Ordningen i syskonskaran påverkar om du röstar

Är du yngst eller äldst i syskonskaran? Visste du att det kan påverka om du väljer att gå till valurnan eller inte? En undersökning gjord av bland andra Richard Öhrvall vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, visar att småsyskon har mindre benägenhet att rösta än sina äldre syskon.

Tre syskon står vid en reling på en båt Pixabay

Flera olika studier visar att familjemiljön, föräldrars inflytande och socioekonomiska faktorer kan påverka familjemedlemmars röstbeteenden. Något som dock tidigare inte undersökts är om platsen i syskonskaran styr om man röstar.

Richard Öhrvall är postdoktor på CKS och han ägnar en stor del av sin forskning åt politiskt deltagande och röstbeteende. Han har bland annat undersökt vad som gör att en vana att rösta formas för vissa men inte för andra. En annan fråga som länge intresserat Öhrvall är just hur platsen i syskonskaran påverkar benägenheten att rösta.
I den aktuella studien har data från totalt fyra val - EU-val samt nationella och lokala val i Sverige och Norge – undersökts. Resultaten visar att äldre syskon i större utsträckning än sina yngre syskon har röstat i dessa val.

Tycker du att det finns något överraskande i resultatet?

– Att vi hittade en effekt är inte så överraskande med tanke på att andra studier funnit att syskonordning hänger samman med bland annat IQ och socioekonomi. Den effekt vi har funnit är dock större än jag hade förväntat mig.

man vid skrivbordFoto: Mikael SönneStudien visar att syskonordning har en förhållandevis stor betydelse. En av de faktorer som har starkast samband med om man röstar eller inte är utbildning. Effekten av syskonordning är ungefär två tredjedelar av effekten av utbildning.

– I studier av syskonordning är det viktigt att ta hänsyn till variationer mellan familjer. Exempelvis är det endast i stora familjer som någon är nummer fem i syskonskaran, säger Richard Öhrvall. Vi gör det genom att studera variationer inom familjer, vilket kräver stora datamaterial. Som tur är har vi här i Norden registerdata av hög kvalitet, vilket skapar sådana forskningsmöjligheter.

Resultatet av studien om syskonordning och valdeltagande har publicerats i British Journal of Political Science. I studien har även forskare från Uppsala universitet, Frischsenteret vid Universitetet i Oslo samt Wilf Family Department of Politics, New York University, deltagit. I en kommande studie tittar Richard Öhrvall tillsammans med några av dessa forskare just nu på syskonordningens betydelse för om man väljer att engagera sig politiskt.

Artikeln: "Birth Order and Voter Turnout", British Journal of Political Science, publicerad online 10 juli 2020

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll