09 oktober 2020

Forskning om forskningskommunikation är ett relativt litet forskningsfält i Sverige. Hur kan den forskningen växa? Och ska den betraktas som ett eget fält eller snarare ingå i olika ämnesområden för att behålla och stärka den tvärvetenskaplighet som präglar ämnet nu? Det diskuterades vid ett dialogseminarium om forskning om forskningskommunikation i Sverige.

Forskning om forskningskommunikation har inte samma position som andra forskningsfält och det är dags att ändra på det.

Jan-Ingvar Jönsson, rektor vid Linköpings universitet, inledde seminariet om forskning om forskningskommunikation.Jan-Ingvar Jönsson, rektor vid Linköpings universitet, inledde seminariet om forskning om forskningskommunikation.Så inledde Jan-Ingvar Jönsson, rektor vid Linköpings universitet, seminariet om forskning om forskningskommunikation som anordnades av Vetenskapsrådet, Vetenskap & Allmänhet och Linköpings universitet den 28 september.

Forskning om hur forskning kommuniceras ökar internationellt, men i Sverige är forskarna på området relativt få. Det visar en kartläggning som Vetenskap & Allmänhet sammanställt på uppdrag av Vetenskapsrådet. Gustav Bohlin, fil dr. och utredare vid Vetenskap & Allmänhet gav en presentation av kartläggningen som visar att det relativt lilla området växer och att det finns en större efterfrågan på den kunskap som kommer ur den här typen av forskning.

Hinder på vägen till självständighet

Medverkade chefredaktörerna för de tre ledande vetenskapliga tidskrifterna inom fältet - Emma Weitkamp, Susanna Priest och Hans-Peter Peters. De diskuterade hinder och utmaningar för forskningen om forskningskommunikation.

Fragmenterat, mångvetenskapligt och multidisciplinärt

Sex forskare från olika fält bidrog också med olika perspektiv och exempel på egen forskning. Presentationerna visade på området som fragmenterat, mångvetenskapligt och multidisciplinärt.

Moderatorn Josefina Syssner, prefekt vid Institutionen för kultur och samhälle vid Linköpings universitet, och Gustav Bohlin avrundade med en förhoppning om att seminariet ska bli en startpunkt för ökad aktivitet och stärkt identitet för fältet i Sverige.

Läs mer och ta del av det inspelade seminariet

Senaste nytt från LiU

Guldsmeden som följt LiU under 50 år

Guldsmedsmästaren Margareth Sandström har varit en del av LiU:s historia sedan 1975. Då var hon 24 år och fick det ärofyllda uppdraget att skapa LiU:s rektorskedja inför invigningen av Linköpings universitet.

Två manliga forskare framför en dator.

Nyckelmekanism i embryoutveckling gör cancer mer aggressiv

Tumörceller vid tjocktarmscancer utnyttjar en viktig signalväg som normalt styr embryoutveckling. Nu visar forskare hur ett protein som styr utvecklingen av armar och hjärta bidrar till att göra cancercellerna mer benägna att sprida sig.

Berättelser från betongen som berikar forskningen

Emma Dominguez använder sin konst för att synliggöra livet i miljonprogrammen. Nu bidrar hon till akademin via REMSO – där subjektiva berättelser blir kunskap och konst blir ett sätt att tänka annorlunda.