11 september 2024

En forskningsstudie som omfattar åtta europeiska länder visar att systematisk screening av förmaksflimmer hos 75-åringar skulle leda till besparingar i hälso- och sjukvårdskostnader kopplade till stroke. Samtliga länder uppvisar samma trend som både skulle kunna rädda liv och spara pengar.

Kvinna i reception vid vårdmottagning. Fotograf: Scandinav bildbyrå.
"Vi ser att systematisk screening kan leda till stora besparingar i strokerelaterade kostnader i alla åtta länder, trots att länderna har så pass olika hälso- och sjukvårdssystem", säger Michaela Eklund, doktorand och en av forskarna bakom studien.

Förmaksflimmer är den enskilt största riskfaktorn för stroke där de med förmaksflimmer löper fem gånger högre risk att drabbas av stroke. Genom screening kan förmaksflimmer identifieras och personer erbjudas blodförtunnande behandling i syfte att minska risken för stroke.

I studien, som letts av forskare från Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, CMT, analyserar man hur införande av systematisk screening för förmaksflimmer hos 75-åringar skulle påverka åtta europeiska länders hälso- och sjukvårdsbudget. Med en budgetpåverkansmodell har forskarna tagit in alla kostnader som påverkar vid införandet av systematisk screening och jämfört med nuvarande strategi utan screening.

– Vi ser att systematisk screening kan leda till stora besparingar i strokerelaterade kostnader i alla åtta länder, trots att länderna har så pass olika hälso- och sjukvårdssystem, säger Michaela Eklund, doktorand knuten till CMT och en av forskarna bakom studien.

De åtta länderna Danmark, Tyskland, Irland, Italien, Nederländerna, Serbien, Spanien och Sverige ingick alla i ett EU-projekt kallat AFFECT-EU om att utveckla en risk-baserad screeningstrategi för förmaksflimmer. Landspecifika parametrar användes för att ta hänsyn till variationer i de olika ländernas hälso- och sjukvårdssystem.

– Trots att fler upptäckta förmaksflimmer leder till ökade kostnader för uppföljning, läkemedel och förebyggande behandling kunde vi se att budgetkostnaderna per inbjuden 75-åring går mot kostnadsbesparingar över tid i alla länder, säger Michaela Eklund.

Den totala kostnaden per inbjuden på fem år var mellan 10 euro i Irland och 122 euro i Nederländerna. Denna studies resultat ligger i linje med en tidigare publicerad studie från Sverige kallad STROKESTOP Study.

Mer om forskningen

Läs forskningsartikeln "The budget impact of implementing atrial fibrillation-screening in European countries". Eklund M., Bernfort L., Appelberg K., Engler D., Schnabel R. B., Martinez C., Wallenhorst C., Boriani G., Buckley C. M., Diederichsen Søren Z., Svendsen J. H., Montaner J., Potpara T., Levin L-Å., Lyth J. (2024). European Heart Journal, Supplement. DOI: 10.1093/eurheartjsupp/suae076

Läs forskningsstudien "Cost-effectiveness of population screening for atrial fibrillation: the STROKESTOP Study". Svennberg E., Lyth J., Bernfort L., Aronsson M., Frykman V., Al-Khalili F., Friberg L., Rosenqvist M., Engdahl J., Levin L-Å. (2022). European Heart Journal. DOI: 10.1093/eurheartj/ehac547

Fler forskningsresultat på området

Mer om Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, CMT

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.