Victoria Van Orden Martínez, doktorand i historia vid Linköpings universitet, studerade samlingen för sin doktorsavhandling. Hon upptäckte då att 43 av samlingens 512 vittnesmål hade skapats genom intervjuer mellan polska judiska och polska icke-judiska överlevande.
Att judiska och icke-judiska överlevande delade sina berättelser från Förintelsen med varandra på det här sättet var relativt ovanligt. Än mer ovanligt var det att polska judiska och icke-judiska överlevande dokumenterade varandras erfarenheter. Orsaken var en komplex historia av konflikt som handlade om identitet och nationalitet och som fördjupades under Förintelsen.
– Det här kan vara ett unikt fall, och det ger inblick i hur polska judar och icke-judar som överlevt den nazistiska förföljelsen tillsammans skapade polska minnen av Förintelsen precis efter andra världskrigets slut, säger Victoria Martínez.
Empati och förståelse
Samlingen skapades mellan oktober 1945 och november 1946 av Polska Källinstitutet i Lund. Arbetsgruppen, som bestod av nio personer som själva överlevt Förintelsen och kommit till Sverige, samlade in 512 vittnesmål från polska överlevande. Foto Thor Balkhed
Victoria Martínez har analyserat de 43 vittnesmålen med fokus på om den historiskt komplexa relationen mellan judar och icke-judar från Polen har påverkat intervjuerna. Studien visar att vittnesmålen i det stora hela inte verkar ha påverkats.
– När individer från offergrupper har en historia av konflikt så kan det vara väldigt svårt för parterna att sitta mittemot varandra och prata om det fruktansvärda de har varit med om. Men i de här intervjuerna verkar den som intervjuats sagt vad den upplevt och inte ändrat eller anpassat sin berättelse efter den som intervjuade, Victoria Martínez.
Hon har upptäckt några fall där intervjuaren kommenterat vittnesmålet på ett sätt som visar på den historiska konflikten mellan judiska och icke-judiska polacker, men intervjuarens kommentarer har inte påverkat vittnesmålet i sig. I sin helhet ser Victoria Martínez empatiska intervjuer. De olika parterna har stor förståelse för varandras erfarenheter och lidande. Hon har hittat lite bevis för så kallad konkurrens om offerrollen (competitive victimhood), att en grupp menar sig ha lidit mer än en annan utsatt grupp eller förminskar andras erfarenheter.
I linje med tidigare forskning
Att intervjuerna inte verkar ha påverkats går i linje med vad tidigare forskning visat. Tidigare studier visar att möten och erfarenhetsutbyte mellan individer från grupper med en konfliktfylld historia kan bidra till empati och förståelse. Tidigare forskning har också visat att överlevande som delade sina erfarenheter precis efter kriget gjorde det utifrån sina egna behov, snarare än utifrån etablerade berättelser.
Inte minst därför spelar vittnesmål som samlats in precis i krigets efterdyningar en så viktig roll. De har ännu inte påverkats av tiden. De är också betydelsefulla på en mängd andra sätt.
– Vittnesmålen är viktiga i sig själva, men det är också nödvändigt att förstå deras kontext. De här vittnesmålen visar på en viktig interaktion mellan polska judiska och icke-judiska överlevande och framför allt kvinnor. De arbetade aktivt tillsammans för att samla in och dokumentera varandras berättelser. För rättvisa, för historien och för framtiden, säger Victoria Martínez.
Studien bygger på och bidrar till forskning om tidig dokumentation och dess roll i att forma minnet av Förintelsen, och specifikt ett polskt minne av Förintelsen.
– Det kan finnas andra exempel på intervjuer mellan polska judar och icke-judar precis efter krigsslutet och jag hoppas att den här studien kan nå andra forskare som har kunskap om sådana fall. Jag tror också att den här analysen kan bidra med ett viktigt perspektiv på forskning om tidiga vittnesmål från Förintelsen.
