–Min forskning kan bidra till att ge en bild av utmaningarna vi står inför och bidra till att hitta lösningar i och med att renskötseln också klassas som ett riksintresse, säger Corinna Röver, biträdande universitetslektor på Tema teknik och social förändring.
Hon har nyligen fått 5,8 miljoner kronor från Formas för det fyraåriga projektet Den gränsöverskridande renskötseln under andra världskriget: kontinuitet, begränsningar och långtidseffekter.
Outforskat område
Hur andra världskriget drabbade renskötseln i norra Sverige är i stort sett outforskat, berättar hon. Kanske beror det på att Sverige var neutralt. Kriget pågick visserligen på andra sidan gränsen, men intrycket har varit att här var det lugnt. Fast då glömmer man att renskötseln traditionellt är gränsöverskridande. Till exempel fanns många sommar- och vårbetesområden i det ockuperade Norge.
Det lilla man vet tyder på att samerna påverkades en hel del. Kriget innebar att det glesbefolkade Nordnorge plötsligt fylldes av soldater, tvångsarbetare och krigslarm. Det störde renhjordarna som plötsligt undvek områden de normalt betade i. Den tyska krigsmakten ville visserligen göra det möjligt med fortsatt renskötsel över gränserna och gav samerna särskilda gränspasseringsbevis, men många tvekade att använda dem eftersom det kändes för farligt.
– En del blev kvar i Sverige och då trängdes ju djuren där med konsekvenser som det inte finns så mycket forskning om, säger Corinna Röver.
Paralleller till nutid
Genom att gräva i arkiven vill Corinna Röver ta reda på mer om vad som hände. Finns det anpassningar som gjordes då som fortfarande lever kvar? Men hon vill också samarbeta med Svenska samernas riksförbund och Sametinget och hon hoppas kunna intervjua renskötare om hur de ser på dagens situation. Rennäringen har länge levt under trycket från gruvnäring, vindkraft, vattenkraft och skogsbruk. Nu kan det även tillkomma fler militärövningar.
– Jag tänker dels att det kan vara bra för de enskilda samebyarna att få veta mer om sin historia. Men också att de ska kunna använda den här kunskapen för att argumentera för sin sak och hävda sina intressen. Det är viktigt att få en bild av hur militäraktivitet i renskötselområden har påverkat och kan komma att påverka i framtiden.
Ett tungt arv
Corinna Röver kommer ursprungligen från Tyskland men har bott i Sverige i tio år. Hennes farfar tjänstgjorde som soldat i norra Finland och Nordnorge under kriget, så man kan säga att hon har en personlig koppling till området.
Doktorsavhandlingen handlade om renskötseln under 1900-talet och nu senast har hon grävt i tyska militärarkiv och undersökt brev från soldater för att få reda på mer om hur de hade det i norr.
– Alla i min generation har far- eller morföräldrar som var med i kriget. Det är också ett tungt arv som är spännande att ta itu med, säger Corinna Röver.
