09 oktober 2020

Forskning om forskningskommunikation är ett relativt litet forskningsfält i Sverige. Hur kan den forskningen växa? Och ska den betraktas som ett eget fält eller snarare ingå i olika ämnesområden för att behålla och stärka den tvärvetenskaplighet som präglar ämnet nu? Det diskuterades vid ett dialogseminarium om forskning om forskningskommunikation i Sverige.

– Forskning om forskningskommunikation har inte samma position som andra forskningsfält och det är dags att ändra på det.

Jan-Ingvar Jönsson, rektor vid Linköpings universitet, inledde seminariet om forskning om forskningskommunikation.Jan-Ingvar Jönsson, rektor vid Linköpings universitet, inledde seminariet om forskning om forskningskommunikation.Så inledde Jan-Ingvar Jönsson, rektor vid Linköpings universitet, seminariet om forskning om forskningskommunikation som anordnades av Vetenskapsrådet, Vetenskap & Allmänhet och Linköpings universitet den 28 september. 

Forskning om hur forskning kommuniceras ökar internationellt, men i Sverige är forskarna på området relativt få. Det visar en kartläggning som Vetenskap & Allmänhet sammanställt på uppdrag av Vetenskapsrådet. Gustav Bohlin, fil dr. och utredare vid Vetenskap & Allmänhet gav en presentation av kartläggningen som visar att det relativt lilla området växer och att det finns en större efterfrågan på den kunskap som kommer ur den här typen av forskning.

Hinder på vägen till självständighet

Medverkade chefredaktörerna för de tre ledande vetenskapliga tidskrifterna inom fältet - Emma Weitkamp, Susanna Priest och Hans-Peter Peters. De diskuterade hinder och utmaningar för forskningen om forskningskommunikation. 

Fragmenterat, mångvetenskapligt och multidisciplinärt

Sex forskare från olika fält bidrog också med olika perspektiv och exempel på egen forskning. Presentationerna visade på området som fragmenterat, mångvetenskapligt och multidisciplinärt.  

Moderatorn Josefina Syssner, prefekt vid Institutionen för kultur och samhälle vid Linköpings universitet, och Gustav Bohlin avrundade med en förhoppning om att seminariet ska bli en startpunkt för ökad aktivitet och stärkt identitet för fältet i Sverige. 

Läs mer och ta del av det inspelade seminariet

Senaste nytt från LiU

Stor donation ger fem nya professorer vid LiU

En donation på 125 miljoner kronor möjliggör inrättandet av fem nya professurer inom Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet. Donationen riktas till ämnena nationalekonomi, statsvetenskap och historia.

Förmultnat löv.

En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

En gåta som gäckat forskarvärlden i 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat LiU har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning.

Flaggor vajar utanför Studenthuset.

LiU:s nya universitetsdirektör – en erfaren och driven chef

Anna Thörn blir ny universitetsdirektör vid LiU. Hon jobbar för närvarande som regiondirektör i Region Dalarna och har tidigare haft flera chefsbefattningar i Östergötland, bland annat som kommundirektör i både Norrköping och Söderköping.