– Förskolan och skolan är en otroligt viktig arena för att upptäcka våld. Det är där barnen finns. Trots det är kunskapen om hur förskole-, skol- och fritidspersonal ska agera mycket bristfällig, säger Ann-Charlotte Münger, docent och lektor vid Barnafrid, Linköpings universitet.
Lättare våga agera
Det vanligaste familjevåldet är mäns våld mot kvinnor. Barnen blir ofta involverade och tvingas se, höra eller känna av det på olika sätt. Fler än 200 000 barn i Sverige lever i hem där det förekommer olika former av våld, enligt regeringen. Det nya förslaget om brott – barnfridsbrott – innebär att det ska bli straffbart att utsätta ett barn för att bevittna våld i hemmet.
Om förslaget går igenom kan det underlätta för personer runt ett barn att våga anmäla misstanke om brott, hoppas de båda forskarna.
En form av barnmisshandel
2020 kom deras bok Lyssna, reagera och agera. Den riktar sig till personal inom förskola, skola och fritidshem och handlar om hur de bör agera när de upptäcker eller misstänker att barn tvingas bevittna våld i hemmet. Boken tar också upp svårigheterna kring det arbetet.
– Det kan vara lättare att agera när man som personal ser fysiska skador, som blåmärken. Men när det inte finns kroppsliga skador, utan mer en misstanke om att barnet tvingas uppleva våld, så blir det svårare att agera. Bokens fokus ligger just på detta, när barnet bevittnar våld. Det i sig är en form av barnmisshandel, säger Ann-Marie Markström, biträdande professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL.
Barn behöver få frågor
I arbetet med boken har de båda forskarna samlat fokusgrupper av personal i förskola, skola och socialtjänst som delat med sig av erfarenheter och svårigheter kring hur de tänker kring frågorna. Anställda inom förskola och skola har en anmälningsplikt till socialtjänsten vid minsta misstanke om våld mot barn, men det är inte alltid svart eller vitt hur de agerar när det kommer till misstankar om att barnet bevittnat våld i sitt hem.
– Det är ett stort steg att skicka in en orosanmälan. Ibland handlar det bara om en vag känsla av att något är fel i hemmet. Det blir svårare när det inte finns något konkret att gå på. Att ställa en direkt fråga till barnet kan också kännas svårt, även om det just är en fråga från en utomstående, inkännande vuxen som barnet skulle behöva, säger Ann-Charlotte Münger.
– Alla familjer grälar, det är normalt, så gränsdragningen är därför svår att göra. Den som anmäler kan känna obehag, kanske förstörs relationen till föräldrarna, fortsätter hon.
Personalen kan ibland känna sig rädd, för hot från föräldrar eller för att inte få stöd i organisationen.
– I boken betonar vi att alla som arbetar i förskola och skola har ett individuellt ansvar att göra en orosanmälan, men att det är viktigt att enskilda anställda aldrig ska behöva stå ensamma med sin anmälan. Det ska vara en institutionsfråga, säger Ann-Charlotte Münger.
Behövs mer utbildning
Lärarutbildningarna borde bli mycket bättre på att utbilda studenterna i frågor som rör våld i hemmet och hur det går att hitta tecken på att något är fel, poängterar de.
Hög frånvaro kan till exempel vara en signal om att något är fel. Men det kan också röra sig om mycket diffusa symptom som kan vara svåra att tolka, som ont i magen eller återkommande huvudvärk.
– På utbildningar som är inriktade mot arbete i vård och socialtjänst finns det idag krav på att våld i nära relationer ska finnas med som examensmål. Så är det inte på lärarutbildningarna, trots att förskole- och skolpersonal träffar alla barn, säger Ann-Marie Markström.
Våld ökar under pandemin
Coronapandemin kan ha gjort situationen värre för många barn, misstänker de båda forskarna. En färsk Bris-rapport lyfter fram internationella studier som visar att risk för våld mot barn ökat under pandemin. Det finns tecken på en liknande utveckling i Sverige. Under 2020 har samtalen till Bris om fysiskt och psykiskt våld ökat påtagligt. Även orosanmälningar till socialtjänsten om barn som far illa har ökat med fem procent under pandemin, visar en ny studie av Socialstyrelsen.
– Pandemin innebär en extra påfrestning för många familjer. Och våld förekommer i alla socialgrupper. Det är viktigt att komma ihåg, säger Ann-Marie Markström.
Boken Lyssna, reagera och agera är utgiven på Studentlitteratur.
