Orkaner och skogsbränder, översvämningar och torka, svält, pandemi och extremism, förgiftning och politik. Vi befinner oss i en klimatkris, och i spåren av den växer utbudet av litteratur som på något sätt gestaltar en värld i förändring.
– Vi ser allt ifrån zombieapokalypser till mer finstilta skildringar av klimatförändringar. De senaste decennierna har genren ”climate fiction” växt men vi har också mycket litteratur som på ett mer lågmält eller subtilt sätt gestaltar en förändrad värld. Filmen The day after tomorrow släpptes 2004 och är en av 2000-talets många apokalyptiska filmer.Klimatförändringarna sipprar in överallt, säger Jesper Olsson, professor i språk och kultur med inriktning mot litteraturvetenskap.
Många av de mer hollywoodaktiga apokalyps- och katastrofskildringarna har den vita mannens perspektiv. Det är ofta hans problem, berättelse och tolkning av människans relation till världen som får ta plats. Det är hans oro som uttrycks, han som ska ställa saker och ting till rätta på en planet han förstört, menar Jesper Olsson.
En ny relation mellan människa och natur
Men detta har kommit att förändras under senare tid och i sin forskning intresserar sig Jesper Olsson för litteratur med ett annorlunda perspektiv. Litteratur som föreställer sig en annan typ av människa än den som kontrollerar världen, som ger en ny bild av det mänskliga, vad som utgör en människa och hur människor kan leva på planeten tillsammans med andra varelser.
Han fokuserar på hur de senaste 50 årens litteratur skildrar relationen mellan natur och kultur, och speciellt hur den problematiserar en sedan länge etablerad föreställning om människan som överordnad naturen. Vad händer när gränserna mellan natur och kultur luckras upp? När människa, natur, djur, organismer och maskiner flätas samman i ekologier, nätverk av relationer.
– När civilisationen går under så suddas gränserna ut, natur och kultur smälter samman. Det påverkar människors sätt att vara, leva, förhålla sig till sin omgivning, se på världen, tala och kommunicera.
Språkliga förändringar
Det påverkar också språket på olika sätt, ser Jesper Olsson i sina studier. I vissa romaner blir språket ett tema och en del av berättelsen, och frågan om hur språket påverkas av en miljökatastrof tematiseras. Det finns exempel i litteraturen där språket blir dödligt, eller där det talade språket ersätts med tystnad och andra sätt att kommunicera.
– Sedan antiken har språket definierat människan som kulturell varelse, vårt språk har skilt oss från djuren. Men flera av de här romanerna, som vill kritisera antropocentrism, ett förhållningssätt där människan sätts i centrum, så blir språket något problematiskt. Det blir ett vapen, ett hot, något som förstör.
I andra fall påverkas romanens språkliga form. Språket används på ett lekfullt sätt, nya ord bildas, ord från olika tider blandas och ett slags hybridspråk skapas.Ödmården är en skog mellan Hälsingland och Gästrikland. Här utspelar sig en av de böcker som Jesper Olsson studerat i sin forskning. Boken, med just titeln Ödmården, är skriven av Nils Håkanson. Det land som en gång var Sverige ligger under vatten. En arkivarie gör sitt bästa för att i skrift skildra det som sker. Foto Hilding Mickelsson/Hälsinglands Museum
– När världen runtom oss förändras så förändras också vårt språk. Det är nödvändigt för att vi ska kunna förstå den nya världen.
Alternativa sätt att leva på
Jesper Olssons forskning ingår i ett större projekt han bedriver tillsammans med kollegor vid Stockholms universitet och Mittuniversitetet. Projektet undersöker hur konst och litteratur från olika tidsepoker utmanar den etablerade föreställningen om människans roll i världen och gestaltar alternativa sätt att leva på i en förändrad värld.
Den grundläggande tanken är att litteratur och konst kan ge oss en annan typ av kunskap som skiljer sig från den som vetenskap, siffror och diagram ger.
– Idag påverkas många människor direkt av klimatförändringarna, de känner av dem inpå bara huden. Men för många är förändringen fortfarande väldigt abstrakt. Litteraturen och konsten kan gestalta förändringar på ett sätt som gör det möjligt för oss att mer konkret och sinnligt uppleva och förstå dem, säger Jesper Olsson.
Fotnot: Artikeln är publicerad i LiU Magasin 3/2021