22 juni 2023

Eleni Stavrinidou är forskningsledare för området elektroniska växter vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU. Hennes vision är att utveckla teknologier som möjliggör nya upptäckter inom växtbiologi. Det kan leda till mer hållbar livsmedelsproduktion och även till växter som kan överleva i ett föränderligt klimat.

Eleni Stavrinidou
Eleni Stavrinidou är docent och forskningsledare för området elektroniska växter. Fotograf: Thor Balkhed

Sedan hon kom till Laboratoriet för organisk elektronik som postdoktor 2014 har Eleni Stavrinidous forskning resulterat i ett antal uppmärksammade genombrott och publikationer. Det blev en världsnyhet 2015 när hon och andra LiU-forskare visade att elektroniska kretsar kan tillverkas inne i rosors kärlsystem och forskarlaget har senare gjort ytterligare framsteg inom området.

Eleni Stavrinidou har fått flera stora forskningsanslag och belönats för sin forskning, bland annat med ett Marie Skłodowska-Curie-stipendium och L’Oréal-Unesco For Women in Science-priset. Nu senast har hon tilldelats Tage Erlanders pris för naturvetenskap och teknik. Hon får det sistnämnda för sina studier av ”gränssnittet mellan elektronik och växter och för utvecklingen av bioelektroniska verktyg för realtidsövervakning och dynamisk kontroll av växters fysiologi”. Priset består av 200 000 kronor i forskningspris och 75 000 kronor för ett symposium eller en workshop.

– Priset betyder mycket för mig. Det är ett erkännande från forskarvärlden och publiciteteten bidrar till att min forskning når en bredare publik, inte bara i Sverige utan även utomlands, säger Eleni Stavrinidou.

I framtiden ser hon framför sig fortsatt forskning med internationellt konkurrenskraftiga forskargrupper och även mer tvärvetenskapligt samarbete med materialvetare, ingenjörer och växtbiologer. Dessutom skulle hon vilja vara involverad i kommersialiseringen av teknologierna som kan användas inom jord- eller skogsbruk.


Kontakt

Läs mer om Eleni Stavrinidou och hennes forskning

Senaste nytt från LiU

LiU får 232 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har nu beslutat om fördelningen av forskningsbidrag inom fyra områden. Vid Linköpings universitet får natur- och teknikvetenskap mest.

En forskare arbetar tillsammans med en försöksperson.

Mänsklig känsel består av 16 unika nervcellstyper

16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader.

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.