08 maj 2025

De globala utsläppen av koldioxid från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat Linköpings universitet i en artikel i tidskriften Nature Communications.

Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.
"Vi uppskattar att det skulle kunna leda till en femprocentig minskning av CO2-utsläppen från industrin globalt. Och då är det en ganska återhållsam uppskattning", säger Patrik Thollander, professor i energisystem vid LiU. Fotograf: Teiksma Buseva

– Vi har en alltför snäv syn på energieffektivisering. Många tänker att investeringar i ny energisnål utrustning räcker. Men då kan man inte uppfylla hela potentialen i energieffektivisering, säger Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

Tillsammans med kollegor vid Högskolan i Gävle, Stockholm resilience center, Lunds universitet, Uppsala universitet och Kungliga vetenskapsakademien har han analyserat vad som skulle krävas för att industrier ska kunna minimera sin energianvändning.

Konceptet med energieffektivisering uppstod som en nödvändighet i början på 1970-talet i och med oljekrisen. Då skenade energipriserna och energieffektiviseringen gjordes för att minska företagens kostnader. Nu, med en accelererande klimatkris, är det nödvändigt för att minska utsläppen av fossil koldioxid. Såväl Internationella energimyndigheten, IEA, som Europeiska kommissionen menar att energieffektivisering är den första åtgärden och ett centralt begrepp för att uppnå klimatneutralitet. Men enligt forskarna finns det fortfarande stor outnyttjad potential i energieffektivisering.

Ändrad företagskultur

Energieffektivisering har länge förknippats främst med tekniska innovationer, men Patrik Thollander och hans kollegor menar att det behövs mer. För att nå verkligt minskade koldioxidutsläpp handlar det också om att förändra hur organisationer arbetar och tänker kring energianvändning.

Porträtt Patrik Thollander.
Patrik Thollander, professor och avdelningschef för Avdelningen för energisystem vid IEI.Fotograf: Teiksma Buseva

Forskarna lyfter fram vikten av systemövergripande processer, ökad kunskapsspridning och en företagskultur som främjar förändring. Dessa faktorer kallar de sociala konstruktioner och de har identifierat nio sådana som skulle hjälpa företagen att utforma sin energieffektiviseringsprocess på ett bättre sätt.

– Vi uppskattar att det skulle kunna leda till en femprocentig minskning av CO2-utsläppen från industrin globalt. Och då är det en ganska återhållsam uppskattning, det skulle till och med kunna vara mer, säger Patrik Thollander.

Enligt IEA släppte världens industrier 2022 ut 9,2 gigaton koldioxid. En minskning med fem procent motsvarar koldioxidutsläppen från tio länder i Sveriges storlek.

Olika kompetenser måste samverka

Patrik Thollander menar att en av de viktigaste aspekterna för att lyckas är samverkan mellan personer med olika erfarenheter och bakgrunder inom företaget.

– Som ingenjör tänker jag tekniklösningar i första hand. Men potentialen kan utvecklas om man jobbat med hela system och i samverkan med andra kompetenser som har ett annat mindset. Vi behöver jobba interdisciplinärt för att lyckas, säger Patrik Thollander.

Enligt honom behöver företagen jobba aktivt med att bygga upp interdisciplinära samarbeten mellan teknik- samhälls- och beteendevetenskapliga discipliner. Därför uppmanar forskarna industriföretagen att skapa en företagskultur som stödjer kunskapsdelning och kontinuerligt lärande. Uppmaningen till de politiska beslutsfattare är att utforma olika typer av program som trycker på de sociala dimensionerna av energieffektivisering.

Finansiering kommer huvudsakligen från Energimyndigheten, KK-stiftelsen, Mistra och Formas.

Artikeln: Advances in the social construction of energy management and energy efficiency in industry, Patrik Thollander, Mariana Andrei, Noor Jalo, Patrik Rohdin, Jenny Palm, Anna Sannö, Johan Colding, Stephan Barthel, Gazi Salah Uddin, Bruna Maria Xavier, Nature Communications 2025, publicerad online 30 april 2025. DOI: 10.1038/s41467-025-59284-2

Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

Röd blodkropp.

Exjobb där AI-metod fastställer dödstidpunkt prisas

Jenny Arpes examensarbete vid LiU visar en ny metod för att fastställa dödstidpunkt med hjälp av AI. För det tilldelas hon nu ”Examenspris civilingenjör till Christopher Polhems minne”.

LiU AI-säkrar utbildningarna

Linköpings universitet inför en ny handlingsplan för att AI-säkra utbildningar. "Det är vårt ansvar att se till att våra utbildningar håller hög kvalitet och är relevanta även i en AI-driven framtid", säger prorektor Karin Axelsson.

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.