12 november 2024

Hur kan människors val i livet kopplas till sociala nätverk, som familj, skolkamrater och grannar? Laura Fürsich studerar hur segregation uppstår och faktorer som kan motverka den.

Kvinnlig forskare i campusmiljö.
Laura Fürsich, postdoc i analytisk sociologi vid Mansueto Institute for Innovation, Chicago. Foto: University of Chicago. Fotograf: University of Chicago

Efter sin doktorsexamen vid Institutet för Analytisk Sociologi (IAS), Linköpings universitet, fortsätter hon sin forskning som post doc vid Mansueto Institute for Urban Innovation och Urban Science Laboratory vid University of Chicago.

− Mansueto-institutet och Urban Science Lab är tvärvetenskapliga, mina kollegor har bakgrund inom områden som arkeologi eller klimatvetenskap. Alla tänker på städer på väldigt olika sätt. Jag bidrar med ett sociologiskt perspektiv, delvis baserat på den omfattande forskning om segregation som faktiskt har sina rötter i Chicago. Så självklart är det speciellt för mig att vara här.

Människors val

Laura Fürsich doktorerade vid Linköpings universitet våren 2024 med en avhandling om människors val av till exempel bostadsort och hur sociala nätverk kan forma segregation. Hennes studier har visat att segregerade sociala sammanhang kan skapa "klickar" i samhället där grupper lever åtskilda och med ett socialt inflytande inom gruppen. Något som kan främja långsiktig segregation. Men dessa mönster kan brytas, bland annat genom social infrastruktur där människor möts naturligt, som bibliotek, sporthallar, kaféer och så vidare.

− Sverige erbjuder utmärkta data för den här typen av forskning, inklusive detaljerad information från Skatteverket och befolkningsregistret. Vi har nu även tillgång till geotaggade data, vilket gör att vi bättre kan förstå den byggda miljön och hur rumsliga arrangemang påverkar sociala interaktioner. Segregation är fortfarande en akut fråga i Sverige, särskilt eftersom befolkningen har förändrats avsevärt under de senaste decennierna.

Simuleringar

I sin forskning använder hon simuleringar eller Agent-baserad modellering. Simuleringarna är designade för att fungera som ett socialt laboratorium, där hon experimentellt manipulerar hur individer interagerar – något som inte är möjligt att pröva i den verkliga världen. Utifrån det har hon kunnat analysera olika beteendemönster.

− Min forskning fokuserar på att förstå sociala processer inom rumsliga sammanhang, särskilt hur sociala nätverk och socialt inflytande upprätthåller bostadssegregation. Den kombinerar sociologi, stadsplanering och sociala nätverksanalyser för att avslöja hur dessa mekanismer fungerar.

Hon jobbar vidare med svensk registerdata och är särskilt intresserad av grupper som rör sig mellan det som kallas för olika "klickar" eller som befinner sig i ett slags gränsland.

− Om vi kan titta på de människor som är socialt och rumsligt rörliga kan det berätta något om hur vi kan fatta bättre beslut på samhällsnivå. Det kommer att ge några svar på var samhället behöver göra förändringar.

− Det är mycket troligt att de också har en viss inkomst, som speglar deras föräldrars inkomst. Och att de har olika möjligheter och vägar i livet. I Sverige visar forskningen att det finns en reproduktion av samhällsklasser.

Vad handlar ditt projekt om i Chicago?

− Jag bygger vidare på det arbete jag har gjort under min doktorsavhandling. Det är viktigt att det inte bara handlar om fysisk åtskillnad, utan även om gränserna mellan grupper. Människor från olika grupper som bor nära varandra, kanske ändå inte interagerar. Men kan de ha några andra gemensamma tillhörigheter eller egenskaper? Jag är särskilt intresserad av social infrastruktur eller sociala institutioners roll.

Vilka är dina erfarenheter från Linköpings universitet?
− Forskningsklimatet på IAS är fantastiskt, och jag är tacksam över att ha arbetat med dem alla där, till exempel Maria Brandén, Sarah Valdez och Benjamin Jarvis. IAS är inte hierarkiskt och det är lätt att ställa frågor och samarbeta, vilket har varit en stor tillgång, säger Laura Fürsich.

Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.