09 november 2021

Forum för genusvetenskap och jämställdhet gör under hösten satsningar för att uppmärksamma att demokratin fyller 100 år.

En närbild på ett ansikte till hälften målad i regnbågens färger.

I år är det 100 år sedan den representativa demokratin med allmän och lika rösträtt infördes i Sverige. Charlotte Fridolfsson vid Forum för genusvetenskap och jämställdhet vid Linköpings Universitet, har arbetat med satsningen.

– Vi har länge samarbetat med en rad myndigheter och organisationer i länet, så när den parlamentariska demokratin i år fyller 100 år, så har vi kunnat uppmärksamma det tillsammans med flera aktörer. Med anledning av Coronapandemin har planeringen inte varit helt enkel, en del arrangemang har i stället blivit digitala eller tvingats att ställa in, berättar Charlotte Fridolfsson.

Trots detta så har det hänt mycket kring jubileet. Den 26 januari, på den faktiska 100-årsdagen för den andra och avgörande omröstningen i riksdagen att införa allmän och lika rösträtt, bjuds modernhistorikern Karin Kvist Geverts in för en utbildningsinsats hos länsstyrelsens jämställdhetsråd. Hon föreläste om vägen fram till den allmänna och lika rösträtten under 1918-1921.

– Det som blir tydligt i en sådan tillbakablick är att det inte alls var någon självklarhet eller en ”naturlig utveckling” att kvinnor eller andra grupper som uteslutits från demokratin skulle få rösträtt. Tvärtom var motståndet stort vid tidpunkten och faktum att den allmänna och lika rösträtten till slut ändå kunde genomföras var något av en kompromiss, då det fanns en rädsla för ett ännu värre scenario för motståndarna bland makthavarna – nämligen revolution, säger Charlotte Fridolfsson.

Varför är det viktigt att uppmärksamma att demokratin fyller 100 år?

– När det handlar om representationen handlar argumentationen i första hand om det man kallar för rättviseargument – kvinnor ska ha samma rätt som män att rösta eller väljas. Men, man anförde även så kallade resursargument som går ut på att den jämlika representationen också skulle kunna leda till ett förändrat innehåll i den förda politiken. Frågor som för 100 år sedan på ett självklart sätt tillhörde den privata sfären, exempelvis våld inom äktenskapet eller offentligfinansierad barnomsorg, har genom politisk mobilisering kunnat formuleras som frågor möjliga att reglera genom lagstiftning i Sveriges riksdag. Ett aktuellt exempel på hur det personliga blivit politiskt är samtyckeslagstiftningen som klubbades igenom 2018. När Forum tillsammans med LiUs studentkårer bjöd in två föreläsare till ett samtal om gråzoner på kvinnodagen den 8 mars i år så såg vi även det som en del i högtidlighållandet av demokratin 100 år.

– Utifrån de satsningar vi gör kan jag konstatera att gemensamma nämnare för de olika arrangemangen är hur demokratin aldrig är eller någonsin har varit självklar eller färdig, även om både Riksdagen och Regeringen kanske lite paradoxalt talat om demokratin i bestämd form singularis i sina satsningar. De satsningar vi gör tillsammans med externa samverkansparter under det här året visar hur demokrati snarare handlar något som återskapas och upprätthålls i ett pågående arbete som handlar om alltifrån skapandet av politik och institutioner till uppmärksammandet av frågor som visar sig få politiska implikationer, utan att i första hand definieras som en fråga om demokrati. Man skulle kunna sammanfatta det med att vi vill lyfta begreppet ”demokrati” som ett verbalsubstantiv, det vill säga något som görs, säger Charlotte Fridolfsson.

Kommande aktiviteter under hösten 2021

  • 9 november, Utbildningsinsats för länsstyrelsens MR-nätverk
  • 18 november, två satsningar inför internationella mansdagen (utbildningsdag och offentlig föreläsning)
  • 16-18 november, Internationell EU-konferens i Norrköping
  • 22-26 november, v 47: Globala Linköping (planering pågår)

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Fyra personer i fåtöljer på scen.

AI kan boosta bättre ekonomiska beslut

Har du ingen större finansiell kunskap – eller är ekonomiska frågor något du gärna blundar för? Då finns det stora möjligheter att AI kan vara till hjälp, menar LiU-forskaren Kinga Barrafrem.

Nathalie Hallin och Hajdi Moche i samtal.

Religiösa är inte mer generösa – med ett undantag

Troende är inte mer generösa än ateister – så länge de inte vet vad mottagaren tror på. Då ökar givmildheten påtagligt, men framför allt för att man ger mer till dem med samma religion. Det visar en undersökning från Linköpings universitet.

Många blå sladdar som går in i en dator.

Europeisk AI-nod med ny superdator till Sverige

Sverige är utvalt som värd för en av sju europeiska AI-noder som ska stärka EU:s konkurrenskraft inom området. Ansvarig för AI-noden blir NAISS med Linköpings universitet som värd.