23 november 2025

Den 20 november arrangerade Agtech Sweden och LRF inom ramen för Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering (”Digitaliseringsnavet”) ett webbinarium under rubriken ”Nedsläckning av 2G- och 3G-näten - Vad innebär det för lantbruket?”.

Bakgrunden var att de svenska mobiloperatörerna hade beslutat att inom kort stänga ner sina 2G (GSM) och 3G-nät. De sista 3G-basstationerna stänger ner i december 2025. Tele2 och Telenor (som delar på sina nät) stänger av sina 2G-nät den 1 december i år. Telia håller dock kvar sitt 2G-nät till december 2027. Detta teknikskifte sker globalt och beror på att de äldre mobilnäten i stort sett är tomma. Operatörerna vill därför flytta över alla användare till modernare nät – 4G och 5G – som erbjuder bättre kapacitet och funktionalitet.

För många lantbrukare är uppkoppling en avgörande del av verksamheten. Maskiner, sensorer och annan teknik används dagligen för att effektivisera jordbruket. Behovet av stabil och framtidssäker uppkoppling kommer bara att öka. Eftersom mycket av den befintliga utrustningen fortfarande använder 2G eller 3G, innebär nedsläckningen att många lantbrukare står inför kostsamma uppgraderingar. Det är därför viktigt att välja lösningar som är hållbara över tid och möter både dagens och framtidens behov. Kristian Petersson, LRF och Agtech Sweden, hälsade välkommen och redogjorde för seminariets upplägg.

Tommy Ljunggren, Ljunggren Consulting Team AB, gjorde sedan det första inspelet. Han inledde med att varna för att det nu bara var två veckor kvar till nedsläckningen av 2G och 3G, med undantag av just Telia som häller kvar sitt 2G-nät ett år till. Han berättade sedan mer om bakgrunden samt om olika möjligheter såsom att skapa privata 5G-nät. Dock, varnade han, är dessa på höga frekvenser som inte räcker så långt i landskapet. Han gick också in på WiFi och LoRa. Han berättade att t.ex Tele2 börjat sälja satellitbaserade kommunikationstjänster. Vidare pekade han på de störningar av GPS som skett på senaste tiden i södra Sverige (troligen av utländska aktörer). Historiskt har nya ”G”, tex 4G efter 3G eller 3G efter 2G inneburit högre och högre frekvens. Det möjliggör större mängder data i överföringen men också att räckvidden utomhus minskat. Nu bryts den trenden och Tommy berättade att telebolagen kommer att erbjuda också lägre frekvenser inom ramen för 4G och 5G, ner till 700 MHz. Detta var goda nyheter för lantbruk och skogsbruk. Han presenterade också broschyren ”Teknikskiftet från 2G- och 3G – påverkan på lantbruket och tips på vad som kan göras”.

Per Frankelius gjorde sedan sitt inspel. Han visade en bild över en gård och gick sedan igenom en checklista med olika system och delsystem som kan finnas på gårdar, t.ex. uppkopplade länspumpar, fläktsystem, torkanläggningar och bränsledepåer. Han uppmanade lantbrukare att gå igenom denna checklista men att också komplettera med de system som kan finnas på enskilda gårdar men inte återfinns i checklistan. Lika väl som att man på gårdar gör brandövningar bör man enligt Frankelius göra övningar kring scenariet att datakommunikation och/eller elförsörjning av någon anledning skulle slås ut eller störas.

Illustration av uppkopplad gård.
Illustration av uppkopplad gård. Per Frankelius.

Se inspelning

Den 20 november arrangerade Agtech Sweden och LRF inom ramen för Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering (”Digitaliseringsnavet”) ett webbinarium under rubriken ”Nedsläckning av 2G- och 3G-näten - Vad innebär det för lantbruket?”.

Ladda ner din exemplar av rapporten

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En trave med fyra böcker som ligger på ett vitt bord.

2025 – ett avstamp mot framtiden

Att fylla 50 år var stort med kungabesök och mycket uppmärksamhet men Linköpings universitet levererade också framgångar inom både utbildning och forskning. När LiU publicerar årsredovisningen för 2025 är det med positiva siffror och händelser.

En person i labbrock som håller i en flaska.

Precisare dödstidpunkt med AI

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

En man som arbetar på en maskin i ett labb.

AI-boostad elektronisk näsa hittar äggstockscancer

Med hjälp av maskininlärning kan en elektronisk näsa ”lukta sig” fram till tidiga tecken på äggstockscancer i blodet. Metoden är precis och enligt LiU-forskarna bakom studien skulle den på sikt kunna användas för att hitta många olika cancerformer.