29 oktober 2021

Ett bortglömt antibiotikum, temocillin, gav mindre selektion av resistenta tarmbakterier jämfört med standardbehandling mot urinvägsinfektion med feber, i en studie som publiceras i The Lancet Infectious Diseases. Temocillin kan därför vara ett bra behandlingsalternativ och bidra till minskad spridning av resistenta bakterier på sjukhus.

forskare med bakterieodling på plattaForskare vid Linköpings universitet forskar om antibiotikaresistenta bakterier Foto Thor Balkhed Bakteriearten Escherichia coli (E. coli) utgör en stor andel av den normala bakteriefloran i tarmen. Men om de hamnar på fel ställe i kroppen, som i blodet eller urinvägarna, kan dessa bakterier göra oss mycket sjuka. E. coli är den vanligaste orsaken till urinvägsinfektioner. Ofta går det att behandla med antibiotikatabletter, men en del personer blir så sjuka att de behöver läggas in på sjukhus och behandlas med antibiotika direkt i blodet.Håkan HanbergerHåkan Hanberger Foto John Karlsson

– Standardbehandling vid sådan intravenös antibiotikabehandling har länge varit cefotaxim. Men med tiden har allt större andel av bakterierna blivit okänsliga mot detta antibiotikum, både i Sverige och resten av världen, och det finns därför behov av ett alternativ till cefotaxim, säger Håkan Hanberger, professor vid Linköpings universitet och överläkare på infektionskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, medicinskt ansvarig för studien.

Den aktuella studien är ett resultat av att Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag av regeringen att studera hur redan existerande antibiotika kan användas på bästa sätt. Forskarna har undersökt temocillin, ett antibiotikum som funnits i flera årtionden och som tillhör penicillingruppen. Det används i några andra europeiska länder, men är inte marknadsfört i Sverige. Temocillin är verksamt mot just E. coli och andra tarmbakterier som kan ge urinvägsinfektion. Att temocillin inte slår brett mot en stor mängd olika bakterietyper är positivt, eftersom det minskar risken att behandlingen slår ut den normala tarmfloran. Forskarna ville därför undersöka om temocillin ledde till mindre resistens i tarmens bakterier jämfört med standardbehandlingen cefotaxim.

Snällare mot tarmfloran

Studien gjordes på 152 patienter med urinvägsinfektion med feber, även kallat njurbäckeninflammation, som krävde intravenös antibiotikabehandling.

– I gruppen som behandlades med temocillin ser vi tydligt mindre störningar av tarmfloran. Det beror främst på att temocillin ger mindre selektion av resistenta tarmbakterier, säger Charlotta Edlund, professor i mikrobiologi och sakkunnig utredare på Folkhälsomyndigheten.

Den kliniska effekten var lika bra för temocillin som för standardbehandlingen med cefotaxim, och även biverkningarna var likvärdiga. Att temocillin visade sig vara snällare mot bakteriefloran i tarmen innebär att det skulle kunna finnas fördelar för både patienter och samhället i stort att börja använda detta bortglömda antibiotikum mot svårare urinvägsinfektioner.

– Konsekvensen är att man får mindre selektion av resistenta bakterier i sjukhusmiljön, vilket kan bidra till att minska sjukhusrelaterade infektioner med resistenta bakterier, säger Håkan Hanberger.

Studien har finansierats av Folkhälsomyndigheten inom ramen för ett regeringsuppdrag.

Artikeln:The clinical and microbiological efficacy of temocillin versus cefotaxime in adults with febrile urinary tract infection, and its effects on the intestinal microbiota: a randomised multicentre clinical trial in Sweden”, Charlotta Edlund, Anders Ternhag, Gunilla Skoog Ståhlgren, Petra Edquist, Åse Östholm Balkhed, Simon Athlin, Emeli Månsson, Maria Tempé, Jakob Bergström, Christian G Giske och Håkan Hanberger, (2021), Lancet Infect Dis, publicerad online den 28 oktober 2021, doi: https://doi.org/10.1016/S1473-3099(21)00407-2

Mer om resistenta bakterier

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.