26 februari 2025

Efter Sveriges Natointräde riskerar den militära aktiviteten i områden där samer bedriver renskötsel att öka. Ett sätt att försöka förutspå vad det kan få för konsekvenser är att titta bakåt i historien. Det är vad ett nytt forskningsprojekt vid Linköpings universitet ska göra.

Corinna Röver stående i en trappa.
Corinna Röver ska forska kring renskötseln under andra världskriget för att förstå det som händer idag. Fotograf: Jenny Widén

–Min forskning kan bidra till att ge en bild av utmaningarna vi står inför och bidra till att hitta lösningar i och med att renskötseln också klassas som ett riksintresse, säger Corinna Röver, biträdande universitetslektor på Tema teknik och social förändring.

Hon har nyligen fått 5,8 miljoner kronor från Formas för det fyraåriga projektet Den gränsöverskridande renskötseln under andra världskriget: kontinuitet, begränsningar och långtidseffekter.

Outforskat område

Hur andra världskriget drabbade renskötseln i norra Sverige är i stort sett outforskat, berättar hon. Kanske beror det på att Sverige var neutralt. Kriget pågick visserligen på andra sidan gränsen, men intrycket har varit att här var det lugnt. Fast då glömmer man att renskötseln traditionellt är gränsöverskridande. Till exempel fanns många sommar- och vårbetesområden i det ockuperade Norge.

Det lilla man vet tyder på att samerna påverkades en hel del. Kriget innebar att det glesbefolkade Nordnorge plötsligt fylldes av soldater, tvångsarbetare och krigslarm. Det störde renhjordarna som plötsligt undvek områden de normalt betade i. Den tyska krigsmakten ville visserligen göra det möjligt med fortsatt renskötsel över gränserna och gav samerna särskilda gränspasseringsbevis, men många tvekade att använda dem eftersom det kändes för farligt.

– En del blev kvar i Sverige och då trängdes ju djuren där med konsekvenser som det inte finns så mycket forskning om, säger Corinna Röver.

Porträttfoto av Corinna Röver.
Corinna Rövers farfar var soldat under andra världskriget.Fotograf: Jenny Widén
Vissa samer valde att flytta med familj och renar till andra områden där de inte självklart var välkomna. Redan före kriget hade en del renskötare tvångsförflyttats söderut, så läget var redan pressat. Konflikter uppstod och hjordarna fick minskas. Några tvingades att helt sluta med renskötseln. Kriget påverkade på så sätt även efterkommande generationer.

Paralleller till nutid

Genom att gräva i arkiven vill Corinna Röver ta reda på mer om vad som hände. Finns det anpassningar som gjordes då som fortfarande lever kvar? Men hon vill också samarbeta med Svenska samernas riksförbund och Sametinget och hon hoppas kunna intervjua renskötare om hur de ser på dagens situation. Rennäringen har länge levt under trycket från gruvnäring, vindkraft, vattenkraft och skogsbruk. Nu kan det även tillkomma fler militärövningar.

– Jag tänker dels att det kan vara bra för de enskilda samebyarna att få veta mer om sin historia. Men också att de ska kunna använda den här kunskapen för att argumentera för sin sak och hävda sina intressen. Det är viktigt att få en bild av hur militäraktivitet i renskötselområden har påverkat och kan komma att påverka i framtiden.

Ett tungt arv

Corinna Röver kommer ursprungligen från Tyskland men har bott i Sverige i tio år. Hennes farfar tjänstgjorde som soldat i norra Finland och Nordnorge under kriget, så man kan säga att hon har en personlig koppling till området.

Doktorsavhandlingen handlade om renskötseln under 1900-talet och nu senast har hon grävt i tyska militärarkiv och undersökt brev från soldater för att få reda på mer om hur de hade det i norr.

– Alla i min generation har far- eller morföräldrar som var med i kriget. Det är också ett tungt arv som är spännande att ta itu med, säger Corinna Röver.

Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

Två män i en båt tar prover från havsbottnen.

Radioaktivt arv på Östersjöns botten

LiU-forskare har kartlagt radioaktiviteten i havsmiljön vid forskningsanläggningen Studsvik. Forskningen har resulterat i spridningskartor som kan användas för att bedöma riskerna vid utsläpp av radioaktiva ämnen i naturen.

Två studenter testat sin robotdamsugare

Smart teknik i studenternas händer

Hur får man en robot att tänka själv? Studenter på Linköpings universitet testar mekatronik i praktiken – och ser sina kodrader väcka maskiner till liv!

Blommande trädgren framför husfasad

LiU på global topplista för anseende

För första gången tar sig Linköpings universitet in på topplistan när brittiska Times Higher Education rankar lärosätens anseende globalt.