Genom att digitalisera och analysera både historiskt och aktuellt material bidrar databasen till en ökad förståelse för folkhögskolan och det samhälle den verkar i.
- Vi bygger en öppen databas som kan användas för forskning om folkhögskolan men också för bredare samhällsvetenskaplig, pedagogisk och humanistisk forskning. Målet är att databasen ska vara lättillgänglig och kunna användas i LiU:s egna utbildningar av folkhögskollärare men också bland aktiva lärare ute på skolorna, säger Erik Nylander.
Databasen hjälper forskare att se trender och mönster
Projektet är unikt eftersom det fokuserar på en klassisk nordisk utbildningsinstitution som sedan länge varit en del av vårt kulturarv i kombination med användningen av modern teknologi och datadriven analys. Fokus blir att digitalisera alla verksamhetsberättelser (1868-1990). Detta material bildar en empirisk bas för att spåra förändringar i skolornas programbeskrivningar och kursutbud över tid. Genom att använda nya språkteknologiska verktyg kan materialet hjälpa forskarna att se mönster och trendbrott i verksamhetsbeskrivningarna som har bred samhällsvetenskaplig relevans.
Lärare lär känna sin egen skola
Mot slutet av projektet hoppas Erik Nylander kunna jämföra folkhögskolor med utgångspunkt i vilka huvudmän de haft, var de varit lokaliserade och vilken tid de verkat i. Han planerar också göra workshops och forskningscirklar med yrkesverksamma lärare för att öka kännedomen om databasen. Genom att använda databasen kan lärare lära känna sin egen skola och utforska förändringar inom sitt eget yrkesfält, ämne eller kursinriktning.
Folkhögskolan - unik med sin långa historia
Folkhögskolan har en speciell ställning i det svenska skolväsendet. Den har stor autonomi när det gäller programplanering och har klarat av den tilltagande konkurrensen från andra skolformer. Folkhögskolan har då ändrat inriktning för att kunna tillgodose nya behov och intressen som funnits i samhälle och kulturliv eller bredda målgruppen. Med sin långa historia är folkhögskolan ett unikt forskningsobjekt för att spåra och spegla de stora samhällsförändringar som skett i svenska utbildningssystemet. Från det agrara samhällets ”bondeskola” till den industriella epokens uppbyggnad av utbildningar av civilsamhälle och sociala rörelser ”funktionärer” och vidare mot det postindustriella samhället av idag där folkhögskolan alltmer karaktäriseras av ett brett kursutbud där kulturella, socialpolitiska och välfärdsmässiga värden blandas.
- Folkhögskolan har flera betydelsefulla funktioner i dagens samhälle. När en tredjedel av eleverna på gymnasiet saknar slutbetyg måste det finnas utbildningssammanhang som förmår fånga upp dessa individer och ge dem en ny, och helst lite annorlunda, chans, säger Erik Nylander.
Folkhögskolan har också flera andra viktiga funktioner som man inte ska glömma bort. I den accelererade tidsanda vi lever i idag skapas överlag ett enormt stort behov av att ta pauser, reflektera eller bara vara i utdraget och kreativt ”här och nu”. Då erbjuder folkhögskolan flera intressanta möjligheter för individer i helt olika livsfaser. Det kan till exempel vara postgymnasiala program inom musik, konst och hantverk, verksamhetsinriktningar som har expanderat kraftigt under efterkrigstiden.
