25 juni 2019

Runt hälften av patienterna som är inlagda på sjukhus i Vietnam är bärare av multiresistenta tarmbakterier, enligt en studie av svenska och vietnamesiska forskare som letts av forskare vid LiU. Tarmbakterierna är motståndskraftiga mot den brett verkande antibiotikagruppen karbapenemer.

Forskare vid Linköpings universitet forskar om antibiotikaresistenta bakterier Foto Thor Balkhed

– I vår studie ser vi att det är en stor spridning av multiresistenta tarmbakterier på Vietnamesiska sjukhus. Ju längre patienterna är inlagda på sjukhus, desto större är risken att de smittas av tarmbakterier som är karbapenemresistenta, säger Håkan Hanberger, professor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet och överläkare vid Infektionskliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Karbapenemresistenta tarmbakterier (Carbapenem Resistant Enterobacteriaceae, CRE), är ett allvarligt problem av flera orsaker. De är resistenta mot nästan alla brett verkande antibiotika som finns. Därför är infektioner orsakade av dessa bakterier svåra att behandla. Dessutom kan CRE sprida antibiotikaresistensgener vidare till andra bakterier, så att även de blir motståndskraftiga mot antibiotikagruppen karbapenemer. Tarmbakterierna sprids lätt, exempelvis via händer och skötbord när det handlar om spädbarn. De kan orsaka olika typer av infektioner, i första hand urinvägsinfektioner, blodförgiftning och lunginflammation. Spridningen av dessa multiresistenta tarmbakterier ökar snabbt runt om i världen och Världshälsoorganisationen WHO bedömer att åtgärder för att kontrollera spridningen av CRE och ta fram nya antibiotika mot dessa bakterier har högsta prioritet.

I den aktuella studien, som har publicerats i Journal of Infection, ingick drygt 2 200 patienter som togs in för vård på 63 olika vårdavdelningar på 12 sjukhus i olika delar av Vietnam. Bakterieprov togs från ändtarmsöppningen och undersöktes avseende förekomst av CRE. Att vara bärare är en riskfaktor för att drabbas av en klinisk infektion med bakterierna, men det är inte alla bärare som blir infekterade och sjuka.

Riskfaktorer för att bli bärare av multiresistenta tarmbakterier var en längre sjukhusvistelse och att få en infektion under sjukhusvistelsen, en så kallad vårdrelaterad infektion. Vid inskrivning var en av åtta patienter (13 procent) bärare, vilket hade ökat till sju av åtta patienter (87 procent) efter två veckors sjukhusvistelse. En annan riskfaktor för patienterna i studien var att behandlas med karbapenem, vilket bidrar till att de karbapenemresistenta bakterierna selekteras fram.

I en delstudie på 328 nyfödda barn på en neonatalintensivvårdsavdelning fann forskarna ett samband mellan dödlighet och bärarskap av CRE och vårdrelaterad infektion vid inläggning på avdelningen (odds ratio 5,5, p < 0,01). Håkan Hanberger Foto John Karlsson

– I delstudien på de mest känsliga patienterna, nyfödda barn som intensivvårdades, såg vi en femfaldigt ökad dödlighet hos de barn som hade en vårdrelaterad infektion och var bärare av de multiresistenta CRE-bakterierna, säger Håkan Hanberger.

Forskarna pekar på att det nu finns en epidemisk spridning av multiresistenta tarmbakterier på vietnamesiska sjukhus med snabb spridning till inlagda patienter.

– Den stora spridningen av karbapenemresistenta tarmbakterier visar att man måste ta krafttag och minska smittspridningen på sjukhusen, genom satsningar på bättre handhygien, sterilt arbetssätt vid operationer och hantering av blodkatetetrar och att isolera de patienter som drabbats av multiresistenta tarmbakterier. Det är också viktigt att ha bra uppföljning när patienterna skrivs ut från sjukhuset, för att minska spridningen av dessa bakterier i samhället. Men även om man gör allt rätt kommer det att ta lång tid att få ner smittspridningen till en acceptabelt låg nivå, säger Håkan Hanberger.

När det gäller svenska förhållanden är förekomsten av karbapenemresistenta bakterier i Sverige än så länge mycket låg.

– Sverige hör till de länder som ligger bäst till i världen när det gäller karbapenemresistenta tarmbakterier och tillhör de länder som troligtvis kan bromsa spridningen längst tid, men även hos oss behöver vi förbättra vårdhygienen, säger Håkan Hanberger.

Studien har finansierats med stöd av bland annat Karolinska Institutet, Linköpings universitet, Region Östergötland, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT), ReAct – Action on Antibiotic Resistance, och de deltagande sjukhusen.

Artikeln: "High prevalence of colonisation with carbapenem-resistant Enterobacteriaceae among patients admitted to Vietnamese hospitals: Risk factors and burden of disease", Dien M.Tran, Mattias Larsson, Linus Olson, Ngoc T.B.Hoang, Ngai K. Le, Dung T.K.Khu, Nguyen Hung D., Tam V. Vu, Tinh H. Trinh, Le Thinh Q., Phan Phuong T.T., Nguyen Binh G., Nhung H. Pham, Mai Bang H., Nguyen Tuan V., Nguyen Phuong T.K., Le Nhan D., Tuan M. Huynh, Thu Le T.H., Thanh Tran Chi, Björn Berglund, Lennart E. Nilsson, Elin Bornefall, Song Le H, Håkan Hanberger, (2019), Journal of Infection, publicerad online 21 maj 2019, doi: 10.1016/j.jinf.2019.05.013


Kontakt

Resistenta bakterier

Senaste nytt från LiU

Person (Jie Zhou) pekar på en datorskärm.

Ny värld av 2D-material öppnas

Material som är extremt tunna får ovanliga egenskaper som gör dem lämpliga för bland annat energilagring, katalys och vattenrening. Nu har forskare vid LiU utvecklat en metod där hundratals nya 2D-material kan skapas.

Lakrits i skål och lakritsrot bredvid.

Liten mängd lakrits höjer blodtrycket

Det är känt att större mängder lakrits orsakar högt blodtryck. Nu visar en studie av forskare vid LiU att även små mängder lakrits höjer blodtrycket. De individer som reagerar kraftfullast visar också tecken på belastning av hjärtat.

Han lotsar sina studenter till toppjobb

Det går bra för LiU-studenter i SM i företagsvärdering. År efter år går segern till Linköpings universitet. Vinst i tävlingen är en genväg till toppjobb i storbanker och revisionsbolag. Vad är egentligen hemligheten bakom framgångarna?