10 maj 2021

Det finns ett samband mellan relationen till ägaren och stressnivån hos hunden, enligt en studie från LiU. Fynden pekar dessutom på att det finns skillnader mellan olika hundraser när det gäller samband mellan hundens stress och faktorer hos ägaren.

hund njuter av att bli klappadForskare vid Linköpings universitet studerar hur interaktionen mellan hund och människa är kopplad till hundars välmående. Foto NatabaForskare vid Linköpings universitet har undersökt om hundars stressnivåer påverkas av människorna som hundarna bor ihop med. Stressnivåerna över flera månader kan avläsas hos både hundar och människor i de stresshormoner som lagras in i hårstrån efterhand som de växer.hund vilar mellan människoben på gräsmattaForskare vid LiU studerar hur hundar och människor samspelar. Foto undefined undefined

I den aktuella studien samlade forskarna in hår från både hundar och ägare och mätte halterna av kortisol, det viktigaste stresshormonet. Forskarna var bland annat intresserade av om det finns skillnader mellan olika hundraser. Genom avel har olika hundraser selekterats fram för att passa bra för olika typer av uppgifter. I studien, som publicerats i tidskriften Scientific Reports, ingick 18 stycken hundar av raser som är avlade för självständig jakt, som jämthund, gråhund, och tax. En annan grupp var raser av urhundstyp som genetiskt sett ligger närmare förfadern vargen jämfört med andra raser, som shiba, basenji, och Siberian husky. Totalt 24 hundar ur denna grupp deltog i studien. Alla hundägare fyllde i enkäter om både sin egen och hundens personligheter. De fick också besvara en enkät om sin relation till hunden, med frågor om hur ägaren upplevde interaktionen med hunden, känslomässig närhet till hunden och i hur stor utsträckning det var besvärligt att ha hund.

– Resultaten visade att ägarens personlighet hade betydelse för jakthundarnas stressnivåer, men intressant nog inte för raserna av urhundstyp. Dessutom visade det sig att relationen mellan hunden och ägaren hade betydelse för hundens stressnivå – även om det återigen var svagare resultat för raserna av urhundstyp, säger Lina Roth, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM.

I en tidigare studie har samma forskare sett att vallhundar, som är selekterade för samarbete med människan, speglar ägarens långtidsstress. När forskarna i den nya studien dessutom la till uppgifterna om vallhundarnas relation till ägaren visade sig relationen ha betydelse även för vallhundarnas långtidsstress.Lina Roth och en hundLina Roth Foto Lina-Roth

Forskarna drar slutsatsen att långtidsstressnivåer hos raserna av urhundstyp påverkas minst av ägaren och deras relation tillsammans. Jakthundarna visar tydliga associationer mellan både ägarens personlighet och deras relation tillsammans, men det är alltså bara vallhundarna som visar på den unika synkroniseringen i långtidsstress med människan.

– Vi tror att stress-synkroniseringen har sin grund i att vallhundarna har avlats fram för samarbete med människan, men att relationen till ägaren och ägarens personlighet är viktiga parametrar som påverkar synkroniseringen av stressnivåer, säger Lina Roth.

Delar av studien har finansierats med stöd av Svelands Stiftelse.

Artikeln: Long term stress in dogs is related to the human–dog relationship and personality traits”, Amanda Höglin, Enya Van Poucke, Rebecca Katajamaa, Per Jensen, Elvar Theodorsson och Lina S. V. Roth, (2021), Scientific Reports, publicerad online 21 april 2021, doi: 10.1038/s41598-021-88201-y

Liknande forskning

Senaste nytt från LiU

Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

Så kan industrins globala koldioxidutsläpp minska

De globala koldioxidutsläppen från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat LiU.

Pipettspets mot svart bakgrund.

Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller

Forskare vid LiU har utvecklat en pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att skapa störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Tekniken kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar.

En kvinna i vit blus.

Barn med NPF-diagnoser gynnas av riktad fritidsverksamhet

Barn med neuropsykiatriska diagnoser har ofta svårt att delta i öppna fritidsaktiviteter.  I en ny doktorsavhandling från LiU studeras den riktade verksamheten KFUM Funkis i Linköping. Resultatet visar på utmaningar men framförallt på möjligheter.