Miljonbidrag till unga forskare från Lions forskningsfond

Följande doktorander erhåller 70 000 kr vardera

Emelie Ahlberg - Om att förebygga allergier hos barn

Allergiska sjukdomar är vanligt förekommande bland barn och förutom konsekvenser för individens eget välbefinnande, såväl fysiska som psykiska, påverkas även familjen och samhället i stort, t ex av föräldrars arbetsfrånvaro och kostnader för sjukvård. Såväl samhälle som individ är därmed i behov av användarvänliga och säkra strategier för att förebygga allergier, vilka helt saknas idag. Vår forskargrupp har tidigare visat att tillskott av probiotika (dvs hälsofrämjande bakterier) eller omega-3 fettsyror till gravida mödrar och deras barn till viss del kan förebygga allergier.
En pågående interventionsstudie har som mål att undersöka om tillskott av probiotika och omega-3-fettsyror, var för sig eller i kombination, kan förstärka den allergiförebyggande effekten som setts i tidigare studier, samt att få bättre förståelse för vad det är som motverkar allergiutveckling hos barn.
Jag studerar detta genom att i cellodling undersöka om en viss komponent som finns i bröstmjölken (små blåsor eller s.k. vesiklar) har skyddande effekt på de celler i tarmen som utgör tarmslemhinnans barriär. Vi testar vesiklar som renats fram från bröstmjölk hos mammor som behandlats, respektive inte behandlats, med probiotika och/eller omega-3-fettsyror.

Petra Jacobsson - Bättre vård för KOL-patienter med telemonitorering

Fotograf: Emma Busk Winquist

Min avhandling syftar till att förbättra vården för patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), en av Sveriges vanligaste folksjukdomar, som drabbar upp till 700 000 personer. KOL-patienter riskerar att drabbas av återkommande försämringsperioder, så kallade exacerbationer, vilka leder till sjukhusinläggningar och försämrad livskvalitet. Tidig upptäckt och uppföljning av exacerbationer är en stor utmaning inom KOL-vården.

Projektet baseras på data från KOL-patienter, där symtom, livskvalitet och hälsoekonomiska aspekter dokumenterats digitalt (eHälsodagboken) ett år före samt under pågående digital vård med hjälp av telemonitorering. Preliminära resultat visar att antalet inläggningar och besök på akutmottagning minskar med 86 % om telemonitorering används. Jag fortsätter att i en randomiserad studie undersöka effekten av telemonitorering där jag också använder en ny mer tillförlitlig modell för att gradera symtom vid KOL, ”Rome Proposal”.

Syftet med min forskning är att skapa en mer effektiv metod för att övervaka och behandla KOL-patienter. Genom att använda digitala verktyg och analysera data på ett nytt sätt hoppas jag kunna förbättra både vård och livskvalitet för patienterna, samt ge värdefull information om hur kostnadseffektiv telemonitorering är i relation till minskade sjukhusinläggningar och akutbesök.

Amanda Feldt - Att tidigt upptäcka trycksår med hjälp av precisionsmedicin

Fotograf: Emma Busk Winquist

Trycksår orsakade av sjukvården kan orsaka stort lidande för patienter. Trots utbildningsinsatser utgör trycksår 12% av alla vårdskador i Sverige. Trycksår drabbar inte bara personer med nedsatt rörlighet utan även de med medicintekniska produkter fästa vid huden, som exempel tätt sittande ansiktsmasker eller inkontinensskydd. I det senare fallet är det risk att inkontinensorsakad hudinflammation feldiagnostiseras som trycksår vilket kan leda till felbehandling och därmed ökat lidande för patienten.

I mitt doktorandprojekt använder jag precisionsmedicin för att möjliggöra rätt behandling i rätt tid. Genom att identifiera olika proteinmönster kan man skilja mellan trycksår och andra hudskador och ge korrekt behandling. Tidigt påvisande och förebyggande av hudskador kan minska lidande, smärta och risken för komplikationer som infektioner och längre sjukhusvistelse.

I ett aktuellt delprojekt genomför jag en klinisk studie med 25 patienter med hudskador till följd av inkontinens. Datainsamlingen inkluderar fältanteckningar, hälsoinformation från patientjournal samt inflammatoriska proteiner som samlas in från hudytan (med hjälp av en särskild tejp). Olika mönster av proteiner bestäms med avancerade dataanalyser.

Jag hoppas att projektet kan göra det möjligt att påvisa tidiga tecken på hudskador, utveckla förebyggande åtgärder och därmed minska såväl lidande som vårdkostnader.

Ebba Kihlstedt Pasquier - Bättre resultat efter titthålskirurgi i buken

Fotograf: Emma Busk Winquist

Mitt avhandlingsprojekt består av fyra studier, två som rör gallstenssjukdom och två som rör fetma (obesitas). Specifikt handlar det om titthålskirurgi av gallblåsa respektive obesitas.

I två studier har jag undersökt om en ventilationsmanöver i syfte att öka trycket i lungorna (s.k. lungrekrytering) i slutet av operationen har effekt på smärta och illamående efteråt. Resultaten har visat minskad smärta hos dem som erhållit lungrekrytering och i en av studierna sågs dessutom minskad förekomst av illamående. Dessa två studier har publicerats i vetenskapliga tidskrifter.

I de resterande två studierna i avhandlingen ska jag använda data från nationella kvalitetsregister för att ta fram riktvärden för titthålskirurgi av gallblåsa respektive obesitas. Riktvärdena gäller olika kvalitetsaspekter, till exempel förekomst av komplikationer. Kliniker i Sverige och även internationellt kan sedan använda dessa riktvärden för att kartlägga förbättringsområden och därmed optimera det kirurgiska omhändertagandet av patienter med gallstenssjukdom respektive obesitas.

Johan Sköld - Hur hjärnan påverkas negativt av inflammation i kroppen

Fotograf: Emma Busk Winquist

När kroppen drabbas av sjukdom påverkas hjärnans funktion. Många upplever trötthet, minskad aptit och ett minskat intresse för aktiviteter som annars känns meningsfulla. Dessa och fler förändringar, som kallas sjukdomssyndromet, är en samling beteendemässiga och fysiologiska svar som styrs från hjärnan och som uppstår vid inflammation i kroppen.
Sjukdomssyndromet kan förekomma vid många olika inflammatoriska tillstånd, till exempel infektionssjukdomar, autoimmuna sjukdomar eller cancer. Även om det ofta är en del av kroppens anpassning till sjukdom kan det bidra till lidande, särskilt vid långvarig inflammation.

Vi forskar om hur hjärnan får information om att det finns en inflammation i kroppen, och hur detta påverkar hjärnans funktion. Ett särskilt fokus ligger på belöningssystemet, det så kallade dopaminerga systemet. I vår forskning har vi utvecklat en metod för att mäta frisättningen av dopamin i hjärnans belöningssystem hos möss. Med hjälp av denna metod har vi visat att dopaminfrisättningen minskar vid inflammation i kroppen och att denna förändring är beroende av signalmolekyler som kallas prostaglandiner.

Vi undersöker nu exakt vilka prostaglandiner som är involverade, samt var i hjärnan de verkar. Vårt mål är att öka förståelsen för hur hjärnan påverkas vid inflammation. Syftet är att på längre sikt kunna utveckla behandlingsstrategier som lindrar symtom som trötthet och aptitlöshet vid kroniska inflammatoriska sjukdomar.

Hanna Uvdal - Cytostatika mot lungcancer och deras toxiska effekter på blodstamceller

Fotograf: Emma Busk Winquist

Cancer är en av våra vanligaste och allvarligaste folksjukdomar, ofta med hög dödlighet. De flesta cellgiftsbehandlingar som används är förknippade med allvarliga toxiska biverkningar och dessutom stor variation i hur bra patienter svarar på behandlingen. Gemcitabin, karboplatin och etoposid är tre cellgiftspreparat som ofta används vid behandling av lungcancer. Dessa cellgifter har toxiska egenskaper som påverkar patienters blodstamceller avsevärt, vilket leder till en allvarlig och livshotande minskning av antalet mogna blodceller i upp till 60% hos behandlade patienter.

I detta projekt ska jag undersöka gemcitabins, karboplatins och etoposids toxiska effekter på just blodstamceller genom att ta reda på vilka gener som påverkas i cellerna och därmed leder till minskad produktion av mogna blodceller. I projektet kommer mänskliga blodstamceller att isoleras fram och behandlas med gemcitabin, karboplatin eller etoposid i vårt cellodlingslaboratorium. Skillnader i genuttryck i enskilda celler kommer att mätas med avancerad teknik. Med hjälp av dessa data kan man sedan med hög precision kartlägga hur generna har påverkats av cytostatika, och i vilka typer av blodstamceller detta sker.
I framtiden hoppas vi kunna skapa modeller för att förutspå allvarliga toxiska effekter hos patienter före behandlingsstart, med målet att kunna individanpassa behandlingen och minimera cytostatikas toxiska effekter.

Carl Fredholm - Ektopiskt fett och dess samband med försämrad hjärtfunktion

Fotograf: Emma Busk Winquist

Fetma är knutet till försämrad funktion i hjärtat, och särskilt stark verkar kopplingen vara till en typ av hjärtsvikt som benämns hjärtsvikt med bevarad tömningsfunktion av vänster kammare, så kallad HFpEF. I takt med en åldrande befolkning och en kraftigt ökande global förekomst av fetma, förväntas HFpEF bli allt vanligare i framtiden.
Body mass index (BMI) kan vara ett trubbigt mått på de negativa hälsoeffekter som övervikt och fetma medför. På senare tid har flertalet studier därför fokuserat på att mäta ansamling av fettvävnad på olika platser i kroppen, bland annat kring hjärtat och i levern (så kallat ektopiskt fett), vilket anses vara farligare än exempelvis underhudsfett. Exempelvis har man kunnat påvisa ett samband mellan fettvävnad kring hjärtat och försämrad fyllnadsfunktion i hjärtat medan leverfett har kopplats till strukturell omformning av hjärtmuskeln.

Det har dock saknats detaljerade studier som över tid följer ansamlingen av ektopiskt fett och förändringar i hjärtats struktur och funktion, och på grund av detta är orsakssambanden inte klarlagda. Detta forskningsprojekt syftar till att fylla denna kunskapslucka, genom att med hjälp av avancerad avbildningsteknik med magnetkamera kartlägga, och över tid, följa kroppsammansättningen och hjärtfunktionen hos individer med respektive utan typ 2 diabetes. Resultaten förväntas bidra till bättre förståelse av hur ektopiskt fett i ett tidigt skede kan påverka hjärtats struktur och funktion. Därmed skapas nya möjligheter att förebygga och behandla hjärtsvikt som är orsakad av fetma.

Stina Björkman - Mikrocirkulation vid havandeskapsförgiftning

Fotograf: Emma Busk Winquist

Tillstånd med nytillkommet högt blodtryck under graviditet (havandeskapsförgiftning och graviditetsorsakat högt blodtryck) komplicerar cirka 10% av alla graviditeter. Kvinnor som haft högt blodtryck under graviditeten har ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom senare i livet jämfört med kvinnor med normal graviditet. Mikrocirkulatoriska störningar, det vill säga en nedsatt förmåga hos kroppens minsta kärl att reagera vid blodflödesförändringar, är sammankopplat med tillstånd som innebär ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, såsom diabetes och högt blodtryck. Mikrocirkulatoriska störningar ses även före, under och efter havandeskapsförgiftning. Det är dock ej fastställt hur länge förändringarna kvarstår. Mikrocirkulatoriska störningar kan vara en länk mellan havandeskapsförgiftning och hjärt-kärlsjukdom på lång sikt.

Havandeskapsförgiftning är också en betydande orsak till sjuklighet hos både mödrar och barn på kort sikt. Att korrekt diagnosticera tillståndet för att vidta rätt åtgärder är viktigt. Ny lovande metod för diagnostik samt för att förutse insjuknande i havandeskapsförgiftning kan ske med hjälp av blodprover. Man mäter då ämnena sFlt-1 och PlGF i den gravida kvinnans blod. Förhöjda värden är förknippade med ökad risk att insjukna i havandeskapsförgiftning de närmaste veckorna samt även ökad risk för allvarliga komplikationer hos både mor och barn i samband med förlossningen.
Syftet med mitt forskningsprojekt är att fördjupa kunskapen om hur mikrocirkulationen påverkas under och efter graviditeter med högt blodtryck.

I ett första arbete har jag visat att kvinnor som tidigare haft havandeskapsförgiftning uppvisar mikrocirkulatoriska störningar, uppmätta med dopplerteknik, 30 år efter graviditet. I efterföljande arbeten har jag analyserat blod från en graviditetsbiobank (den s k GraBB-studien) med prover tagna upp till tre gånger under en och samma graviditet) och funnit att mätning av sFlt-1 och PlGF kan vara av värde för att förutse vilka kvinnor som kommer att drabbas av havandeskapsförgiftning i senare skede av graviditeten. Denna nya kunskap kan underlätta resursfördelning och förbättra vård av gravida kvinnor. Slutligen, i ett pågående arbete från GraBB-studien jämför jag kvinnor som drabbats av havandeskapsförgiftning med kvinnor som inte drabbats. Jag mäter deras mikrocirkulation med dopplerteknik och bedömer samtidigt deras risk för hjärt-kärlsjukdom.

Följande Post-doc erhåller 400 000 kr vardera

Fotograf: Emma Busk Winquist

Evangelia Baldimtsi - Att upptäcka kotfrakturer med hjälp av artificiell intelligens

Osteoporos (benskörhet) är en stor hälsoutmaning, särskilt i Sverige där risken för frakturer är högre än i många andra delar av världen. Eftersom risken ökar med åldern är det avgörande med förebyggande åtgärder och tidig diagnos. Trots att det är en utbredd sjukdom är det ofta underdiagnostiserat och underbehandlat, vilket gör forskning och förbättrad screening ännu mer angeläget. Kotkompression (kotfraktur) är den vanligaste osteoporosfrakturen, men bara en tredjedel av patienter med kotfraktur blir diagnostiserade. Risken att få en ny kotfraktur är särskilt hög det första året efter att den första har inträffat.

Eftersom det finns effektiv behandling som kan minska risken för kotfraktur upp till 70% är det ytterst viktigt att man hittar kotfrakturen tidigt. Symtomen varierar mycket från person till person. För vissa kan frakturen vara så subtil att den inte märks direkt, medan andra upplever smärta eller märker av förändrad kroppshållning över tid.
Artificiell intelligens (AI) och dess potential att förbättra diagnostiken inom sjukvården är väldigt spännande. Målet med det här projektet är att använda befintliga skiktröntgenbilder för opportunistisk screening för att identifiera hittills oupptäckta kotfrakturer hos patienter i behov av att utredas för bentäthet. Vår hypotes är att AI-verktyg snabbt och med hög träffsäkerhet kan hitta misstänkta kotfrakturer, vilket gör att fler patienter kan få rätt diagnos och behandling i tid. Alla befintliga skiktröntgenbilder som visualiserat bröst och/eller ländrygg på personer över 50 år under 4 månaders tid (uppskattningsvis 5 500 st) ska granskas av AI-verktyg. Resultatet i projektet granskas sedan av en röntgenläkare och därefter kontaktas patienten för vidare utredning om det föreligger benskörhet.
Förhoppningen är att denna studie leder till att fler patienter får rätt diagnos, utreds och behandlas korrekt och därmed undviker framtida allvarliga frakturer.

Georgia Papapavlou Lingehed - Könshormoners effekt vid multipel skleros

Fotograf: Emma Busk Winquist

Multipel skleros (MS) är en kronisk neurologisk sjukdom där kroppens immunförsvar felaktigt attackerar nervsystemet. I Sverige lever över 22 000 personer med MS och globalt cirka 2,8 miljoner, varav majoriteten är kvinnor i fertil ålder. Trots att det idag finns effektiva behandlingar saknas fortfarande terapier som tillförlitligt kan bromsa sjukdomens utveckling utan betydande biverkningar.

En fascinerande observation vid MS är den tydliga förbättring som ofta sker under graviditeten, särskilt under de sista tre månaderna, följt av en ökad risk för försämring efter förlossningen. Denna förbättring tros bero på hormonella och immunologiska förändringar under graviditeten. Hormonet progesteron, som ökar kraftigt under graviditet, har visat sig ha en dämpande effekt på immunförsvaret. Syntetiska varianter av progesteron, så kallade progestiner, används redan som läkemedel i form av preventivmedel och vid behandling av till exempel övergångsbesvär. Det saknas dock kunskap om hur progestiner påverkar immunsystemet, särskilt hos patienter med MS.
I detta projekt kommer jag att undersöka hur progestiner påverkar immunceller hos MS-patienter. Med hjälp av avancerad teknik kommer jag att analysera förändringar i enskilda cellers gener och proteiner samt cellernas utsöndring av inflammatoriska ämnen.
Målet är att ta reda på om progestiner kan dämpa immunaktiveringen hos MS-patienter, samt identifiera vilka gener, proteiner och signalvägar som påverkas.

Projektet kan bidra till utvecklingen av nya, hormonbaserade och mer individanpassade behandlingar med gynnsammare biverkningsprofil, och därmed förbättrad livskvalitet, för personer som lever med MS.

FAKTA: Lions forskningsfond mot folksjukdomar