01 december 2021

Formas har beviljat sex miljoner kronor till ett LiU-projekt om digitalisering av
byggarbetsplatser. Projektet startar 1 december och sträcker över drygt två år.

Byggarbetsplats med tre personer sedda från ovan.
Digitalisering är ett medel , inte ett mål i sig, för effektiva och säkra byggplatser i framtiden.   Fotograf: vitranc

Medel inte mål

Projektet Digital transformation av byggplatser är en direkt fortsättning av projektet Uppkopplad byggplats. Med utgångspunkt för det tidigare projektet kommer exempel tas fram på hur digitalt och uppkopplat arbete förändrat olika byggplatser. En viktig del är också att sprida kunskaperna och erfarenheterna från det tidigare projektet.

Martin Rudberg."Inom projektet kommer vi inte att lösa allt kring digital transformation, men vi kommer att kunna bidra med ytterligare en del nödvändiga pusselbitar till branschens transformation", säger Martin Rudberg.

- Vi kommer att bygga vidare på erfarenheterna kring hur man bedriver en agil och transparent testbäddsverksamhet och dela med oss av lärdomar och kunskaper från testbäddsprojekten till branschen genom seminarier, studiebesök och digitala mässor, säger projektledaren Martin Rudberg på projektets hemsida.

Partner i projektet är Luleå tekniska universitet, NCC, Cementa, Peab Sverige och Peab Anläggning. Utöver de sex miljonerna från Formas tillkommer också medfinansiering från de olika deltagarna. Löptiden för projektet sträcker sig till 31 december 2023.

Martin Rudberg beskriver målet för framtidens byggplatser så här:

- En säker, effektiv, hållbar och uppkopplad byggplats, där digitala verktyg vitaliserar både människor, organisationer och projekt. Digitalisering är inte målet, utan medlet för att nå dessa mål, säger han.

Läs mer:

www.smartbuilt.se

www.uppkoppladbygg.se

Senaste nytt från LiU

Forskare med blå plasthandskar vid mikroskop.

Nervceller av plast blir mer avancerade – och enklare

En artificiell nervcell gjord av ledande plast som kan ha avancerade funktioner liknande de hos en biologisk nervcell har utvecklats av forskare vid LiU. Resultaten banar väg för en ny typ av kroppsnära sensorteknik, medicinska implantat och robotik.

Porträtt av kvinna.

Gammal gröda upptäckt på Kanarieöarna tack vare arkeologiskt dna

Den allra första genetiska studien av arkeologiska linser avslöjar att Kanarieöarnas linser har en nära 2000 år lång historia. Linserna kan bli värdefulla för växtförädling i ljuset av pågående klimatförändringar.

Studiebesök om biogas på Gotland.

Biogaslösningar kräver flera tankar samtidigt

Det kan vara svårt för beslutsfattare att förstå och kunna väga in alla hållbarhetseffekter med biogassystem. En ny rapport lyfter fram 53 olika effekter, varav de allra flesta påverkar samhället positivt.