16 november 2021

I en svensk samling med vittnesmål från Förintelsen finns flera fall där polska judiska och icke-judiska överlevande intervjuat varandra. En historia av konflikt kopplad till identitet och nationalitet fanns mellan de två grupperna, men det verkar inte ha påverkat intervjuerna. I stället visar de på stor empati och förståelse, enligt en ny studie från Linköpings universitet.

Bild på äldre anteckningsböcker staplade på och runt varandra.
Charl Folscher/Unsplash

Victoria Van Orden Martínez, doktorand i historia vid Linköpings universitet, studerade samlingen för sin doktorsavhandling. Hon upptäckte då att 43 av samlingens 512 vittnesmål hade skapats genom intervjuer mellan polska judiska och polska icke-judiska överlevande.

Att judiska och icke-judiska överlevande delade sina berättelser från Förintelsen med varandra på det här sättet var relativt ovanligt. Än mer ovanligt var det att polska judiska och icke-judiska överlevande dokumenterade varandras erfarenheter. Orsaken var en komplex historia av konflikt som handlade om identitet och nationalitet och som fördjupades under Förintelsen.

– Det här kan vara ett unikt fall, och det ger inblick i hur polska judar och icke-judar som överlevt den nazistiska förföljelsen tillsammans skapade polska minnen av Förintelsen precis efter andra världskrigets slut, säger Victoria Martínez.

Empati och förståelse

Samlingen skapades mellan oktober 1945 och november 1946 av Polska Källinstitutet i Lund. Arbetsgruppen, som bestod av nio personer som själva överlevt Förintelsen och kommit till Sverige, samlade in 512 vittnesmål från polska överlevande. Foto Thor Balkhed

Victoria Martínez har analyserat de 43 vittnesmålen med fokus på om den historiskt komplexa relationen mellan judar och icke-judar från Polen har påverkat intervjuerna. Studien visar att vittnesmålen i det stora hela inte verkar ha påverkats.

– När individer från offergrupper har en historia av konflikt så kan det vara väldigt svårt för parterna att sitta mittemot varandra och prata om det fruktansvärda de har varit med om. Men i de här intervjuerna verkar den som intervjuats sagt vad den upplevt och inte ändrat eller anpassat sin berättelse efter den som intervjuade, Victoria Martínez.

Hon har upptäckt några fall där intervjuaren kommenterat vittnesmålet på ett sätt som visar på den historiska konflikten mellan judiska och icke-judiska polacker, men intervjuarens kommentarer har inte påverkat vittnesmålet i sig. I sin helhet ser Victoria Martínez empatiska intervjuer. De olika parterna har stor förståelse för varandras erfarenheter och lidande. Hon har hittat lite bevis för så kallad konkurrens om offerrollen (competitive victimhood), att en grupp menar sig ha lidit mer än en annan utsatt grupp eller förminskar andras erfarenheter.

I linje med tidigare forskning

Att intervjuerna inte verkar ha påverkats går i linje med vad tidigare forskning visat. Tidigare studier visar att möten och erfarenhetsutbyte mellan individer från grupper med en konfliktfylld historia kan bidra till empati och förståelse. Tidigare forskning har också visat att överlevande som delade sina erfarenheter precis efter kriget gjorde det utifrån sina egna behov, snarare än utifrån etablerade berättelser.

Inte minst därför spelar vittnesmål som samlats in precis i krigets efterdyningar en så viktig roll. De har ännu inte påverkats av tiden. De är också betydelsefulla på en mängd andra sätt.

– Vittnesmålen är viktiga i sig själva, men det är också nödvändigt att förstå deras kontext. De här vittnesmålen visar på en viktig interaktion mellan polska judiska och icke-judiska överlevande och framför allt kvinnor. De arbetade aktivt tillsammans för att samla in och dokumentera varandras berättelser. För rättvisa, för historien och för framtiden, säger Victoria Martínez.

Studien bygger på och bidrar till forskning om tidig dokumentation och dess roll i att forma minnet av Förintelsen, och specifikt ett polskt minne av Förintelsen.

– Det kan finnas andra exempel på intervjuer mellan polska judar och icke-judar precis efter krigsslutet och jag hoppas att den här studien kan nå andra forskare som har kunskap om sådana fall. Jag tror också att den här analysen kan bidra med ett viktigt perspektiv på forskning om tidiga vittnesmål från Förintelsen.

Om artikeln och samlingen

Om artikeln

Analysen presenteras i artikeln Witnessing against a divide?: An analysis of early Holocaust testimonies constructed in interviews between Jewish and non-Jewish Poles, publicerad i tidskriften Holocaust Studies, Taylor & Francis (2021).

Artikeln

Om samlingen

Polska Källinstitutet i Lund samlade in hundratals vittnesmål från Förintelsen. Samlingen finns hos Lunds universitetsbibliotek. Den är digitaliserad. Läs mer här.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Kampanj mot droger blev Emmas genombrott

När Kårservice i samarbete med kårerna bestämde att tydligt ta avstånd från droger och droghandel gick uppdraget till GDK-studenten Emma Kunelius. Hennes kampanj fick stort genomslag på campus och nominerades i tävlingen Stora Kommunikationspriset.

Ola Larsmo.

En brygga mellan universitetet och samhället

Författaren Ola Larsmo sammanfattar sin tid som gästprofessor vid LiU som spännande, givande och viktig. Han menar att det i dag är viktigare än någonsin att känna till sin historia och att förstå den.

Glasskiva med droppe belyst underifrån.

Nästa generations hållbara elektronik dopas med luft

Forskare vid LiU har utvecklat en ny metod där organiska halvledare kan bli mer ledande med hjälp av luft som störämne. Enligt forskarna är det ett stort steg mot framtidens billiga och hållbara organiska halvledare.