17 februari 2025

”Vi behöver förstå varför vissa individer blir ensamma och ge dem stöd på olika nivåer i samhället innan det sker”, säger Bianca Suanet som är professor vid LiU och forskar om ett inkluderande samhälle för äldre personer. 

Bianca Suanet.
Bianca Suanet är professor vid Avdelningen för åldrande och social förändring (ASC), vid Institutionen för kultur och samhälle (IKOS). Fotograf: Karin Midner

Bianca Suanet forskar tvärvetenskapligt i social inkludering och kombinerar sin ursprungliga disciplin; sociologi, med perspektiv från psykologi, hälsovetenskaper och andra områden. Hon har arbetat inom detta område i över 15 år.

Jag undersöker hur samhällsförändringar påverkar äldre personer när det gäller ensamhet, sociala relationer och deras vårdkontakter. Jag undersöker hur kulturella normer och samhällsstrukturer påverkar social inkludering, särskilt för missgynnade grupper som låginkomsttagare och minoriteter. I ett av mina pågående projekt undersöker jag ensamhet bland äldre migranter. De upplever ofta betydligt högre grad av ensamhet än den inhemska befolkningen, trots att de ofta upprätthåller starka familjeband.

Minska social isolering och utanförskap

Forskningen visar att det är vanligt med missuppfattningar angående sociala förändringar och aspekter vid åldrande. Dessa missuppfattningarna förekommer i samhället, i den offentliga debatten och i samhället i stort. Bianca vill hjälpa samhället framåt och finna strategier som skapar en hållbar förändring som förhindrar social isolering och utanförskap.

Det är fascinerande att forska om de relationella och kontextuella aspekterna av ensamhet, som ofta förbises till förmån för individuella faktorer inom fältet. Relationer är i grunden sociala och därför påverkas de av bredare samhällsstrukturer och kulturer. Dessa aspekter behöver mycket mer uppmärksamhet i forskningen.

Intresset kommer från hemmet i Nederländerna

Hennes intresse för omsorg, socialt stöd och integration har hon med sig hemifrån, hennes mamma har varit chef för hemtjänstarbetare i Nederländerna. I familjehemmet fördes diskussioner som betonade vikten av social solidaritet och vikten av att stödja utsatta grupper.

Min mamma har inspirerat mig till att ta reda på mer om hur samhällen kan främja inkludering och välbefinnande. Jag är tacksam för de influenser jag fått från henne och våra familjediskussioner, dessa är en viktig inspiration för min karriär.

Är ensamhet bland äldre personer annorlunda nu än för 50 år sedan?

Det vi kan se är att familjerna krymper i storlek, den geografiska rörligheten och individualiseringen ökar; vilket leder till att de äldre personernas stödstrukturer förändras. Antalet ensamma äldre personer har ökat, eftersom det finns fler äldre personer i dag. Men forskningen visar att sannolikheten för att de äldre personerna känner sig ensamma är lägre nu än för 50 år sedan, det har legat på en stabil nivå sedan 1990-talet.

Viktigt med vänner

Bianca Suanet.
.Fotograf: Karin Midner

Bianca förklarar att i dag får äldre personer mer emotionellt och praktiskt
stöd från sina vänner än från sin familj. Detta är en viktig förändring i hur vi skapar våra sociala nätverk och hur dessa upprätthålls senare i livet.

Vissa grupper har inte har lika stor nytta av sådana nätverk, exempelvis de med låg inkomst samt migranter, och det är en fråga som behöver undersökas vidare för förstå vad som kan göras för att förbättra deras situation.

– Hos personer som ingår i dessa utsatta grupper finns fortfarande en hög risk för ensamhet när de blir äldre. Deras möjligheter till socialt deltagande påverkas starkt av de resurser som finns tillgängliga i samhället och de samhällspolitiska åtgärder som stöder dem. För att motverka ensamheten behövs inkluderande samhällsresurser och stödjande samhällspolitiska åtgärder som främjar meningsfulla kontakter över alla generationer. Genom att hantera ensamhet som en samhällsfråga kan vi hjälpa till att bygga ett mer sammanhållet och motståndskraftigt samhälle för alla.

Bingokvällar är sociala, men skapar inte relationer

Vi behöver skapa en starkare koppling mellan vetenskap och praktik och förbättra de traditionella metoderna. Aktiviteter som bingokvällar och högtidssammankomster erbjuder social kontakt, men skapar troligen inte meningsfulla relationer som ger ett tryggt och varaktigt socialt stöd. Därför behöver vi förstå varför vissa individer blir isolerade och skapa effektiva metoder som förbättrar självförtroendet samt främjar en känsla av kontroll över livet och skapa stödjande samhällsmiljöer.

Det behövs satsas proaktivt för att förhindra social utestängning och ensamhet. Samhällen och dess strukturer behöver förändras genom integrerade åtgärder på flera nivåer: mikro (individuell), meso (gemenskap) och makro (samhällelig).

Vi behöver en gemensam strategi som stärker social inkludering, skapa insatser innan individen blir utestängd eller ensam. Strategin och instatserna behöver integreras i viktiga sociala system som utbildning, arbetsplatser och hälso- och sjukvård; samt samhällsstrukturer och socialpolitik. Det behövs ett skifte från det som kan beskrivas som ett individuellt perspektiv, till ett bredare socialt perspektiv. Det skulle i längden stärka grunden för social inkludering.

Installationsföreläsning

Utbilda dig inom åldrande och social förändring

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Charlotte Löthman tittar ut genom ett fönster.

Inte självklart att förskolan underlättar integration

Förskolan har pekats ut som en viktig plats för att nyanlända barn ska integreras i det svenska samhället. Men fri lek och det traditionella sättet att undervisa främjar inte alltid integration. Den slutsatsen dras i en ny doktorsavhandling från LiU.

Hugo Wärner står inne i en stor industrilokal.

LiU-alumn med på resan mot fossilfritt stål

Sedan tre år tillbaka jobbar LiU-alumnen Hugo Wärner på SSAB i Oxelösund. Med expertis inom metallografi och forskning bidrar han till företagets resa mot fossilfritt stål.

En manlig och en kvinnlig forskare på lab.

Konstgjord beröring mot smärta i nytt forskningsprojekt

Kan ett plagg gjort av smarta textilier – kanske en tröja som kramar dig – lindra långvarig smärta? Det ska forskare inom bland annat neurovetenskap, materialvetenskap och textilvetenskap ta reda på i ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt.