19 november 2021

Snabbtesterna för covid-19 som nu sprids på marknaden kan fungera för att ta reda på hur smittsam en person är vid ett specifikt tillfälle. Det visar en studie från Linköpings universitet.

Två personer i ett labb med mikroskop
Marie Hagbom, forskningsingenjör, och professor Lennart Svensson i labbet på Campus US, Linköpings universitet. Ulrik Svedin

I början och strax efter en infektion med covid-19 utsöndrar man som mest virus och är oftast som mest smittsam. Inte sällan med lindriga eller inga kliniska symptom.

- Vi menar att snabbtesterna kan vara användbara men de måste sättas i ett sammanhang där de behövs, kanske i skolor, vårdanläggningar/vårdinrättningar eller på andra ställen där man vill testa personer regelbundet på kort tid. Det är viktigt att utvärdera snabbtesten. Det finns hundratals olika på världsmarknaden. Många av dem är endast testade av tillverkaren, säger Marie Hagbom, forskningsingenjör.

Panbio

LiU-forskarna studerade två olika snabbtester, Orient Gene och Panbio, som i början av 2020 användes i flera länder. Panbio hade redan några få studier bakom sig och gav också bättre resultat. För dessa snabbtester tas ett pinnprov från näshålan, precis som för PCR-testerna. PCR-positiva och PCR-negativa prover från diagnostiken användes för utvärdering av dessa snabbtester.

fotoporträtt av manlig forskare.Johan Nordgren.
- Panbio-testet hittade 75 procent av de PCR-positiva proverna. Det är förstås bra, men man kan också vända på det och fokusera på att testerna missade 25 procent av de PCR-positiva proverna, säger Johan Nordgren, forskningsingenjör.

PCR och antigener

Här finns en viktig skillnad mellan testtyper. De tester som många svenskar har gjort inom sjukvården är främst PCR-tester som måste skickas till lab och tar omkring två—tre dagar innan personen i fråga får resultatet. PCR-testerna är väldigt känsliga, de kopierar de virusgener (RNA) som eventuellt finns i provet miljardtals gånger. På så vis kan man påvisa virus RNA  även om det finns i mycket små mängder. PCR-tekniken kan dock inte skilja mellan virus med förmåga att infektera celler och virus RNA. Dessutom kan RNA från viruset påvisas i flera veckor efter insjuknandet, alltså även efter det att man inte längre är smittsam.

Kort sagt: PCR-testen fångar upp mer och är på så vis säkrare, men kan inte avgöra om personen är smittsam eller inte.

Snabbtesten letar efter så kallade virusantigener, proteiner som stimulerar till ett immunsvar i kroppen. I det här sammanhanget är det virusproteiner som finns på ytan av SARS-CoV-2 och som produceras i stora mängder när viruset förökar sig i cellerna. Snabbtesten kan ge ett provsvar inom 15 minuter.

Syftet med snabbtesten

- Nästa steg var att fokusera på de 25 procenten som snabbtesten missade, och där såg vi att dessa prover hade en liten mängd virus-RNA och att de inte hade förmåga att infektera celler. Detta indikerar att personerna inte var smittsamma, säger Johan Nordgren.

Detta tyder på att snabbtesten kan fånga upp personer som faktiskt är smittsamma vid provtagningstillfället, vilket också är syftet med ett snabbtest.

Snabbtestet är ju bara
värdefullt för stunden 


Är det risk att man har en liten virusmängd och utvecklar covid-19 kort efter snabbtestet?

- Snabbtestet är ju bara värdefullt för stunden. Man utsöndrar som mest virus dagen före och de första dagarna under infektion och är då oftast som mest smittsam. Sedan avtar det. Med snabbtesterna kan man därför fånga in personer i ett tidigt skede då de är som mest smittsamma. Då menar vi att man uppfyller huvudsyftet, som är att stoppa smittspridning, säger Marie Hagbom.


Varför valde ni just de här testen?
Foto, porträtt på manlig forskare.Sumit Sharma Foto Ulrik Svedin- Vi valde dem eftersom de då redan var lite etablerade, och eftersom vi hade kontakt med en distributör som ville veta mer om testen. Det är en väldigt stor marknad. Att göra en oberoende studie fri från tillverkarna är viktigt, säger Sumit Sharma, forskningsingenjör.
 

En oberoende studie fri från
tillverkarna är viktigt 
 

Forskarna understryker att studien inte är en jämförelse mellan PCR-testen och snabbtesten, utan en studie av snabbtest och dess koppling till smittsamhet. Vid sidan av denna studie arbetar de även med tester som baseras på salivprover.


Studien:

Nordgren Johan, Sharma Sumit, Olsson Henrik, Jämtberg Mikael, Falkeborn Tina, Svensson Lennart, Hagbom Marie: SARS-CoV-2 rapid antigen test: High sensitivity to detect infectious virus. Journal of Clinical Virology 140 (2021) DOI 104846.

Finansiering:

Studien har bedrivits med finansiering från Region Östergötland, via ALF, av forskare vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet.

Tillkännagivanden:

Medförfattarna Mikael Jämtberg och Henrik Olsson är engagerade i företaget Noviral som distribuerar testerna Panbio och Orient Gene.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Flaggor vajar utanför Studenthuset.

LiU:s nya universitetsdirektör – en erfaren och driven chef

Anna Thörn blir ny universitetsdirektör vid LiU. Hon jobbar för närvarande som regiondirektör i Region Dalarna och har tidigare haft flera chefsbefattningar i Östergötland, bland annat som kommundirektör i både Norrköping och Söderköping.

Studentsångare tågar på Valborg

Valborgstradition fyller 50 år

På valborgsmässoafton blir det som traditionen bjuder, vårsånger, vårtal och mösspåtagning med manskören Linköpings Studentsångare på Borggården utanför Linköpings slott. I år firar traditionen 50-årsjubileum.

En man som håller händerna runt en illustration av ett hjärta.

Pristagaren: ” Jag vill lära mig så mycket som möjligt om hur kroppen fungerar”

Tino Ebbers är 2024 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Hans forskning befinner sig i gränslandet mellan medicin och teknik och fokuserar på sjukdomar i hjärtat och blodkärlen.