– Ett fantastiskt sätt att avsluta 2021, kommenterar hon beskedet att hon tilldelats ett åtråvärt Starting Grant som kom strax före jul.
Ett av målen för Eleni Stavrinidous projekt, kallat 4D-PhytoHybrid – plant based 4D biohybrid systems, är att med hjälp av fotosyntesen och växtcellernas egna processer, med ett tillskott av organisk elektronik, skapa helt nya biohybridsystem med egenskaper som finns hos levande organismer, som tillväxt, känslighet och anpassningsförmåga.
Ett mål är också att skapa ett europeiskt nav för forskning baserad på växters naturliga processer, eller som det står i ansökan för att utveckla nästa generations teknologi baserad på fotosyntetiska biohybridsystem.
Först i världen
Eleni Stavrinidous forskning vid Linköpings universitet har resulterat i ett antal uppmärksammade genombrott och publikationer. År 2015 visade hon att elektroniska kretsar kan tillverkas inne i rosors kärlsystem, något som då blev en världsnyhet. Den ledande polymeren PEDOT sugs in rosens kärlsystem och formar elektriska ledare som bland annat kan användas för att bygga transistorer.
I ett senare arbete, publicerat 2017, visade hon att en oligomer, ETE-S, polymeriseras i växten och formar elektriska ledare som kan lagra energi. Det handlade då om experiment där växterna inte överlevde behandlingen någon längre tid, men nu i höstas publicerades en artikel där hon och hennes forskarlag även fått levande och produktiva bönplantor att fungera för energilagring.
Hård konkurrens
Årets ERC Starting Grant är en första utdelning från det nya programmet Horizon Europe. Som tidigare år är det hård konkurrens, av 4000 sökande tilldelades 397 forskare tillsammans totalt 619 miljoner euro. 43 procent av anslagen går till kvinnliga forskare, vilket är rekord. 14 av årets Starting Grant tilldelades forskare i Sverige.
Syftet med ERC Starting Grant är att bidra till att talangfulla unga forskare kan fortsätta utveckla sin verksamhet vid europeiska forskningsinstitutioner, men ska också locka forskningstalanger utanför unionens gränser att arbeta i Europa. Det är 13 av årets anslag som går till forskare som tidigare varit verksamma i USA.