Vi träffar Tomas Forsyth Rosin och Emil Axelsson för att prata om studietiden. Om hur de två vännerna har peppat varandra genom både utbildning och karriär.
– Alltså, för mig hade inte studentlivet varit i närheten lika roligt, och absolut inte gått lika bra om jag inte hade haft Emil, säger Tomas Forsyth Rosin.
– Tomas brukar säga att han var beroende av oss kompisar för att förstå kurserna, men det var snarare han som hjälpte oss. Jag kunde sitta hemma och läsa hela natten och försöka begripa. Dagen därpå försöker jag förklara vad jag läst för kompisarna och direkt ställer Tomas en supervass fråga. Först där trillar polletten ner!
Blev Norrköpingsbor
De har båda vuxit upp i Linköping och gått på samma gymnasium. Emil kom direkt från gymnasiet och Tomas hade jobbat med elektronikförsäljning i några år före universitetet.– Jag hade nog tänkt mig Linköping, men när jag började på civilingenjörsprogrammet i medieteknik i Norrköping så tog det bara ett halvår innan jag flyttade dit, säger han.
Jag har nog aldrig levt så mycket i nuet som under utbildningen
– Jag har nog aldrig levt så mycket i nuet som under utbildningen. Studentlivet, föreningarna och allt klurigt och kreativt plugg var en fantastisk bubbla. Att det inte bara var en hobby att programmera fattade jag ungefär halvvägs in i utbildningen.
Tomas och Emil möttes redan i starten och de blev goda vänner genom sina intressen inom programmering. Men de har lite olika karaktärer.
– Emil är så sjukt kreativ och kommer alltid med roliga idéer och smarta lösningar. Jag är nog den som säger ”Det här var bra, det här måste vi göra!”. Men jag skulle aldrig kunna göra det utan en klok person bredvid som bottnar i en bra idé.
Det håller Emil med om, till viss del:
– Fast du kan komma med idéer också. Du är bäst på att vara genomdrivande. Jag är lite mera trevande, och gillar att klura på olika lösningar. Kommer du ihåg ”Borgen”?
Triggade varandra
Så börjar de skratta, båda två. ”Borgen” gjorde de i fadderiet (studentföreningen Legionen). Det var en digital mötesplats där man som ny student kunde gå runt och träffa andra, bestämma träff eller ställa frågor. Man gick omkring i borgen och på murarna.– Och så fanns tornen dit bara fadderisterna fick gå. Vi triggade varandra att bygga fler onödiga funktioner. Mycket med ”Borgen” fyllde inte någon funktion förutom att det var kul, klurigt och lite löjligt, berättar Emil.
Ett halvår på självaste NASA, i USA!Tillsammans sökte de till ett examensarbete vid samarbetet OpenSpace, som drivs mellan bland andra Linköpings universitet, amerikanska rymdstyrelsen NASA och American Museum of Natural History. Professor Anders Ynnerman är en av de drivande från Linköpings universitet.
– Ett halvår på självaste NASA, i USA! Jag hade aldrig sökt om inte Tomas hade sagt att det var möjligt, konstaterar Emil.
– … och jag hade aldrig sökt om jag inte hade haft med Emil! kontrar Tomas blixtsnabbt.
Så där verkar de två vännerna kunna hålla på. Arbetet vid NASA handlade om att visualisera rymdväder, solstormar och plasma som solen kastar ut långt i rymden. Visualiseringen skulle visas på naturhistoriska museet i New York.
– Det var ett äventyr i sig att träffa museets chef för astrovisualisering, den legendariska Carter Emmart (hedersdoktor vid Linköpings universitet, red. anm.). Vi skulle få upp vår visualisering av solstormarnas plasmatäthet på museets jättestora skärm. Men vi behövde hacka över visualiseringen från Linux till Windows. Och det tog tid, berättar Emil.
Vilse i natten
De blev färdiga mitt i natten. Då var det i princip tomt på det gigantiska museet.
På vägen ut gick de vilse.
– I museet som är med i långfilmen ”En natt på museet”. Det var helt surrealistiskt. Vi gick där helt ensamma, och konstaterade att ”jaha, nu är vi bland mammutarna”, säger Tomas.
– På avstånd såg vi någon som sprang förbi i en korridor och ropade ”This is where you should go!”. Vi sprang efter … och kom vilse igen, minns Emil.
Det första jag gjorde
var att ringa Tomas!
Foto Thor BalkhedMen i karriären verkar de inte så vilse. De är glada för sina jobb på Apple och Spotify. Efter studierna kom Tomas först till ett fintech-bolag i Stockholm.
Emil blev forskningsingenjör på Visualiseringscenter C i Norrköping och handledde studenter i OpenSpace-projektet. Han bor kvar i Norrköping med sin sambo.
Tomas Forsyth Rosin bor i Stockholm med sambo och barn. De träffas regelbundet, ofta tillsammans med familjerna eller med andra i deras studiegrupp. Emil Axelsson berättar hur han 2019 fick ett samtal från Apple, som senare anställde honom:
– Det första jag gjorde var att ringa Tomas!
