24 maj 2023

Vid LiUs avdelning för biologi anstränger sig forskare hela tiden för att försöka förstå djurs beteenden. En av dem heter Laura Garnham, vars doktorsavhandling fokuserar på den röda djungelfågelns känslor och beteenden.

Röd djungelhöna och Laura Garnham

Laura Garnham är en doktorand vid Linköpings universitet, med Henne Løvlie som handledare, som försvarar sin avhandling i biologi på fredag 13 maj 2022. Avhandlingen fokuserar på den röda djungelfågeln, och varför vissa är mer impulsiva än andra och vad det kan ha för konsekvenser. Ett intressant resultat är att impulsiviteten kan länkas till djungelfågelns känsloliv och lynne, kallat deras affektive state.

- Impulsivitet kan därför också knytas till fågelns välmående. Om du har ett gott humör så är det sannolikt att du också mår bättre, säger Laura Garnham. 

Så hur mäter man hur impulsivitet hör ihop med känslolivet hos djungelfåglar? Tillsammans med andra forskare i Hanne Løvlies forskargrupp har Laura genomfört tester på unga kycklingar, äldre kycklingar och fullvuxna fåglar. Testen har gått ut på att testa optimism, stress och rädsla, samt impulsivitet. Sedan har de letat efter länkar mellan lynne och impulsivitet. 

För att testa optimism genomförde forskarna ett test kallat ‘Cognitive judgement bias test’. Först tränades fåglarna att välja mellan två stycken färger, en svart skål och en vit skål. Den vita skålen innehöll mat medan den svarta skålen var tom och slösade bort fågelns energi i onödan. 

- När fågeln hade lärt sig de två färgsignalerna visade vi dem en grå skål. Hur tolkar de den grå färgen? Ser fågeln glaset som halvfullt eller halvtomt, säger Laura Garnham.

Antagandet är att de mer optimistiska djungelfåglarna kommer att vara snabbare fram till den grå skålen, eftersom de är mer övertygade om att de kommer få en belöning. 
För att mäta negativa känslor använda Laura sig av ett test som forskare använt på kycklingar sedan 1950-talet, kallat ‘Tonic immobility test’. Om en röd djungelfågel hålls fast på rygg reagerar fågeln med ett frysa, som om den spelar död.

- Försiktigt lägger man dem på rygg och lägger handen på dem så att de inte kan flytta sig. Sedan ta man bort handen och mäter hur lång tid det tar för den att lämna det frysta läge. Tiden detta tar korrelerar med hur rädd och stressad fågeln är generellt.

Sist men inte minst testades fåglarnas impulsivitet i ett ‘Detour test’. Där får fåglarna först lära sig hur de får ut mat ur en ogenomskinlig cylinder. När de vet hur man gör detta får de testa att göra samma sak med en genomskinlig cylinder. 

- Nu ser de maten framför sig och har en automatisk impuls att kasta sig över den. För att nå maten måste de dämpa den impulsen och i ställer använda den omväg de lärde sig av den ogenomskinliga cylindern, säger Laura. 

Det var skillnader mellan kycklingarnas beteende beroende på hur gamla de var. Hos de unga kycklingarna var det en länkt mellan hög impulsivitet och positivitet.

- Hos unga kycklingar verkar det som att impulsivitet leder till ett mer positivt lynne, eller att ett positivt lynne leder till mer impulsivitet. Mer forskning behövs för att utforska detta. Hos äldre kycklingar och fullvuxna fåglar hittade vi dock ingen länk mellan affective state och impulsivitet. 

 

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.