11 november 2019

För första gången i världen har forskare vid LiU och RISE, Campus Norrköping, visat att det går att trycka fullständiga integrerade kretsar som innehåller fler än 100 elektrokemiska organiska transistorer. Resultatet är publicerat i Nature Communications.

Fyra män i hårnät fotade genom en maskin som ger bilden en inramning.
Några av forskarna bakom genombrottet: Peter Andersson Ersman, RISE, Simone Fabiano, LiU, Jan Strandberg and Roman Lassnig, RISE.  THOR BALKHED
– Det här är ett avgörande steg framåt för en teknik som föddes vid Linköpings universitet för drygt 17 år sedan. Resultatet visar att vi åter är nummer ett inom området, tack vare det nära samarbetet mellan grundforskningen vid Laboratoriet för organisk elektronik, LOE, och den mer tillämpade vid RISE, säger Magnus Berggren, professor i organisk elektronik och föreståndare för LOE.

– Styrkan här är att vi inte har behövt blanda metoder, allt görs i screentryck och i relativt få processteg, tricket är att se till att de olika lagren hamnar på exakt rätt plats, säger Peter Andersson Ersman, forskare i tryckt elektronik vid forskningsinstitutet RISE.

Projekt med många finansiärer

Att trycka elektronik vars linjebredd är cirka 100 mikrometer ställer också krav på tryckteknik och här har elektronikforskningen fått hjälp av den grafiska branschen som tagit fram screentryckramar med dukar som klarar tryck av mycket fina linjer. Många forskningstimmar har också behövts för att få fram bläck med rätt egenskaper för tryckningen.

– Forskningen har finansierats från många olika håll under de 17 åren, intygar Magnus Berggren.

Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vinnova och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse är några av dem och under senare tid även EU via Eureka Eurostars Prolog-projekt.

– I Prolog-projektet kom det första genombrottet för screentryckta kretsar, publicerat 2017, berättar Peter Andersson Ersman.
Foto THOR BALKHED
Sedan dess har minst tre utmaningar klarats av: att få ner storleken på kretsarna, att öka kvaliteten så att sannolikheten att alla transistorer i kretsen fungerar ligger så nära 100 procent som möjligt, och inte minst att lösa integrationen med de kisel-kretsar som behövs för att processa signalerna och för kommunikationen utåt.

1000 transistorer på ett A4

– Ett av de stora stegen är att vi nu lyckats använda tryckta kretsar för att skapa ett gränssnitt mot traditionell kiselelektronik. Vi har tagit fram olika typer av tryckta kretsar baserade på organiska elektrokemiska transistorer, exempelvis ett shift-register, som bildar ett gränssnitt och sköter kontakten mellan kiselkretsen och andra elektroniska komponenter, exempelvis sensorer eller displayer. Det betyder att vi nu kan använda ett kiselchip med färre kontaktpunkter, vilket leder till minskad area och därmed lägre kostnad, säger Magnus Berggren.

Bläckutveckling för tryckning av de tunna linjerna och de förbättrade screentrycksramarna har bidragit både till miniatyriseringen och till kvalitetsförbättringen.

– På ett A4 får vi idag plats med över 1000 organiska elektrokemiska transistorer, och beroende på hur de kopplas ihop kan vi skapa olika typer av tryckta integrerade kretsar, intygar Simone Fabiano, forskningsledare inom området organisk nanoelektronik vid Laboratoriet för organisk elektronik.

De stora integrerade kretsarna, LSI, kan exempelvis användas för att driva en likaledes tryckt elektrokrom display (teckenfönster) eller någon annan del av den uppkopplade elektronik som sakernas internet för med sig.

Materialet forskarna använder är polymeren PEDOT:PSS, är det mest studerade materialet i världen inom området organisk elektronik.
– Det är ett material som fanns kommersiellt tillgängligt redan för 17 år sedan och vi hade då ren tur som valde ett arbeta med just detta material. Nu har vi samma material till den integrerade kretsen som till displayen och det gör det möjligt att trycka mer effektivt. Vi har tagit fram en komplett process för tryckning av kretsar här vid Printed Electronics Arena i Norrköping, säger Magnus Berggren.

All-Printed Large-Scale Integrated Circuits Based on Organic Electrochemical Transistors
Peter Andersson Ersman, Roman Lassnig, Jan Strandberg, Deyu Tu, Vahid Keshmiri, Robert Forchheimer, Simone Fabiano, Göran Gustafsson, Magnus Berggren. Nature Communications 2019. doi 10.1038/s41467-019-13079-4

De stora integrerade kretsarna, LSI, kan exempelvis användas för att driva en likaledes tryckt elektrokrom display.De stora integrerade kretsarna, LSI, kan exempelvis användas för att driva en likaledes tryckt elektrokrom display. Foto THOR BALKHED

Kontakt

Fler nyheter från LOE

Jontronisk pump i tunna blodkärl.

Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

När låga doser av cancerläkemedel tillförs kontinuerligt nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid LiU och det Medicinska universitetet i Graz visat.

Glasskiva med droppe belyst underifrån.

Nästa generations hållbara elektronik dopas med luft

Forskare vid LiU har utvecklat en ny metod där organiska halvledare kan bli mer ledande med hjälp av luft som störämne. Enligt forskarna är det ett stort steg mot framtidens billiga och hållbara organiska halvledare.

Knappbatteri på finger.

Miljövänligt och billigt batteri för låginkomstländer

Ett batteri gjort av zink och lignin som kan användas över 8000 gånger. Det har forskare vid LiU utvecklat med visionen att det billiga och hållbara batteriet ska kunna användas i länder där tillgången på elektricitet är begränsad.

Forskning

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.