Vem röstar i Sverige?

Rösträtt och valdeltagande är kärnan i en demokrati. Hur många och vilka som röstar är därmed viktiga indikatorer på hur demokratin fungerar. I Sverige är valdeltagandet högt, men det finns skillnader mellan olika grupper. Utbildning, inkomst och yrke är faktorer som spelar in i vem som deltar politiskt.

Människor står i kö till en vallokal i en galleria.   Photographer Michael Folmer

1911 genomförde Statistiska centralbyrån den första undersökningen om valdeltagande i olika befolkningsgrupper. Med tiden har undersökningarna blivit mer omfattande, och så även forskningen på området. Det är viktig kunskap, menar Richard Öhrvall, doktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet. Han har tidigare arbetat med SCB:s valundersökningar och forskar om valdeltagande och andra former av politiskt beteende.

– Det är på valdagen som vi väljer våra representanter, deras sammansättning ska sedan spegla vad vi som medborgare tycker. Ju fler som röstar, desto mer representativt. Därför är det grundläggande att medborgarna uttrycker sin vilja genom att rösta.Man sitter avslappnat vid konferensbord och tittar in i kameranRichard Öhrvall forskar om ungas valdeltagande, villkor för politiker på lokal nivå samt social tillit. Foto Anna Valentinsson

Resursstarka röstar mer

Sedan 1911 har det hänt en hel del i valdeltagandet. 1921 fick kvinnor rösträtt och efter det har rösträtten utökats ytterligare. Sedan dess har valdeltagandet ökat, från 54 procent 1921 till 87 procent 2018. Det är ett högt deltagande internationellt sett.

Över tid har skillnaderna i deltagande mellan grupper minskat, även om utvecklingen inte varit spikrak. Det finns dock fortfarande skillnader, och det är samma grupper som är mer eller mindre röstbenägna.

Resursstarka grupper röstar i störst utsträckning. Det handlar om högutbildade, höginkomsttagare, tjänstepersoner och sysselsatta. Omvänt är andelen röstande lägre bland lågutbildade, låginkomsttagare, arbetare och arbetslösa.

– Det är ett allmänt fenomen som syns över tid och i de flesta länder, säger Richard Öhrvall.

Just utbildningsnivå har ett starkt samband med valdeltagande. Men det är inte klarlagt hur stor betydelse själva utbildningen har, om alls någon.

  Om du väljer att läsa vidare hänger samman med vilken bakgrund du har och din uppväxtmiljö, säger Richard Öhrvall.

En annan utmärkande skillnad är den mellan utrikes och inrikes födda. Bland utrikes födda röstar en mindre andel. I valet 2018 handlade det om en skillnad på 16 procentenheter, enligt SCB:s statistik.

– Hur länge man varit i Sverige och vilket land man kommer ifrån spelar in, men i det stora ser vi en mindre andel röstande bland utrikes födda, säger Richard Öhrvall.

Det finns också mindre skillnader mellan könen. Totalt sett röstar kvinnor i något större utsträckning än män. När det kommer till ålder så är valdeltagandet lägre bland de allra yngsta och äldsta.

Social och politisk omgivning viktigt

Det finns olika förklaringar till varför vissa röstar och andra inte.

Valsystemet är en av dem. Ett proportionellt valsystem har en positiv effekt. Valdag på en söndag och förtidsröstning kan också ha betydelse.

Amerikanska studier har visat att regn på valdagen kan påverka röstdeltagandet. Richard Öhrvall med kollegor har undersökt detsamma i en svensk kontext men inte hittat något samband. Det kan bero på skillnader mellan valsystemen.

– I USA har man inte ett proportionellt valsystem och det är därför inte lika viktigt på marginalen vilka som röstar. Valdagen är dessutom inte på en söndag som här i Sverige. Man kanske är på väg från jobbet en tisdag, det är köer till vallokalen och regnet vräker ned.

Individuella och kontextuella förklaringar har större betydelse. Till exempel socioekonomisk status, intresse för politik, social omgivning och normer. Det finns teorier om röstande som en vanehandling där det första valet i livet har betydelse för att rösta senare. Richard Öhrvalls forskning visar dock att det första valet inte har den betydelse man tidigare trott. Däremot spelar den sociala omgivningen in.Skylt där det står Foto Roland Magnusson

– Förstagångsväljare är på väldigt olika platser i livet beroende på hur gamla de är när de får rösta för första gången. Några bor fortfarande hemma och går på gymnasiet medan andra har flyttat hemifrån. Valdeltagandet är lägre i den senare gruppen då de inte har samma trygga nätverk omkring sig. Men skillnaderna jämnar ut sig vid senare val.

Den politiska omgivningen kan också den ha betydelse, såsom politisk ideologisering och hur jämnt valet är. Det politiska klimatet under 1970-talet är exempel på det, då var valdeltagandet som högst i Sverige.

– Det var jämnt mellan partierna, en stark debatt och ett stort politiskt intresse.

Görs några insatser för att höja valdeltagandet i Sverige?

– Partierna jobbar med att attrahera väljare. Regering och kommuner har också gjort insatser. Tyvärr är insatserna ofta utformade så att de är svåra att utvärdera och det är därför svårt att veta om de ger effekt, men det pågår en del forskning om olika insatser, säger Richard Öhrvall.

KontaktVisa/dölj innehåll

Fler artiklar om demokratiVisa/dölj innehåll

Tema demokratiVisa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll