Vägen mellan demokrati och envälde

Det finns flera faktorer som gör att demokratiska samhällen kan utvecklas i auktoritär riktning. Också moderna och liberala välfärdssamhällen bär ett frö till sin egen förvandling. Det visar en ny tvärvetenskaplig avhandling vid Linköpings universitet. 

Demonstrationer på Tahirtorget i Kairo 2011.Demonstrationer på Tahrirtorget i Kairo 2011. I avhandlingen visar Björn Toelstede hur flera länder rörde sig mellan demokrati och envälde under den arabiska våren. Foto Karimphoto

Avstånd och hierarki

Vad är det som gör att revolutioner och stora samhällsomvandlingar som syftar till frihet och demokrati så ofta slår över i sin motsats? Varför är vi människor beredda att så snabbt bygga upp nya hierarkier när vi raserat de gamla? Exemplen är många; franska och ryska revolutionen historiskt, utvecklingen efter den arabiska våren i modern tid, för att bara nämna tre.

- De här frågorna har följt mig i flera år och jag har inte kunnat släppa dem, säger Björn Toelstede som arbetat i tio år med sin doktorsavhandling Social Hierarchies between Democracy and Autocracy och skrivit den parallellt med ett vanligt heltidsarbete.

Björn Toelstede.Fri forskare. Björn Toelstede bor i Tyskland och har doktorerar vid LiU parallellt med sitt vanliga arbete.

Björn Toelstede konstaterar att alla samhällen, såväl demokratier som diktaturer, bygger på hierarkier och ett större eller mindre avstånd mellan medborgare och makthavare. I avhandlingens första artikel presenterar han ett diagram (”structure-behavior diagram”) indelat i fyra fält beroende på dels graden av hierarki i samhället, dels förmågan till samverkan och anpassning (sociality).

I ett kapitel visar han hur länder som Egypten, Marocko och Tunisien rörde sig fram och tillbaka mellan mindre och större hierarki och mer eller mindre samarbete under de stora demonstrationerna och samhällsförändringarna 2010-2012. Ju mindre hierarkiskt och ju mer samarbetsinriktat ett land är desto bättre.

- Självklart är alla länder väldigt olika när det gäller historia, kultur och traditioner. Men ur de här två aspekterna menar jag att diagrammet är användbart för alla länder, säger Björn Toelstede och lägger till att det även är går att tillämpa på företag och andra organisationer.

Inte bara Kina

I avhandlingens andra artikel definierar han två riskfaktorer som gör att demokratiska samhällen kan utvecklas mot auktoritära styrelseskick. Båda går att iaktta och kan fungera som varningssignaler för en oönskad utveckling. Generellt sett löper mer hierarkiska samhällen större risk att utvecklas i odemokratisk riktning; avståndet mellan medborgare/makthavare och obalansen i makt är avgörande för detta.

Den första riskfaktorn kallar han ”strukturell inlåsning” (structural lock-in), och innebär samhällen som saknar möjlighet att anpassa sig till en föränderlig omvärld. Den andra är ”effektiv statism” och innebär att hög socioekonomisk effektivitet prioriteras genom konformitet och starka regeringar. Annorlunda uttryckt byter medborgarna, mer eller mindre frivilligt, bort personlig frihet mot högre levnadsstandard.

Demonstrationer i Hongkong 2014.Demonstrationerna för demokrati i Hongkong är en av Björn Toelstedes inspirationskällor för sin forskning. Foto r-monochrome

Här är det lätt att tänka på länder som Kina, men. . .

- En del av de mekanismer vi ser i Kina finns också här hemma hos oss, i Sverige och Tyskland, säger Björn Toelstede som själv bor och arbetar i Frankfurt.

Hur menar du?

- Jo, ju mer vi ökar vår allmänna välfärd desto mer makt ger vi också våra politiker. Det samma gäller när det uppstår problem i samhället, som coronapandemin, då vi ger politikerna i uppdrag att lösa det. Det är smidigt att delegera ansvaret, men också farligt då hierarkierna förstärks och obalansen i makt ökar.

LiU sade ja

I avhandlingens tredje och fjärde artikel undersöker Björn Toelstede effekterna av polisövervakning i ett samhälle, delvis med utångspunkt i Frankrike efter terrordåden 2015-16. En slutsats är att ökad övervakning, om än i vällovligt syfte, riskerar att få negativa anti-sociala effekter. En annan är att undantagstillstånd, som infördes efter attentaten, på sikt innebär allvarliga risker för demokratin.

Avhandlingen sträcker sig över olika ämnen som historia, ekonomi, beteendevetenskap och statsvetenskap. Ja, ämnet är så tvärvetenskaplig att flera andra universitet i Europa inte förstått sig på det och tackat nej. På LiU sade dock Avdelningen för nationalekonomi ja.

- Jag är mycket glad för det. Vetenskap handlar ju om att göra sådan som är nytt, säger Björn Toelstede.

Läs mer om LiU:s forskningVisa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll