Nytt område
Att boendesegregation och elevernas egna utbildningsval skapar segregering inom skolan är väl känt och omdiskuterat sedan tidigare. Men hur skolornas egna intagningsregler eventuellt påverkar segregationen har hittills varit relativt okänt och outforskat.
I den vetenskapliga artikeln Schools priority rules and ethnic school segregation utreder Eduardo Tapia vid Institutet för analytisk sociologi, IAS, just detta – hur intagning baserad på betyg respektive geografisk närhet påverkar sammansättningen av elever jämfört med slumpmässig intagning. Underlaget är dels hundratusentals gymnasieansökningar i Stockholm under åren 2013 till 2017, dels storskaliga simuleringar i datorer.
Renodlades
I simuleringarna hölls antalet skolor, program, utbildningsplatser och sökande konstant under den aktuella tidsperioden. På så sätt kunde forskarna renodla intagningsreglernas påverkan och skala bort andra faktorer.
Foto Thor Balkhed
– Nu vet vi inte bara att intagningen påverkar segregeringen utan också varför den gör det. Det är något vi alltid strävar efter som analytiska sociologer, säger Eduardo Tapia.
Studien visar att intagning baserad på betyg ökar den etniska segregeringen med 6,7 procent jämfört med slumpmässig intagning. Även intagning baserad på geografisk närhet ökade segregationen men i något mindre omfattning.
Förklaringen för betygsbaserad intagning är att etniskt svenska elever generellt har högre betyg än elever med utlandsfödda föräldrar och därmed oftare kommer in på sina förstahandsval. Och detta är oftast skolor där etniskt svenska elever är överrepresenterade. Orsaken för geografiskt baserad intagning är det starka sambandet mellan skol- och bostadssegregation. Ju närmare en elev bor skolan där hen går desto större är chansen att skolan har en stor andel elever med samma etniska bakgrund.
Kraftfull modell
I båda fallen är de undersökta sambanden tydliga. Samtidigt är de betydligt svagare än för de två viktigaste faktorerna bakom etnisk uppdelning i skolan: boendesegregation och elevernas egna skolval. Tidigare studier har visat att boendet förklarar 86 procent av segregationen och skolvalet resterande 14 procent.
– Det är viktigt att komma ihåg att andra samband väger tyngre. Men segregationen är komplex och nu vet vi att även dessa faktorer spelar en viss roll. Som forskare ska jag lägga problemen på bordet och sedan får politiker och andra ta ställning till vad som ska göras, säger Eduardo Tapia.
Vid sidan av huvudresultatet visar studien också att elevernas rangordning av olika utbildningsalternativ i sig ökar överteckningen av olika skolor. Över tid minskar detta chansen att komma in på förstahandsvalet och ökar dessutom antalet elever som inte kommer in på någon utbildning alls. Detta var oväntade resultat, som framkom i de simuleringar som genomfördes.
I framtiden hoppas Eduardo Tapia fördjupa förståelsen av skolsegregationen och undersöka flera faktorer som påverkar uppdelningen av elever. Den här studien är bara första steget. Bland annat arbetar han med ett index för det rykte en skola kan ha – en faktor som sedan kan användas i det simuleringsverktyg som forskarna vid IAS använder.
– Det var mycket arbete med att ta fram den här modellen för simuleringar. Men nu har vi ett verktyg som fyllas med data från en lång rad olika områden. Det är en kraftfull modell för framtida forskning, säger han.
Artikeln: Schools priority rules and ethnic school segregation, Eduardo Tapia (2022), British Journal of Sociology of Education, publicerad online 15 december 2022, DOI: 10.1080/01425692.2022.2154640
