Uppdelat i tre delar
De tre delarna inom Horisont 2020, som kallas för pelare, hade utlysningar med olika inriktning och fokus. Pelare ett hade fokus på forskardrivna utlysningar, inriktade på vetenskaplig excellens. Där fanns till exempel bidrag från det Europeiska forskningsrådet (ERC) och Marie Skłodowska-Curie Actions. Pelare två hade fokus på projekt med hög innovationspotential och pelare tre var riktad mot samarbetsprojekt för att tackla de globala samhällsutmaningarna. Eleni Stavrinidou Foto Emma Burendahl
Eleni Stavrinidou, biträdande professor och forskningsledare för elektroniska växter på Laboratoriet för organisk elektronik, har bland annat fått såväl ett individuellt Marie Sklodowska Curie-fellowship som ett ERC starting grant.
– Horisontbidrag är mycket konkurrenskraftiga och därför är det en stor prestation att bli finansierad. Det ekonomiska stödet från EU har i hög grad hjälpt mig att etablera och utveckla min forskning.
– Marie Sklodowska-stipendiet gjorde det möjligt för mig att fullfölja mina forskningsintressen, samtidigt som det påskyndade mitt vetenskapliga oberoende. När det gäller ERC-anslaget, som förutom att det är mycket prestigefyllt, har det gjort det möjligt för mig att öppna en ny forskningsinriktning i min grupp som kommer att fokusera på att använda växtceller och deras processer för utveckling av funktionella kompositer med levande egenskaper, säger Eleni Stavrinidou.
Uppnått forskningsgenombrott
Professor Neil Lagali, ögonforskare vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, koordinerade ett stort forskningsprojekt finansierat inom Horisont 2020. Neil Lagali. Foto Thor Balkhed
– Tack vare finansieringen har vi kunnat uppnå forskningsgenombrott som vi aldrig kunde göra själva och dessutom mycket snabbare än förväntat. Det möjliggjorde en utökning av forskargruppen, höjde kvaliteten på vår forskning och utökade mitt samarbetsnätverk.
– Att få medel inom Horisont är en kvalitetsstämpel som definitivt höjt min status inom mitt forskningsfält och bland mina internationella kollegor. Det som är speciellt med Horisont är att det möjliggör multilateralt samarbete på ett sätt som sällan kan göras med nationella finansieringskällor.
Nytt ramprogram
Efterföljaren till Horisont 2020 heter Horisont Europa och pågår mellan 2021 och 2027. I den övergripande strukturen har de båda programmen många likheter, men Horisont Europa har ett förstärkt fokus på globala utmaningar med utlysningar för missioner, ett av dem är exempelvis att besegra cancer. Linköpings universitet är fortsatt framgångsrikt och vid halvårsskiftet 2023 var LiU:s mål för deltagande inom Horisont Europa redan uppnått.
Hjälp med ansökan
Forskningsfinansieringsenheten och forskningsprogramsenheten, LiU Grants and Programs Office, har som uppdrag att bidra till LiU:s mål för deltagande inom EU:s ramprogram för forskning och innovation. Detta genom att exempelvis bidra med expertrådgivning vid ett EU-projekts olika faser, från projektidé till avslutat projekt. Exempelvis så tillhandahålls information om utlysningar, stöttning och workshops rörande ansökningsskrivande till ramprogrammets olika delar. Dessutom erbjuds koordineringsstöd av beviljade projekt där LiU är koordinator.
Linköpings universitets deltagande i Horisont 2020 finns summerat i rapporten Linköping University’s Participation in Horizon 2020: The European Framework Programme for Research and Innovation 2014–2020 (E-Press 2023).
