Under den senaste femårsperioden har förutsättningarna för examination i hög grad förändrats. Först kom pandemin med ökat antal distansexaminationer som följd, och därefter introducerades generativ AI, vilket medförde kraftigt ändrade förutsättningar för flera examinationsformer. De snabba svängningarna väckte frågor om hur de påverkat examinering vid vårt lärosäte och vilka de främsta utmaningarna är kring examinationer idag, menar trion från Didacticum, LiU:s högskolepedagogiska centrum, som ligger bakom kartläggningen.
Genom det nationella examinationsnätverket (NEHU), där LiU ingår, har Fredrik Alm, Karin Persson och Linnea Björk Timm fått en inblick i andra universitets arbete kring examination. En nyligen genomförd kartläggning av examinationsformer vid Uppsala universitet inspirerade dem att studera det aktuella läget vid LiU.
Examination i en AI-tid
Studien lyfter särskilt fram den påverkan som generativ AI har haft på examination de senaste åren. 59 procent av respondenterna uppger att de har gjort förändringar i sina examinationer till följd av AI, exempelvis genom att byta från hemtentamen till salstentamen eller muntlig examination, införa kompletterande moment och genom att tydliggöra riktlinjer för AI-användning. Studien visar även att AI påverkar hela examinationsprocessen, från planering och genomförande till evaluering, och aktualiserar därtill frågor om rättssäkerhet, bedömningsuppgifters kvalitet och effekter för studenters lärande.
Bland de mest framträdande utmaningarna som framkommer i studien återfinns svårigheter med att konstruera ändamålsenliga examinationsuppgifter, att kunna säkerställa betygsunderlagets äkthet, tolka och värdera studenters prestationer samt att hantera organisatoriska begränsningar.
Vissa respondenter uttrycker en oro för att förändringar i examinationsformer, ofta motiverade av AI-relaterade risker, kan leda till en ökad ensidighet och minskad pedagogisk mångfald. Studieförfattarna menar att det finns en sådan risk: att man på en del håll går mot mer ensidiga examinationspraktiker. Av rapporten framgår det att det finns program som i spåren av AI-utvecklingen helt väljer bort en del examinationsformer, vilket i sin tur begränsar möjligheten att examinera vissa kunskaps- och färdighetsformer. Samtidigt tycks det finnas en motsatt reaktion inom andra program. Vissa uppger att de i stället väljer att utöka paletten av examinationsformer, gärna i form av så kallad kombinerad examination, för att kunna examinera avsedda förmågor och minska risken för otillbörlig användning av gen-AI.
Goda exempel från LiU
I studien lyfts exempel på examinationsformer som anpassats för att passa det aktuella läget. Där lyfts moment så som kombinerade examinationer, till exempel; muntlig och skriftlig, AI-kritiska uppgifter och kontinuerlig examination med hjälp av digitala verktyg.
– Som en person med två hattar, å ena sidan pedagogisk utveckling och å andra sidan digital examinationssupport, så är jag förstås extra förtjust i exempel som kombinerar dessa till innovativa pedagogiska examinationer med hjälp av digitala verktyg, svarar Linnea Björk Timm på frågan om hon har någon favorit bland de goda exemplen.
Karin Persson, som även är examinationsombud vid Medicinska fakulteten, passar på att lyfta att man bör ta hänsyn till att olika examinationsformer passar olika ämnesområden olika bra.
Behovet av stöd för utveckling i relation till examination bedöms fortsatt som stort utifrån studien, särskilt inom områden som generativ AI, muntlig examination, digital salstentamen och kring bedömningskriterier. Som högskolepedagogiskt centrum erbjuder Didacticum redan flera utbildningsmoduler som adresserar dessa behov, exempelvis: ”Artificiell intelligens för undervisning i högre utbildning” och ”Examinator i högre utbildning – roller och ansvar”. Studien pekar dock på vikten av fortsatt utveckling av seminarieserier, workshops och asynkront material, som kan inspirera och stödja arbetet med examination. Författarna föreslår att studien upprepas igenom om fem år för att följa utvecklingen av examinationspraktiker och stödbehov inom högre utbildning.
Om ni får ta en vild gissning, hur tror ni läget ser ut om fem år?
Kanske att det har blivit en renässans för muntlig examination, men också att användningen av så kallade kombinerade examinationer och digital salstentamen har ökat. Vidare kan vi nog också förvänta oss det har dykt upp nya former eller varianter av examinationer där AI ingår på ett eller annat sätt. Det finns också en risk att utvecklingen fokuserar på salstentamen med automatbedömning, på grund av resursbrist. Vilket riskerar att minska examinationers formativa potential. Det är dock svårt att sia om framtiden i det osäkra läge som högre utbildning just nu befinner sig i, summerar trion bakom kartläggningen.
