09 oktober 2020

Forskning om forskningskommunikation är ett relativt litet forskningsfält i Sverige. Hur kan den forskningen växa? Och ska den betraktas som ett eget fält eller snarare ingå i olika ämnesområden för att behålla och stärka den tvärvetenskaplighet som präglar ämnet nu? Det diskuterades vid ett dialogseminarium om forskning om forskningskommunikation i Sverige.

Forskning om forskningskommunikation har inte samma position som andra forskningsfält och det är dags att ändra på det.

Jan-Ingvar Jönsson, rektor vid Linköpings universitet, inledde seminariet om forskning om forskningskommunikation.Jan-Ingvar Jönsson, rektor vid Linköpings universitet, inledde seminariet om forskning om forskningskommunikation.Så inledde Jan-Ingvar Jönsson, rektor vid Linköpings universitet, seminariet om forskning om forskningskommunikation som anordnades av Vetenskapsrådet, Vetenskap & Allmänhet och Linköpings universitet den 28 september.

Forskning om hur forskning kommuniceras ökar internationellt, men i Sverige är forskarna på området relativt få. Det visar en kartläggning som Vetenskap & Allmänhet sammanställt på uppdrag av Vetenskapsrådet. Gustav Bohlin, fil dr. och utredare vid Vetenskap & Allmänhet gav en presentation av kartläggningen som visar att det relativt lilla området växer och att det finns en större efterfrågan på den kunskap som kommer ur den här typen av forskning.

Hinder på vägen till självständighet

Medverkade chefredaktörerna för de tre ledande vetenskapliga tidskrifterna inom fältet - Emma Weitkamp, Susanna Priest och Hans-Peter Peters. De diskuterade hinder och utmaningar för forskningen om forskningskommunikation.

Fragmenterat, mångvetenskapligt och multidisciplinärt

Sex forskare från olika fält bidrog också med olika perspektiv och exempel på egen forskning. Presentationerna visade på området som fragmenterat, mångvetenskapligt och multidisciplinärt.

Moderatorn Josefina Syssner, prefekt vid Institutionen för kultur och samhälle vid Linköpings universitet, och Gustav Bohlin avrundade med en förhoppning om att seminariet ska bli en startpunkt för ökad aktivitet och stärkt identitet för fältet i Sverige.

Läs mer och ta del av det inspelade seminariet

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.