för att de självcensurerar sig i känsliga frågor, säger Gissur Erlingsson.

Han ser flera möjliga vägar framåt för att komma åt hoten, läget ska inte ses som nattsvart, menar han.

– För det första tycker jag det är bra med den lagjustering som gjorts, att straffen blir hårdare om man hotar just förtroendevalda. För det andra kan kommunerna göra mycket mer själva för att förebygga hot och trakasserier, och stötta dem som blir drabbade.

Rekordmånga avhopp

Gissur Erlingsson har även studerat avhoppen bland lokalpolitiker. Under mandatperioden 2014-2018 skedde rekordmånga avhopp, 22 procent – alltså mer än var femte förtroendevald. Kvinnor och yngre personer är klart överrepresenterade.

– Avhoppen beror oftast på personliga skäl, till exempel att livspusslet inte fungerar. En lösning skulle kunna vara att kommunerna ger stöd till barnpassning under möten, och att man ser över mötestiderna så att de även passar kvinnor och yngre. Pandemin har ju också lärt oss att det går utmärkt att ha digitala möten.

Han har också undersökt medlemstappet inom de politiska partierna. Sedan 1991 har antalet medlemmar mer än halverats. Det skulle kunna ses som ett stort problem för demokratin men Gissur Erlingsson tycker inte det finns skäl att känna stark oro för den utvecklingen.

– I de allra flesta kommuner finns det fortfarande tillräckligt många partimedlemmar som konkurrerar om de kommunala förtroendeposterna, även om det på sina håll är problem att fylla listorna inför valen. Jämfört med siffror från 1960-talet är det lika stor andel av befolkningen som är uppdragsvilliga idag som då. Det finns dessutom tydliga forskningsresultat som visar att Sverige har mycket kompetenta kommunpolitiker.

I sin forskning har Gissur Erlingsson även fokuserat på frågor om ansvarsutkrävande och medborgarnas möjlighet att få en öppen insyn i det kommunala beslutsfattandet.

Kommunala bolag

– Under de senaste 20 åren har allt mer av beslutsfattandet flyttats till mer anonyma arenor, som kommunala bolag, gemensamma nämnder och kommunalförbund. I kombination med att de lokala medierna inte längre har kapacitet till kritisk politikgranskning är det en klart oroande utveckling. Vi behöver därför få igång ett konstruktivt samtal om ett tydligare ansvarsutkrävande i kommunpolitiken, så att folk vet vem som fattar besluten och var, säger Gissur Erlingsson.

De båda forskarna ser en riktning mot en mer pragmatisk hållning i många kommuner. Johan Wänström har studerat den utvecklingen under de senaste åren

– Inte minst gäller detta de små och medelstora kommunerna. Där är det svårt att måla upp en traditionell höger-vänsterskala. Vardagsfrågorna tar över ideologin. Socialdemokrater och moderater har till exempel rätt lätt att hitta gemensamma lösningar, säger han.

Trots de problem som finns inom lokalpolitiken idag tycker de båda forskarna att stora delar av demokratiarbetet också fungerar väl.

– Det finns bra aspekter, men också utmaningar. Precis som i alla tider, och i hela samhället, sammanfattar Johan Wänström.

KontaktVisa/dölj innehåll

Fler artiklar om demokratiVisa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll