Eleni Stavrinidou tilldelas ERC Starting Grant

10 januari 2022

Monica Westman Svenselius

Hennes projekt handlar om möjligheten att bygga in elektronik i växtceller för att skapa material som behåller de levande cellernas egenskaper. Ett mål är också att skapa hållbara system för bland annat energilagring, med naturens egna metoder.

Eleni Stavrinidou, universitetslektor och forskningsledare för området elektroniska växter vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, får 1,5 miljoner euro, eller cirka 15 miljoner kronor, i ett så kallat ERC Starting Grant från det Europeiska forskningsrådet, ERC.

– Ett fantastiskt sätt att avsluta 2021, kommenterar hon beskedet att hon tilldelats ett åtråvärt Starting Grant som kom strax före jul.

Ett av målen för Eleni Stavrinidous projekt, kallat 4D-PhytoHybrid – plant based 4D biohybrid systems, är att med hjälp av fotosyntesen och växtcellernas egna processer, med ett tillskott av organisk elektronik, skapa helt nya biohybridsystem med egenskaper som finns hos levande organismer, som tillväxt, känslighet och anpassningsförmåga.
Ett mål är också att skapa ett europeiskt nav för forskning baserad på växters naturliga processer, eller som det står i ansökan för att utveckla nästa generations teknologi baserad på fotosyntetiska biohybridsystem.

Först i världen

Eleni Stavrinidous forskning vid Linköpings universitet har resulterat i ett antal uppmärksammade genombrott och publikationer. År 2015 visade hon att elektroniska kretsar kan tillverkas inne i rosors kärlsystem, något som då blev en världsnyhet. Den ledande polymeren PEDOT sugs in rosens kärlsystem och formar elektriska ledare som bland annat kan användas för att bygga transistorer.

I ett senare arbete, publicerat 2017, visade hon att en oligomer, ETE-S, polymeriseras i växten och formar elektriska ledare som kan lagra energi. Det handlade då om experiment där växterna inte överlevde behandlingen någon längre tid, men nu i höstas publicerades en artikel där hon och hennes forskarlag även fått levande och produktiva bönplantor att fungera för energilagring.

Hård konkurrens

Årets ERC Starting Grant är en första utdelning från det nya programmet Horizon Europe. Som tidigare år är det hård konkurrens, av 4000 sökande tilldelades 397 forskare tillsammans totalt 619 miljoner euro. 43 procent av anslagen går till kvinnliga forskare, vilket är rekord. 14 av årets Starting Grant tilldelades forskare i Sverige.

Syftet med ERC Starting Grant är att bidra till att talangfulla unga forskare kan fortsätta utveckla sin verksamhet vid europeiska forskningsinstitutioner, men ska också locka forskningstalanger utanför unionens gränser att arbeta i Europa. Det är 13 av årets anslag som går till forskare som tidigare varit verksamma i USA.

Fler nyheter om elektroniska växter

Två forskare i labbrock med handskar kopplar in sladdar till en bägare med vatten och en växt.

Elektronisk ”jord” ökar tillväxten hos grödor

Kornplantor växer i genomsnitt 50 procent mer när rotsystemet kan stimuleras elektriskt genom odlingssubstratet. Det visar forskare vid LiU som har utvecklat en elektriskt ledande ”jord” för hydroponi.

Hon kombinerar växter och teknik för en hållbar framtid

Eleni Stavrinidou är forskningsledare för området elektroniska växter vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU. Hennes vision är att utveckla teknologier som möjliggör nya upptäckter inom växtbiologi.

Två kvinnor, Eleni Stavrinidou och doktoranden Daniela Parker, håller i bönplantan som är en biohybrid.

De får växtens rötter att lagra energi

Genom att vattna bönfrön (Phaseolus vulgaris) med en lösning som innehåller oligomerer, har forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, LiU, visat att bönplantans rötter blir elektrisk ledande och att de även kan lagra energi.

Forskning

Elektroniska växter

Vi utvecklar bioelektroniska enheter för växtvetenskap med fokus på mer hållbar livsmedelsproduktion och på växternas motståndskraft mot miljöstress. Vi arbetar även med biohybridteknologier och levande material som nya hållbara teknologikoncept.

Senaste nytt från LiU

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.