Två vid LOE
Anslaget som är mellan fem och 15 miljoner beroende på ämnesområde, berör naturkunskap, medicin, teknik, humaniora och samhällsvetenskap. Vid Linköpings universitet (LiU) är det framför allt teknikområdet som kommer att omfattas av anslagen.
Två av forskarna kommer att bedriva sin forskning vid Laboratoriet för organisk elektronik, LOE:
Klas Tybrandt.
Klas Tybrandt, biträdande professor vid LiU, vill få fram ett fungerande gränssnitt mellan hjärnans nervceller och nya elektroniska material. Han utvecklar mjuka mikroelektroder som ska kunna få sin slutgiltiga form på plats djupt inne hjärnan. Med hjälp av så kallad deep brain stimulation kan läkare i dag behandla Parkinsons sjukdom, epilepsi, depression och kronisk smärta. Men de elektroder som används för att till exempel minska skakningarna skadar ofta hjärnvävnaden eftersom de är för hårda, vilket begränsar precisionen i tekniken. Klas Tybrandt utvecklar mjuka och elastiska mikroelektroder som passar bättre i en levande vävnad. Hans mål är att ta fram en tunn tråd, som är försedd med många ihoprullade mikroelektroder, tunnare än ett hårstrå. Mikroelektroderna hålls på plats av ett biologiskt nedbrytbart hölje och är utformade så att de kan nå rätt position i vävnaden. De kan även stimulera en större volym av hjärnan med hjälp av elektriska pulser. Förutom att förbättra behandlingarna av olika neurologiska sjukdomar kan tekniken bidra till ett gränssnitt där proteser och implantat kan styras från hjärnan.
Simone Fabiano. Foto Thor Balkhed
Simone Fabiano, universitetslektor vid LiU. Han har upptäckt en ny metod för att få fram organiska ledare, som han nu ska optimera. I dagsläget begränsas den organiska elektroniken av att det saknas organiska ledare som kan leda ström på ett stabilt sätt. Den metod som normalt används för att få fram ett ledande material fungerar dåligt på organiska molekyler. Nyligen insåg Simone Fabiano att han i stället kan blanda två olika organiska halvledande material så att de ”dopar” varandra. Det innebär att de blandar halvledaren med ett ämne som antingen tillför en elektron (n-dopning) eller som tar en elektron (p-dopning). Målet är nu att utforska denna banbrytande metod och utveckla organiska ledare som kan användas i framtidens flexibla solceller eller nervkompatibla chip.
Två rekryterade
Två av forskarna som får del av anslagen har rekryterats till LiU internationellt:
Silvia De Toffoli.
Silvia De Toffoli, professor och i dag verksam vid Princetonuniversitetet i USA, ska utforska matematikens felbarhet och mänskliga svagheter. Människor ser ofta matematik som en mer eller mindre ofelbar och objektiv vetenskap. Samtidigt konstaterar Silvia De Toffoli att de grundantaganden som matematiken vilar på har konstruerats av människor. Det projekt som Silvia De Toffoli ska bedriva vid LiU kommer att utveckla sig i området mellan matematikens perfektion och den sociala värld som matematiker är en del av. Hon kommer bland annat analysera hur man rättfärdigar de metoder som används för att skapa ny matematik. Målet är att utveckla en teori om hur matematisk kunskap formas och delas i praktiken. Hon kommer att visa hur matematisk objektivitet kan uppnås genom mänskliga ofullkomliga individer. Silvia De Toffoli kommer att vara verksam vid Institutionen för kultur och samhälle.
Elena Bykova.
Elena Bykova är i dag är verksam vid Bayreuths universitet i Tyskland. Vid Linköpings universitet kommer hon att bygga ett högtryckslabb där hon kan utveckla sin forskning som handlar om att framställa nya material med en särskild teknik. I forskningen använder hon en speciell utrustning som utsätter befintliga material för extrema tryck, som är hundratusentals gånger högre än det normala atmosfärstrycket. Sedan värmer hon upp materialet med hjälp av infrarött laserljus. De extrema förhållandena förändrar materien så att den får nya och hittills okända egenskaper. När forskare utvecklar nya material, kan det lägga grunden för helt nya teknikområden. Stål, plast, asfalt och halvledande kisel är exempel på material som numera är vardag för oss, men som en gång förändrade vårt samhälle i grunden. Elena Bykova förväntar sig att till exempel hitta supraledande material. Det långsiktiga målet är ge mänskligheten tillgång till material med egenskaper som kan bidra till ett hållbarare samhälle. Elena Bykova kommer att vara verksam vid Institutionen för fysik, kemi och biologi.
Förlängt anslag
Daniel Aili.
Dessutom får Daniel Aili, professor i molekylär fysik vid LiU — som utsågs till Wallenberg Academy Fellows 2016 — ett förlängt anslag under fem år. Han arbetar med att utveckla ett material som kan stödja celler som ska bilda nya organ. Ett viktigt mål är att göra det möjligt att med hjälp av 3D-skrivare skapa nya organ.
Det är den åttonde gången som unga forskare utses till Wallenberg Academey Fellows. Totalt har 27 personer fått utmärkelsen, av dessa är över hälften kvinnor.
Läs mer om Wallenberg Academy Fellows och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
