02 oktober 2024

Fotosyntetiska material, tvådimensionella ädelmetaller och hållbara halvledare är några av de projekt vid Linköpings universitet som beviljats bidrag från forskningsprogrammet Wallenberg initiative materials science for sustainability – Wise.

Två pipetter sprutar ut vätskor som blandas på en skiva. Fotograf: Thor Balkhed
LiU får tio nya projekt inom materialforskning när Wise fördelar forskningsmedel mellan universiteten som ingår i satsningen.

Totalt 54 projekt delar på 166 miljoner kronor när Wise fördelar forskningsmedel mellan universiteten som ingår i satsningen på materialvetenskap.

Man vid skrivbord (Magnus Berggren).
Magnus Berggren, professor vid LiU och föreståndare för Wise.Fotograf: Thor Balkhed

– Wise akademiska projektprogram fortsätter att attrahera projekt av mycket hög kvalitet och relevans för hållbarhet, utförda av framstående forskare inom respektive forskningsområde, säger Magnus Berggren, professor vid LiU och föreståndare för Wise.

Härmar naturen

Tio av projekten som nu beviljats finansiering återfinns vid Linköpings universitet. Eleni Stavrinidou, biträdande professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU, leder ett av forskningsprojekten där de ska utveckla material som kan härma växternas fotosyntes:

Vad går ditt projekt ut på?
– Projektet syftar till att utveckla fotosyntetiska material som över tid ändrar dimensioner, form och mekaniska egenskaper och får olika funktioner där solljus är den primära energikällan och koldioxid är den huvudsakliga kolkällan.

Varför är det viktigt?

– Att anpassa och integrera biologi med teknologi är en av vägarna mot en hållbar framtid genom att syntetiskt avfall och koldioxidutsläpp minskar. Integrationen av levande komponenter direkt i material och enheter öppnar nya möjligheter för energieffektiva, hållbara material som är dynamiska.

Eleni Stavrinidou.
Eleni Stavrinidou, biträdande professor vid Laboratoriet för organisk elektronik.Fotograf: Thor Balkhed

På vilka sätt adresserar projektet hållbarhetsfrågor?
– Fotosyntetiska material kommer att kunna omvandla koldioxid till biomassa och funktionella komponenter, skapa syre, uppvisa självläkande förmågor samt slutligen kunna brytas ner biologiskt.

– Det är viktigt att inte förlita sig på fossila kemikalier utan i stället använda cellbaserad kemi för att till exempel undvika giftiga restprodukter. Som ett resultat kommer dessa material att vara hållbara i sig själva och cirkulära i sin natur.

Hållbar materialforskning

De övriga LiU-forskarna som tilldelats medel från Wise är Feng Gao för fortsatt utveckling av perovskitsolceller, Igor Abrikosov för teoretisk modellering av permanenta magneter utan sällsynta jordartsmetaller, Jie Zhou för syntes av 2D-materiel baserat på intermetalliska föreningar, Johanna Rosén för forskning på nanotrådar som kan användas för vattenrening, Lars Hultman som ska utveckla tvådimensionella ädelmetaller för solenergi, Klas Tybrandt för forskning på mjuk elektronik som ska kunna användas för termoelektrisk kylning, Reverant Crispin som ska utveckla elektrokemi som kan skapa vätgas och elektricitet, Simone Fabiano för utveckling av fluorfria bindande polymerer för litiumjonbatterier och till slut Vanya Darakchieva som ska forska på halvledarmaterial med stort bandgap där grundmaterialet är vanligt förekommande i jordskorpan.

Kontakt

Materialforskning

Senaste nytt från LiU

Två händer som håller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Några personer som befinner sig i ett rum.

ERC miljoner till två LiU forskare för framtidens energilösningar

LiU-forskarna Nara Kim och Catherine Aitchison, båda vid Laboratoriet för organisk elektronik, har i hård konkurrens tilldelats varsitt ERC Starting Grant på cirka 18 miljoner kronor över fem år.

Rasmus Åhman, forskning inom perioperativ vård och utfall efter operation. Målet på lång sikt är att förbättra prognosen för patienter som opereras i Sverige.

Utbildningsnivå starkast kopplad till överlevnad efter höftfraktur

Utbildningsnivå är den socioekonomiska faktor som har starkast samband med överlevnadsgraden efter akut höftkirurgi. Det visar en studie från LiU på 58 000 personer.