Att skriva akademiska texter med korrekta källhänvisningar, utvecklade resonemang och tydliga stycken är en utmaning för många studenter, oavsett ämne och språkbakgrund. På Linköpings universitet finns därför språkverkstäder som erbjuder stöd i både svenska och engelska – en resurs som blivit allt viktigare i takt med ökade krav på språkfärdighet och tydlig kommunikation.
– Vi träffar många studenter som fått tillbaka sina första tentor med återkoppling om att de inte har svarat på frågan. Då kan vi hjälpa till att förstå vad som egentligen efterfrågas, hur man kan utveckla sitt resonemang, skapa sammanhang i texten och strukturera sitt svar, säger Birgitte Saxtrup Hermansson, universitetsadjunkt som arbetar vid svenska språkverkstaden.
Stöd för alla – oavsett nivå
Språkverkstäderna är öppna för alla studenter vid LiU och erbjuder både individuell handledning och drop-in. Många möten sker digitalt via Zoom, men det finns också möjlighet att ses fysiskt i Studenthuset på Campus Valla eller på Campus Norrköping.
– Vi har studenter från första terminen till sista då det är dags att skriva examensarbete. En del har svenska som andraspråk, andra har dyslexi eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – men vi träffar också många som redan är duktiga och vill vässa sitt språk ytterligare, berättar Birgitte Saxtrup Hermansson.
För de som vill få stöd och hjälp med akademiskt skrivande på engelska finns Academic English Support.
– Det är ofta internationella studenter som kontaktar oss. De kommer till ett nytt universitet med nya akademiska koder och behöver förstå hur man skriver akademiska texter i en svensk kontext. Här är ju mycket fokus på att själv resonera och utveckla sitt tänkande vilket en del inte är vana vid sedan tidigare, säger Maria Strääf, universitetslektor som arbetar med engelskspråkigt stöd.
Även svenska studenter som vill vässa sin engelska i akademiska sammanhang, oavsett nivå, är välkomna att kontakta Academic English Support.
Hjälp till självhjälp och våga tala-kurser
Handledningen handlar inte om att korrekturläsa eller rätta texter, utan om att stärka studentens egen förmåga att skriva, resonera och strukturera.
– Vi hjälper studenten att höja den språkliga nivån, skapa textbindning och referera tydligt, korrekt och med egna ord, säger Maria Strääf.
Förutom hjälp med akademiskt skrivande är muntliga presentationer en vanlig utmaning – särskilt för de studenter som känner talrädsla. För att möta detta behov erbjuder svenska språkverkstaden Våga tala-kurser varje termin.
– De fungerar lite som KBT och är till för studenter som tycker det är jobbigt att prata inför grupp. Kurserna är gratis och ger inga poäng men kan göra stor skillnad, berättar Birgitte Saxtrup Hermansson.
Inom Academic English Support förekommer också stöd kring muntlighet, även om fokus där främst ligger på skrivande.
– Studenter, både svenska och internationella som inte har engelska som modersmål, kan känna osäkerhet kring att hålla presentationer på engelska – hur orden uttalas, hur man får flyt i talet. Vi visar då övningar och lyssningstekniker som kan hjälpa dem att utveckla sitt engelska uttal, säger Maria Strääf.
Ny funktion i universitetets lärplattform
För att göra språkverkstäderna mer synliga har en ny funktion utvecklats i universitetets lärplattform Lisam. En knapp i studenternas digitala kursrum kommer att från och med nästa termin leda direkt till språkverkstädernas sidor på intranätet, där studenter enkelt kan boka tid eller få tips om akademiskt skrivande.
– Studenter rör sig mest i sina kursrum, inte på intranätet. Med den här knappen finns vi där studenterna är, vilket gör det mycket lättare att hitta oss, säger Birgitte Saxtrup Hermansson.
I framtiden ser de flera utvecklingsmöjligheter, inte minst i relation till AI.
– Vi vill hjälpa studenter att använda AI som ett verktyg för att utveckla sitt språk, inte ersätta det. Det handlar om att kunna ta ansvar för sitt eget tänkande och skrivande, säger Maria Strääf.
– Vi ser också att muntliga examinationer kan bli vanligare, vilket gör att vårt stöd i presentationsteknik blir ännu viktigare framöver, säger Birgitte Saxtrup Hermansson.
