25 mars 2019

Cellulosa indränkt i en väl avvägd polymerblandning blir till en sensor som mäter tryck, temperatur och fukt - samtidigt! Mätningarna är helt oberoende av varandra. Sensorn kan få stor betydelse inom områden som robotik, hälsovård och säkerhet.

Närbild på en man som med sin gummihandskklädda hand håller upp en sensor framför sitt ena öga.
Shaobo Han med sensorn som mäter temperatur, tryck och fukt - samtidigt. Foto: Thor Balkhed Fotograf: Thor Balkhed
Att kunna mäta tryck, temperatur och fukthalt är viktigt inom en lång rad områden, som övervakning av patienter i hemmiljö, inom robotiken, elektronisk hud, funktionella textilier övervakning och säkerhet, för att bara nämna några. Forskningen har hittills varit inriktad på att integrera de olika sensorerna i samma krets där man också haft ett antal tekniska utmaningar att hantera, inte minst gäller det gränssnittet mot användaren.

Forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet har nu, under ledning av professor Xavier Crispin, lyckats få in alla tre mätningarna i en enda sensor.

Detta tack var att de fått fram en elastisk aerogel av polymerer som leder både joner och elektroner och att de sedan drar nytta av den termoelektriska effekten. Att materialet är termoelektriskt innebär att elektroner rör sig från den kalla sidan av materialet till mot den varma och på så vis skapar en spänning.

Aerogel

Nanofibrer av cellulosa blandas med den ledande polymeren PEDOT:PSS i vatten och frystorkas sedan i vakuum. Resultatet blir en aerogel med en struktur som en tvättsvamp. Foto Thor BalkhedGenom att även tillföra ämnet polysilen blir svampen också elastisk.

Lägger man en elektrisk spänning över materialet ger det en ström som ökar linjärt, typisk för alla resistanser - motstånd. När materialet utsätt för tryck minskar motståndet och elektronerna flyter lättare igenom materialet - strömstyrkan ökar.
Foto Thor BalkhedEftersom materialet är termoelektriskt kan man också mäta temperaturförändringar, ju större skillnad i temperatur mellan den varma och kalla sidan, desto högre spänning. Slutligen påverkar fukthalten hur snabbt jonerna rör sig från den varma sidan till den kalla. Transporteras inga joner alls är fuktigheten noll.

– Det nya är att vi kan skilja mellan den termoelektriska effekten från elektronerna (som ger temperaturskillnaden) och effekten från jonerna (som anger fukthalten) genom att följa den elektriska signalen över tid. Effekterna har olika hastighet, säger Xavier Crispin, professor i organisk elektronik och huvudförfattare till artikeln som har publicerats i Advanced Science.

– Detta betyder att vi kan mäta tre olika parametrar med samma material utan att de olika mätningarna är kopplade till varandra, säger han.

Många olika applikationer

Shaobo Han, doktorand, och Simone Fabiano, forskningsledare inom organisk nanoelektronik vid Laboratoriet för organisk elektronik, har bland annat också hittat ett sätt att separera de tre olika signalerna från varandra så att de enkelt kan avläsas var för sig.

– Vår unika sensor banar också väg för Internet of things, sakernas internet, med mindre komplexitet och lägre produktionskostnader. Inte minst är detta en fördel inom exempelvis säkerhetsbranschen. Ytterligare en tänkbar applikation är som sensor i paket med känsligt gods, säger Simone Fabiano.

Forskningen har finansierats via anslag från bland andra Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (projekt Tail of the Sun), Wallenberg Wood Science Center, Vinnovas Digital Cellulose Center och regeringens strategiska satsning på avancerade funktionella material vid Linköpings universitet, AFM.

Artikeln: A multiparameter Pressure-Temperature-Humidity Sensor based on Mixed Ionic-Electronic Cellulose Aerogels, Shaobo Han, Naveed Ul Hassan Alvi, Lars Granlöf, Hjalmar Granberg, Magnus Berggren, Simone Fabiano och Xavier Crispin, Advanced Science 2019. DOI 10.1002/advs.201802128

Kontakt

Fler nyheter LOE

Två forskare i renrummet.

Stort steg för platt och justerbar optik

Genom att noga placera nanostrukturer på en plan yta har forskare vid LiU markant förbättrat prestandan för så kallade optiska metaytor i ledande plast. Det är ett stort steg för reglerbar platt optik.

Pipettspets mot svart bakgrund.

Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller

Forskare vid LiU har utvecklat en pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att skapa störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Tekniken kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar.

En silikonliknande lapp (batteri baserat på ledande plast och lignin) som dras åt olika håll.

Batteriet som kan få vilken form som helst

Med hjälp av elektroder i vätskeform har forskare vid LiU utvecklat ett batteri som kan anta vilken form som helst. Tack vare formbarheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik. Studien är publicerad i Science Advances.

Forskning

Senaste nytt från LiU

Flod mellan berg.

Floder och bäckar frigör forntida kol till atmosfären

Vattendrag frigör markkol som kan vara tusentals år gammalt och släpper ut det i atmosfären. Resultaten går tvärtemot den rådande uppfattningen att det främst är kol från nyligen nedbrutet organiskt material som avges från vattendragen.

Pristagare av NSS skolsamverkanspris 2024

Fredrik Löfgren tilldelas Skolsamverkanspriset 2024

Skolsamverkanspriset 2024 tilldelas Fredrik Löfgren postumt. Fredrik får priset för sitt stora engagemang inom ungdomars teknikintresse. Hans pappa Erik Löfgren var på plats och tog emot priset.

Hedersdoktorer hyllade LiU: "Vilken kraft och energi"

Talmannen Andreas Norlén och professor Angela Woods hyllade samarbetet med Linköpings universitet när de promoverades till hedersdoktorer vid den Filosofiska fakulteten.