Nerver i huden ger oss information om vår omgivning. När en geting landar på armen tolkas det av hjärnan som beskriver vad som händer. Men en behaglig beröring mellan två människor ger något mer.
– Vi är precis i början av att förstå känsloladdad, eller affektiv, beröring. Affektiv beröring i socialt samspel är mer sammankopplad med känslor. En stor fråga är varför vi har det här systemet, säger India Morrison, universitetslektor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin och CMIV.
Njutning och smärta
I sin forskning intresserar hon sig för både affektiv beröring och smärta. Det kan låta som att de är varandras raka motsatser, men India Morrison ser flera likheter. En av de saker som förenar affektiv beröring och smärta är att de följer samma signaleringsväg genom ryggmärgen och att de till viss del bearbetas i samma delar av hjärnan. Båda har också en emotionell komponent.
Foto Thor Balkhed För sin forskning blev India Morrison nyligen 2016 års Fernströmspristagare vid Linköpings universitet. Hennes forskning är tvärdisciplinär och hon gillar när idéer och metoder från olika forskningsdiscipliner korsbefruktar varandra.
– Jag vill ta reda på vad beröring och smärta får oss att göra. Smärta är inte obehagligt för sakens skull, utan den säger åt dig att agera. I stället för att bara titta på sinnesförnimmelsen vill vi se på det ur ett beteendeperspektiv.
En stor del av tiden väljer vi vad vi ska göra åt att något gör ont. Vi väger kostnad mot nytta. Den som deltar i en tävling kanske väljer att fortsätta springa mot mål trots smärta. I en studie placerade India Morrison och hennes kollegor frivilliga personer i en magnetkamera. Försökspersonerna kunde agera eller inte när de utsattes för smärta.
– Vi såg att en del av hjärnans nätverk för smärta reagerar bara om det är en handling inblandad, som att välja att hålla i en varm kopp för att kaffet värderas högre än obehaget. Så vissa delar av nätverket har som funktion att svara på smärtan genom beteende, inte bara känna eller dämpa smärtan.
Forskarna följde upp fynden i en studie med individer som har ärftlig smärtokänslighet, även kallat Vittangisjukan.
– Även om de känner smärtan, har de svårigheter att koppla upplevelsen av smärta till en lämplig handling. En del får problem med inflammerade leder när de inte justerar sitt beteende när de har ont.
Vittangisjukan orsakas av en mycket sällsynt mutation. Anlagsbärarna har minskat antal av en sorts nerver som leder signaler om beröring och smärta till hjärnan, så kallade C-trådar. India Morrison och hennes medarbetare har visat att ju färre C-trådar personerna har, desto mer avvikande är deras resultat på ett smärttest. När de ombads föreställa sig olika händelser, som myggbett eller att få rotfyllning hos tandläkaren utan bedövning, tenderade de att underskatta graden av smärta jämfört med andra personer.
Lagom långsamt är skönast
Bristen på C-trådar tycks även påverka upplevelsen av lätt beröring. LiU-forskarna använder en ”smekningsrobot”, som stryker en mjuk pensel mot huden i olika hastighet. De flesta människor tycker bäst om när penseln rör sig mellan en och tio centimeter per sekund. Vid de hastigheterna är C-trådarna som mest aktiva och leder signaler till ett litet område i hjärnan, insula, som är inblandat i upplevelser av välbefinnande.
Jämfört med kontrollpersoner skattade anlagsbärarna långsam beröring som mindre behaglig. När de fick se filmer där andra människor smektes tenderade de också att undervärdera hur behagligt personen i videon tyckte att det var.
– Det säger oss något om hur mänsklig empati fungerar. Vi använder våra egna erfarenheter som grund när vi ska värdera något som händer en annan människa.
Det var just intresset för socialt samspel som ledde in India Morrison på det här spåret. Med tiden har hon brutit ner forskningsfrågan i allt mindre bitar. För att förstå hur interaktionen mellan två människor påverkas av affektiv beröring behöver hon först veta exakt hur det fungerar i en enskild hjärna.
– Jag hoppas att jag, när pensionen närmar sig, kan lägga ihop alla pusselbitar igen för att se den större bilden. Jag skulle vilja bidra till att vi förstår exakt vilken betydelse den sociala omgivningen har för hur hjärnan fungerar.
Fernströmspriset
Erik K Fernströms stiftelse delar årligen ut lokala priser till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare vid Sveriges sex medicinska fakulteter. Stiftelsen delar också ut det Nordiska Priset om en miljon kronor till en medicinsk forskare varje år.