17 december 2021

Ulf Samuelssons studie fick anslag från Joanna Cocozzas stiftelse 2021. Syftet med studien är att utvärdera kvantitativ mätning av specifika markörer och införa ett nytt MR-protokoll vid hjärntumörer hos barn

male scientist, portrait.
Ulf Samuelsson

Här är Ulf Samuelssons populärvetenskapliga sammanfattning av projektet som 2021 tilldelades 500 000 kronor per år i två år från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning, totalt en miljon kronor:

När ett barn drabbas av en tumör i hjärna eller ryggmärg är det viktigt att tydligt kunna avgränsa tumör och omgivande funktionellt frisk vävnad, för att kunna göra en adekvat planering av behandlingen. Möjligheten till botande effektiv behandling kan dessutom begränsas av tumörinväxt i funktionellt viktiga områden, i hjärna och ryggmärg.

Diffus tumörutbredning och associerade vävnadsförändringar är oerhört svåra att upptäcka och tolka visuellt på konventionellt bildmaterial från magnetkameraundersökningar (MR). Högmaligna, mer aggressiva tumörer infiltrerar i större utsträckning omgivande vävnad diffust och förändrar genom detta vävnadens funktion och utbredning. Operation, kemoterapi och strålning medför alla sekundära bieffekter i frisk hjärnvävnad, effekter som kan vara subtila och svåra att korrekt klassificera med nuvarande kliniska MR-undersökningar.

För att undvika alltför riskfyllda operationer behövs särskilt inom barnonkologi förfinade detektionsmetoder vilka möjliggör en mera detaljerad tumörkartläggning med adekvat distinktion mellan kvarvarande tumör, tumöråterfall eller behandlingsorsakade så kallade sekundära förändringar ('pseudoprogression').

Syftet med studien är att utvärdera kvantitativ mätning av specifika markörer och implementera ett nytt MR-protokoll vid hjärntumörer hos barn. Förbättrar den nya tekniken precisionen och visualisering av tumörer? Vi kommer att lägga till bildtagningen vid undersökningar av alla barn med hjärntumör i regionen. Detta kommer att göras både i samband med operation och i uppföljningsprogrammet (två år efter diagnos, samt vid avslutande mottagning vid 18 års ålder).

Projektet är nyskapande och unikt för Sydöstra sjukvårdsregionen, tvärprofessionellt mellan medicin och teknik. Det innebär också ett stärkt kliniskt samarbete mellan barncancercentrum, Neurokirurgen samt vårt internationellt erkända forskningscentrum för bilddiagnostik (CMIV).




Om stiftelsen

Senaste nytt från LiU

Den första maskinen som användes för att analysera torkning med torr luft.

Nobelprisbelönad teknik torkar spannmål – utan värme

Nobelprisbelönad teknik används nu i svenskt lantbruk. På Hasta Gård har försök visat att spannmål kan torkas utan värme och med betydligt mindre energi. Forskningen bedrivs inom ett innovationsprojekt där bland annat Agtech Sweden vid LiU medverkar.

Äldre man och ett litet barn skrattar mot varandra.

Mannens livsstil kan påverka barnbarnens hälsa

Kost, rökning och infektioner bidrar till ett slags biologiskt minne som kan föras över till kommande barn. LiU-forskare har i en översiktsartikel lagt fram en teori om pappans bidrag till sina ättlingars skydd mot infektioner.

Lisa Guntram utanför förlossningen på universitetssjukhuset i Linköping.

Kvinnor brottas med normer efter förlossningsbristning

Normen säger att en kvinna snabbt ska bli aktiv igen efter att ha fött sitt barn. Men efter en andra gradens förlossningsbristning kan det vara omöjligt. I en ny studie berättar kvinnor om frustration när förväntningarna krockar med verkligheten.