15 december 2016

Kan atomer prata med varandra? Den frågan ställer radions Vetandets värld med anledning av att det stora Bell-testet samlade inte mindre än 95 miljoner ettor och nollor från drygt 109 000 deltagare, varav 3 283 i Sverige.

Den 30 november engagerade sig inte mindre än 109 046 personer världen över i att hjälpa forskarna att ta fram slumptal till det stora Bell-testet. Totalt deltog 3 283 personer i Sverige, bland dem elever vid Katedralskolan i Linköping.

– De många serierna av ettor och nollor skickades till de tolv laboratorier runt om i världen som utförde själva experimenten och de fick välja själva vilka serier de ville använda, berättar Jan-Åke Larsson, professor i informationskodning vid LiU och ansvarig för experimentets svenska nod.

Kvantmekanikens värld

Målet med det Stora Bell-testet är att en gång för alla kontrollera om kvantmekanikens lagar gäller. Skickar man iväg två fotoner som är sammanlänkade, eller snärjda, åt varsitt håll så har de alltid motsatt polarisation när man mäter på dem. Det gäller över hur stora avstånd som helst. Så snart vi mäter polarisationen på den ena fotonen i det snärjda paret antar den andra motsatt polarisation. Flera tidigare experiment där man använt maskinella slumptalsgeneratorer har visat att det förhåller sig just så.

– Med människor som slumptalsgeneratorer ville vi en gång för alla bevisa att det inte finns någon annan förklaring till det här fenomenet än den kvantmekaniska, säger Jan-Åke Larsson.

Resultaten från experimenten får vi dock vänta på.
– De arbetar som bäst med analyserna, det är ju tolv olika experiment som ska analyseras separat, säger han.

Vill du veta mer om vetenskapen bakom experimentet har radions Vetandets värld ägnat ett av sina program åt det stora Bell-testet, lyssna här

Kontakt

Mer att läsa

Senaste nytt från LiU

Per Persson framför Ångströmhuset.

Nationell infrastruktur för forskning säkrar finansiering

Den nationella forskningsinfrastrukturen för avancerad elektronmikroskopi, ARTEMI, säkrar finansiering från VR i ytterligare två år. Infrastrukturen är avgörande för avancerad forskning inom bland annat materialvetenskap, oorganisk kemi och fysik.

Drönare i luften.

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från LiU där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen.

Forskning om toppolitiker och barnhälsa får bidrag

Arbetssituationen för toppolitiker och en analys av förlossningsvård. Det är två av sex forskningsprojekt vid LiU får pengar från statliga forskningsfinansiären Forte. Mest får ett projekt som ska undersöka hur barns mående kan mätas och stärkas.