Demokratin firar 100 år

Svensk demokrati 100 år

I år fyller den svenska demokratin 100 år. Det är ett jubileum värt att både fira och fundera över. Här gör vi det genom att lyfta en del av det arbete vid LiU som är kopplat till demokrati.

En historisk bild. På en historisk dag.

Historisk bild kvinnor på väg att rösta 1921.Äntligen! Eva Andén är nummer två från vänster. Bild: Alvin Kvinnsam

Titta på bilden. Det är valdagen i september 1921 och Eva Andén, Sveriges första kvinnliga advokat, och hennes medarbetare är på väg att rösta i det första allmänna val där också kvinnor får delta. Glada, förväntansfulla ansikten. En avgörande dag. Två medarbetare är ännu för unga och har fått stanna kvar och vakta kontoret.

100 år senare firar vi jubileet av den allmänna rösträtten och den svenska demokratin. Genom åren har rätten att rösta utvidgats till flera grupper och avgörande fri- och rättigheter har tillkommit eller stärkts ytterligare. Folkstyret är varken givet eller statiskt – det förändras hela tiden.

På den här sidan presenterar vi en del av den forskning och utbildning och de personer vid LiU som har anknytning till demokratifrågor. Här finns också tips om vidare läsning och aktiviteter med anledning av jubileet. Det blir vårt bidrag till firandet av den svenska demokratin. Leve den!


"Vi får inte ta demokratin för given"

Talmannen om demokrati

Riksdagens talman Andreas Norlén, alumn vid Linköpings universitet, berättar om sin syn på demokrati och hur den styr hans arbete. 

Vad innebär demokrati för dig?

"Frihet och rättigheter under gemensamt ansvar"

Tomas Holmqvist, gruppchef lokalvårdsenheten, fastighetsavdelningen

Foto Magnus Johansson

Född: Linköping Bor: Linköping
För mig betyder demokrati frihet och rättigheter under vårt gemensamma ansvar. Vi har fri rösträtt, vi har frihet att demonstrera och det är vårt gemensamma ansvar att värna detta.

Men, jag tycker också att det finns brister. Som i vårt valsystem när inget parti kan uppnå egen majoritet. Regeringsbildningen får pusslas ihop, vilket gör att vissa småpartier får ett osannolikt stort inflytande, fast de har ett litet stöd hos väljarna. Jag tycker att demokratin rundas på det här sättet.

Jag tror inte vår demokrati framöver kommer att vara så stabil som den varit. Idag har vi ett väldigt polariserat samhälle där en del extrema grupper kommer till uttryck. Jag tror de här extrema åsikterna kan komma att påverka vår demokrati framöver.

 

"För människor som mig, från kolonier, kan demokrati betyda många saker"

Caroline Betemps, doktorand

Caroline Betemps, doktorand Foto Annika FüserFödd: Bagé, Brasilien Bor: Linköping
För människor som kommer från länder som varit kolonialiserade, och fortfarande står under den europeiska ”koloniala blicken”, kan demokrati betyda många saker. 

En utgångspunkt kan vara att ”den moderna demokratin” har sina rötter i kolonierna. Breny Mendoza menar att tanken på individuella, juridiska och civila rättigheter inte hade funnits om inte bilden av de förslavade fanns. Demokrati är också ett kort som används av länder med makt, mot dem med mindre makt, mot länderna i periferin. Länder i periferin har krav på sig att leva upp till en viss nivå av mänskliga rättigheter, men samtidigt bidrar länderna med makt till sårbarheten för dessa rättigheter. Just de rättigheter som krävs för att betraktas som demokratiska!

Europas gränser betraktas av FN:s migrationsorganisation som de mest dödliga i världen. Europa är ett fort. Nya former av styrning måste, och kommer, att uppstå. Frågan är hur dessa ska fungera för att vi människor, och andra livsformer, ska kunna leva tillsammans i den här världen. 


"Som student betyder det att man har möjlighet att påverka sin utbildning"

Natalia Tomczyk, student och tidigare studentombud på studentkåren Stuff

Foto Magnus Johansson Född: Przysucha, Polen Bor: Linköping   

För mig innebär demokrati att alla har lika värde och att alla människor får komma till tals oavsett socioekonomisk status, utbildningsbakgrund, kön, religion och etnicitet. Att vi deltar i samhället på lika villkor. Demokrati som student innebär så klart att man har möjlighet att påverka mig utbildning. 

Men, alla har inte samma möjlighet att komma till tals i vår demokrati. Vissa i Sverige lever i utanförskap, socialt som digitalt. Utanförskap påverkar möjligheten att höras, att förändra sin situation, och att få kunskap om sina rättigheter. I en allt mer digitaliserad - och kanske mer komplicerad -värld har de här medborgarna ingen självklart plats. 

Om 100 år tror jag att vi kommer att betrakta barn och deras rätt till påverkan på ett helt annat sätt än vad vi gör idag. Dessutom tror jag att digitaliseringen kan ge spännande möjligheter som breddar medborgarnas delaktighet.

"Demokrati för mig betyder att vi skalar ner och hittar nya alternativ för utveckling"

Madina Tlostanova, professor

Foto Anna NilsenFödd: Moskva, dåvarande Sovjetunionen Bor: Linköping
Demokrati innebär en rättvis och jämlik relation mellan människor, andra levande varelser och planeten. Jag föredrar demokratiska modeller där biologisk- och kulturell mångfald står i centrum och där mat, vatten och miljömässig suveränitet finns för alla. Demokrati för mig skulle innebära att vi skalade ner och det fanns andra alternativ till utveckling.

De som har makten har inte en långsiktig plan för framtiden. De styrs av kortsiktiga valcykler och de flesta demokratiska regeringar mer intresserade av att hålla fast vid sin makt än att rädda världen. Jag tror på direkta och deltagande demokratiska samhällen, grundade i regionala och lokala allianser.

En personlig blick på demokrati

En plats för frihet 

Anna Nilsen, fotograf vid Linköpings universitet, har tolkat demokrati genom bilder.

- Demokrati är för mig synonymt med frihet, mänskliga rättigheter och människors lika värde. Men, jag började fundera på vad demokrati inte är, och det blev det jag utforskade genom mina fotografier, säger Anna Nilsen.

Lång väg till folkmakt

1890 - Kampen organiseras

Historisk bild demonstrationståg för rösträtt.Demonstration för allmän och lika rösträtt. Bland kraven finns också åtta timmars arbetsdag. Foto: Sundsvalls museum.

Den första motionen om allmän rösträtt skrevs sex år tidigare, 1884, men röstades ned. 1890 bildas Sveriges Allmänna Rösträttsförbund, som är öppet för alla men främst verkar för männens rösträtt. Bakom förbundet står i första hand liberala politiker, men kraven delas av den framväxande arbetarrörelsen. Året innan har Svenska socialdemokratiska arbetarepartiet bildats och dess ordförande Hjalmar Branting väljs senare in i riksdagen på ett liberalt mandat.

1902 - Kvinnornas förbund

Historisk bild demonstration för kvinnlig rösträtt med Ellen Key.Ellen Key talar vid ett möte arrangerat av FKPR på Visingsö. Foto: Grenna museum

Ett förslag i riksdagen om att gifta män ska få två röster – en för sig själv och en för sin fru – får kvinnor i Fredrika Bremer-förbundet att diskutera en organisering av kampen för den kvinnliga rösträtten. 1902 bildas Föreningen för kvinnans politiska rösträtt, FKPR, som året efter ombildas till Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR. Antalet lokala föreningar växer snabbt: från 73 1906 till 157 1909 och 237 1917. Då är medlemsantalet 17 000 personer.

1913 - Namninsamling för rösträtt

Historisk bild Elin Wägner med namninsamling för kvinnlig rösträtt.Författaren och rösträttsaktivisten Elin Wägner med namninsamlingen. Foto: Kvinnsam/Göteborgs universitet

I september 1911 hålls det första valet med kraftigt utökad rösträtt för män, även om många fortfarande utesluts på grund av hög rösträttsålder och krav på fullgjord värnplikt och betalda skatter. Samtidigt fortsätter kampen för att också kvinnor ska få delta i valen. 1913 och 1914 genomförs en landsomfattande namninsamling där 350 000 personer ställer sig bakom kraven på kvinnlig rösträtt. Underskrifterna samlas i 35 band.

Rätten för män att delta i valen innebär också en radikalisering av kampen för kvinnorna - ett huvudkrav är nämligen rösträtt på samma villkor som för männen. Det har i praktiken tidigare uteslutit arbetarkvinnorna vars män inte heller haft rösträtt.


1917 - Ett avgörande år

Historisk bild demonstration Stockholm 1917.På randen till revolution? Socialdemokraternas ledare Hjalmar Branting skyndar över Gustav Adolfs torg vid demonstrationer i juni 1917. Foto: Stockholmskällan

Tre år tidigare, 1914, har kungen hållit tal på borggården och tvingat regeringen att avgå, men 1917 bildar liberalerna och socialdemokraterna regering tillsammans. Det betyder att parlamentarismen bryter igenom och att det är majoriteten i riksdagen som avgör vilken regering som ska styra. Samtidigt är det oroligt runt om i landet och en rad så kallade hungerkravaller utbryter. I Stockholm skadas ett 30-tal personer och ännu fler rids omkull vid det så kallade Blodbadet på Gustav Adolfs torg.

1918-1921 - Demokrati i etapper

Historisk bild kvinnor demonstrerar för rösträtt.Demonstration för kvinnlig rösträtt i Göteborg 1918. Nu är kampen för demokratin nära att ge resultat. Foto: Kvinnsam/Göteborgs universitet

De allt starkare kraven på reformer – och rädslan för en revolution som den i Ryssland – får till sist den politiska majoriteten att svänga. Efter förhandlingar långt in på natten tar en extrainkallad riksdag i december 1918 det första beslutet om kvinnlig rösträtt. Eftersom det är en grundlagsändring tas de formella besluten sedan vid två ordinarie riksdagar, med val emellan, 1919 och 1921. I september det året hålls det första valet med allmän och lika rösträtt.

Och sedan då?

Ledamöterna i sametinget.Sametinget ger samerna rätt till självbestämmande som ursprungsfolk. Foto Marie Birkl

1921 blir Sverige en demokrati, men arbetet för att utvidga de demokratiska fri- och rättigheterna fortsätter. Under hela 1900-talet genomförs en rad reformer som stärker och vidgar det svenska folkstyret. Det innebär att de så kallade ordentlighetsstrecken, rösthinder, gällande inkomst och värnplikt successivt tas bort. Det betyder också att rösträttsåldern sänks i flera omgångar, att utländska medborgare får rösta i kommun- och landstingsval samt att de etniska minoriteternas rättigheter stärks.

Riksdagshuset 1905.Riksdagshuset 1905. Än var det 16 år kvar till demokratins genombrott. Foto: Riksdagen

I demokratins tjänst

Quiz

Vad vet du om demokrati?

Vilket land var först i världen med att införa lika rösträtt för män och kvinnor?

Nya Zeeland, år 1893

Vilket år fick kvinnor rösta för första gången i Sverige?

År 1921

Hur många kvinnor valdes in i riksdagen 1921? Kan du namnet på någon av dem?

Fem kvinnor valdes in i riksdagen. Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Agda Östlund och Bertha Wellin valdes in i andra kammaren och Kerstin Hesselgren blev den första kvinnan i första kammaren.

När införde Sverige tvåkammarriksdag?

År 1866. Införandet av tvåkammarriksdagen innebar bland annat att den politiska makten i riksdagen och rösträtten inte längre var kopplad till de fyra stånden (adel, präster, borgare och bönder).

Hur många är riksdagens ledamöter?

349 stycken

Tar riksdagen eller regeringen beslut om nya lagar i Sverige? 

Riksdagen

Regeringsformen, successionsordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är tre av våra grundlagar. Vad kallas den fjärde?

Tryckfrihetsförordningen

Efter ett val ska en statsminister väljas. Vem lägger fram statsministerförslaget som riksdagen ska besluta om?

Talmannen

Sverige har haft sex nationella folkomröstningar. Nämn tre. 

Förbud om alkoholhaltiga drycker (1922)
Övergång från vänster- till högertrafik (1955)
Om allmän tilläggspension, ATP (1957)
Kärnkraft (1980)
Medlemskap i EU (1994)
Att införa euro som valuta i Sverige (2003)

I valet 2018, hur högt var svenska folkets valdeltagande? 69 procent, 76 procent eller 87 procent?


Nära 87 procent

Film

I demokratins tjänst

Vad kan man förvänta sig av politiker och tjänstemän?

Asyl- ansvar, risker och konsekvenser

Att söka asyl är en mänsklig rättighet enligt såväl lag som de konventioner som Sverige har skrivit under.

Förutsättningar för utveckling och välfärd

Video

Vart leder FN:s hållbarhetsmål?

Video

Hur påverkar corona den lokala demokratin?

Video

Podcast

Fem saker som konsten vet om demokratin

Vare sig det är en målning, en bok eller en TV-serie så kan konsten väcka fantasi, ifrågasätta ramar, erbjuda alternativ och väcka debatt kring olika frågor. Konsten är gränsöverskridande och kan röra sig i såväl historien, nutid som i framtiden. Den är ett uttryck för någons röst, någon som vill visa något eller berätta något. Vi kan använda oss av estetiska uttryck för att lära oss något om politiken och konsten kan, när det behövs, till och med peka ut demokratins oundvikliga tillkortakommanden.

Unga - risk eller möjlighet

Unga har genom alla tider betraktats av vuxna antingen som risk eller möjlighet - beroende på politiskt sammanhang. Samhället har försökt styra genom att sätta åldersgränser: 18 för rösträtt, 20 för att handla på Systembolaget, 21 för straffrabatt. Hör bland annat Jonathan Josefsson, biträdande lektor vid Tema Barn berätta om sin forskning. Möt också Rosaline Marbinah, ordförande för ungdomsrörelsen som vägrar att acceptera att unga stängs ute från reellt inflytande – så länge rösträttsåldern är 18.

Vill du arbeta med demokratifrågor?

Vid LiU finns flera utbildningar, här är några

Det händer på LiU

Demokratiforskning