22 juni 2023

Eleni Stavrinidou är forskningsledare för området elektroniska växter vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU. Hennes vision är att utveckla teknologier som möjliggör nya upptäckter inom växtbiologi. Det kan leda till mer hållbar livsmedelsproduktion och även till växter som kan överleva i ett föränderligt klimat.

Eleni Stavrinidou
Eleni Stavrinidou är docent och forskningsledare för området elektroniska växter. Fotograf: Thor Balkhed

Sedan hon kom till Laboratoriet för organisk elektronik som postdoktor 2014 har Eleni Stavrinidous forskning resulterat i ett antal uppmärksammade genombrott och publikationer. Det blev en världsnyhet 2015 när hon och andra LiU-forskare visade att elektroniska kretsar kan tillverkas inne i rosors kärlsystem och forskarlaget har senare gjort ytterligare framsteg inom området.

Eleni Stavrinidou har fått flera stora forskningsanslag och belönats för sin forskning, bland annat med ett Marie Skłodowska-Curie-stipendium och L’Oréal-Unesco For Women in Science-priset. Nu senast har hon tilldelats Tage Erlanders pris för naturvetenskap och teknik. Hon får det sistnämnda för sina studier av ”gränssnittet mellan elektronik och växter och för utvecklingen av bioelektroniska verktyg för realtidsövervakning och dynamisk kontroll av växters fysiologi”. Priset består av 200 000 kronor i forskningspris och 75 000 kronor för ett symposium eller en workshop.

– Priset betyder mycket för mig. Det är ett erkännande från forskarvärlden och publiciteteten bidrar till att min forskning når en bredare publik, inte bara i Sverige utan även utomlands, säger Eleni Stavrinidou.

I framtiden ser hon framför sig fortsatt forskning med internationellt konkurrenskraftiga forskargrupper och även mer tvärvetenskapligt samarbete med materialvetare, ingenjörer och växtbiologer. Dessutom skulle hon vilja vara involverad i kommersialiseringen av teknologierna som kan användas inom jord- eller skogsbruk.


Kontakt

Läs mer om Eleni Stavrinidou och hennes forskning

Senaste nytt från LiU

Personer med ansiktsmasker

Framtidens krisberedskap bör bygga på öppenhet och transparens

En forskargrupp vid Linköpings universitet har undersökt pandemihanteringen i nordiska kommuner. Resultatet sammanfattas i boken Crisis Management, Governance and COVID-19, som belyser lärdomar för framtida kriser.

En silikonliknande lapp (batteri baserat på ledande plast och lignin) som dras åt olika håll.

Batteriet som kan få vilken form som helst

Med hjälp av elektroder i vätskeform har forskare vid LiU utvecklat ett batteri som kan anta vilken form som helst. Tack vare formbarheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik. Studien är publicerad i Science Advances.

En surrande 3D-printer

Från sömnad till 3D-printing

Digimaker är en unik plats på Linköpings universitet där kreativitet och teknik möts. Här testar studenter och anställda allt från 3D-printing till programmering, lär sig mer om Excel och att skapa filmer och podcasts.