10 maj 2021

Det finns ett samband mellan relationen till ägaren och stressnivån hos hunden, enligt en studie från LiU. Fynden pekar dessutom på att det finns skillnader mellan olika hundraser när det gäller samband mellan hundens stress och faktorer hos ägaren.

hund njuter av att bli klappadForskare vid Linköpings universitet studerar hur interaktionen mellan hund och människa är kopplad till hundars välmående. Foto NatabaForskare vid Linköpings universitet har undersökt om hundars stressnivåer påverkas av människorna som hundarna bor ihop med. Stressnivåerna över flera månader kan avläsas hos både hundar och människor i de stresshormoner som lagras in i hårstrån efterhand som de växer.hund vilar mellan människoben på gräsmattaForskare vid LiU studerar hur hundar och människor samspelar. Foto undefined undefined

I den aktuella studien samlade forskarna in hår från både hundar och ägare och mätte halterna av kortisol, det viktigaste stresshormonet. Forskarna var bland annat intresserade av om det finns skillnader mellan olika hundraser. Genom avel har olika hundraser selekterats fram för att passa bra för olika typer av uppgifter. I studien, som publicerats i tidskriften Scientific Reports, ingick 18 stycken hundar av raser som är avlade för självständig jakt, som jämthund, gråhund, och tax. En annan grupp var raser av urhundstyp som genetiskt sett ligger närmare förfadern vargen jämfört med andra raser, som shiba, basenji, och Siberian husky. Totalt 24 hundar ur denna grupp deltog i studien. Alla hundägare fyllde i enkäter om både sin egen och hundens personligheter. De fick också besvara en enkät om sin relation till hunden, med frågor om hur ägaren upplevde interaktionen med hunden, känslomässig närhet till hunden och i hur stor utsträckning det var besvärligt att ha hund.

– Resultaten visade att ägarens personlighet hade betydelse för jakthundarnas stressnivåer, men intressant nog inte för raserna av urhundstyp. Dessutom visade det sig att relationen mellan hunden och ägaren hade betydelse för hundens stressnivå – även om det återigen var svagare resultat för raserna av urhundstyp, säger Lina Roth, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM.

I en tidigare studie har samma forskare sett att vallhundar, som är selekterade för samarbete med människan, speglar ägarens långtidsstress. När forskarna i den nya studien dessutom la till uppgifterna om vallhundarnas relation till ägaren visade sig relationen ha betydelse även för vallhundarnas långtidsstress.Lina Roth och en hundLina Roth Foto Lina-Roth

Forskarna drar slutsatsen att långtidsstressnivåer hos raserna av urhundstyp påverkas minst av ägaren och deras relation tillsammans. Jakthundarna visar tydliga associationer mellan både ägarens personlighet och deras relation tillsammans, men det är alltså bara vallhundarna som visar på den unika synkroniseringen i långtidsstress med människan.

– Vi tror att stress-synkroniseringen har sin grund i att vallhundarna har avlats fram för samarbete med människan, men att relationen till ägaren och ägarens personlighet är viktiga parametrar som påverkar synkroniseringen av stressnivåer, säger Lina Roth.

Delar av studien har finansierats med stöd av Svelands Stiftelse.

Artikeln: Long term stress in dogs is related to the human–dog relationship and personality traits”, Amanda Höglin, Enya Van Poucke, Rebecca Katajamaa, Per Jensen, Elvar Theodorsson och Lina S. V. Roth, (2021), Scientific Reports, publicerad online 21 april 2021, doi: 10.1038/s41598-021-88201-y

Liknande forskning

Djurens beteende – forskning vid LiU

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.