Rent vatten med soldriven ånggenerator

20 april 2020

Monica Westman Svenselius

Billiga material som cellulosa och den ledande polymeren PEDOT:PSS blir till en högeffektiv ånggenerator för rening och avsaltning av vatten. Ånggeneratorn har utvecklats vid Laboratoriet for organisk elektronik, LiU.

Ånggeneratorn där solens värme förångar vattnet medan salt och andra produkter stannar kvar. THOR BALKHED

År 2040 beräknas vart fjärde barn i världen att leva i områden där det råder stor brist på rent och drickbart vatten. Avsaltning av havsvatten och rening av avloppsvatten är två vägar att gå och nu har forskarna vid Linköpings universitet tagit fram en billig och miljövänlig ånggenerator där vatten avsaltas och renas med hjälp av solen. Resultaten har publicerats i tidskriften Advanced Sustainable Systems.

– Förångningshastigheten är fyra-fem gånger högre än vid direkt avdunstning, vilket betyder att vi kan rena större volymer vatten, säger Simone Fabiano, forskningsledare inom området organisk nanoelektronik, Laboratoriet för organisk elektronik.

Cellulosa som bas

Cellulose-conducting polymer aerogels for efficient solar steam generation Vattnet som avdunstar blir till dricksvatten av mycket god kvalitet.
Foto THOR BALKHEDÅnggeneratorn består av en aerogel som innehåller en cellulosabaserad struktur som sedan klätts in i den organiska ledande polymeren PEDOT:PSS. Polymeren har förmågan att absorbera energin i solen, inte minst i den infraröda delen av ljusets spektrum där också mycket av värmen finns. Aerogelen i sin tur har en porös nanostruktur vilket betyder att mycket vatten kan sugas in i porerna.

– Ett två mm tjockt skikt av materialet kan absorbera 99 procent av energin i solens spektrum, intygar Simone Fabiano.

Ett poröst flytande och värmeisolerande skum placeras också mellan vattnet och aerogelen för att ånggeneratorn ska hållas flytande. Värmen från solen förångar vattnet och salt och andra produkter stannar kvar.

Hållbara material

– Aerogelen är slitstark och kan göras ren i exempelvis saltvatten och sedan användas direkt, om och om igen. Vattnet som avdunstar genom systemet blir till dricksvatten med en mycket god kvalitet, intygar Tero Petri Ruoko, postdoktor vid Laboratoriet för organisk elektronik och en av artikelns författare.

– Det fina med det här är att alla material är miljövänliga, vi använder nanocellulosa och en polymer som har mycket liten
påverkan på miljö och människor. Vi använder också mycket små mängder material, aerogelen består till 90 procent av luft. Vi hoppas och tror att våra resultat kan hjälpa de miljoner människor som inte har tillgång till rent vatten, säger Simone Fabiano.

Thor BalkhedAerogelen togs fram av Shaobo Han inom ramen för hans forskarutbildning vid Laboratoriet för organisk elektronik, med handledning av professor Xavier Crispin. Resultatet presenterades i Advanced science 2019, se länk nedan. Efter doktorsexamen har Shaobo Han nu återvänt till Kina för att fortsätta att forska inom området.

Forskningen har finansierats i huvudsak genom medel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, projektet Tail of the sun, Vetenskapsrådet och den strategiska satsningen på Avancerade funktionella material, AFM, vid Linköpings universitet.

Cellulose-conducting polymer aerogels for efficient solar steam generation, Shaobo Han, Tero-Petri Ruoko, Johannes Gladisch, Johan Erlandsson, Lars Wågberg, Xavier Crispin and Simone Fabiano. Advanced Sustainable Systems 2020, DOI 10.1002/adsu.202000004

Relaterad forskning

Man i heltäckande labbkläder håller upp en transparent skiva framför ansiktet.

Konstgjorda nervceller nästan som biologiska

Forskare vid LiU har skapat en artificiell organisk neuron som nära efterliknar biologiska nervcellers egenskaper. Denna artificiella neuron kan stimulera naturliga nerver, vilket gör den till en lovande teknologi för olika medicinska behandlingar.

De bygger artificiella nervceller

För första gången har forskare visat att en artificiell organisk neuron, en nervcell, kan integreras med en artificiell organisk synaps i en levande växt. Såväl neuronen som synapsen byggs av tryckta organiska elektrokemiska transistorer.

Nytt ledande bläck öppnar för nästa generations tryckta elektronik

Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat ett stabilt polymert bläck med hög ledningsförmåga. Framsteget banar väg för nyskapande och mer energieffektiv tryckt elektronik. Resultaten publiceras nu i Nature Communications.

Närbild på två pipetter, den ena droppar blått bläck och den andra rött. Bläcket bildar en tvåfärgad pöl.

Här är framtidens bläck för tryckt elektronik

Genom att blanda två polymerer med olika egenskaper har en grupp forskare, under ledning av Simone Fabiano, forskningsledare vid Laboratoriet för organisk elektronik, fått fram ett organiskt material med superb ledningsförmåga, utan att det är dopat.

Mina Shiran Chaharsoughi och Magnus Jonsson fotograferade genom en glasskiva på vilken de ritar upp formler.

Sensorn som reagerar på ljus, värme och beröring

Med inspiration från hudens eget sätt att fungera har forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik tagit fram en sensor väl lämpad för elektronisk hud. Den kan mäta förändringar i kroppstemperatur samt känna av både solljus och en varm beröring.

Ny polymerblandning ger superkänslig värmesensor

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har fått fram en superkänslig värmesensor, böjbar, transparent och tryckbar. Resultatet öppnar för applikationer inom alltifrån sårläkning och elektronisk hud till smarta byggnader.

LOE, Campus Norrköping

Laboratoriet för Organisk Elektronik

Vid Laboratoriet för organisk elektronik, LOE, forskar och utvecklar vi komponenter och system som utnyttjar elektroniska och optiska funktioner i organiska molekyler och plaster.

Senaste nytt från LiU

Kvantkommunikation testas i stor skala

Med så kallad kvantkryptering ska känslig information kunna hållas helt säker – men den nya tekniken måste testas utanför labbmiljön. Därför deltar LiU i ett projekt där framtidens säkra kommunikationsvägar ska studeras.

Nixon − med rätt att bryta sig in

Han har jobbat över hela världen med att hitta svagheter i datanätverk som borde vara idiotsäkra. Och jagat fram hackers så att de kan lagföras. Årets alumn Leif Nixon står redo att hugga i mot cyberattacker och dataintrång.

Hennes passion – få fler att brinna för hållbarhet

Amanda Borneke hjälper byggföretag att klimatbanta och har blivit branschens egen hållbarhetsprofil. Årets alumn 2023 drivs av när det är tufft och lite uppförsbacke och vägrar se något som omöjligt.