Forskarna arbetar med reaktorn där kubiskt kiselkarbid framställs. Foto Thor Balkhed – Det vore en katastrof om vi fortsätter att släppa ut koldioxid i atmosfären. Vårt samhälle är beroende av energi, men vi kan inte använda fossila bränslen i all evighet. Därför är jag väldigt intresserad av att forska kring ett förnyelsebart sätt att göra bränsle genom att använda solenergi, säger Jianwu Sun, docent vid IFM vid LiU.
Kubiskt kiselkarbid i vatten. Foto Thor Balkhed
De kommande åren ska han utveckla en ny metod att omvandla koldioxid och vatten till kemiska ämnen, som etanol, metangas och andra kolväten, som kan användas som bränsle. Processen drivs av energi från solen. Om det blir möjligt att på ett effektivt sätt omvandla koldioxid och vatten till bränsle skulle det kunna bidra till minskade koldioxidutsläpp till atmosfären. Nyligen beviljades Jianwu Sun tre miljoner kronor från forskningsrådet Formas till sin forskning.
– Ingen har gjort det här på ett effektivt sätt förut, så det är en spännande utmaning. Anslaget från Formas ger mig möjlighet att starta upp min egen forskargrupp. När jag fick veta att jag fått pengarna blev jag exalterad först. Efter någon minut började jag fundera på det praktiska kring hur jag ska genomföra projektet på ett effektivt sätt. Jag kommer antagligen att rekrytera en doktorand eller postdoktor till projektet, säger Jianwu Sun.
Lockades tillbaka till akademin
De senaste tio åren har Jianwu Sun arbetat i Kina, Frankrike, Belgien och Sverige. Under den tiden har han både hunnit prova på forskning vid universitet och i mer industrinära miljö. Han ser fördelar med båda typerna av forskningsmiljö.Reaktorn där forskarna framställer kubiskt kiselkarbid kyls ner. Foto Thor Balkhed
– Den stora skillnaden tycker jag är att i industriell forskning är man, relativt sett, närmare tillämpningen och kan mer direkt se effekten av sitt eget bidrag. Jag är också mycket imponerad av det högeffektiva och nära samarbetet i den industrinära forskningen. Men som forskare i industrin har du inte samma möjlighet att själv styra inriktningen på forskningen mot det du är mest intresserad av själv.
Just friheten att själv påverka riktningen på forskningen väger tungt för Jianwu Sun. Efter att ha forskat några år inom industrin lockades han tillbaka till akademisk forskning, delvis av den anledningen. Men tiden inom industrinära forskning gav många värdefulla erfarenheter.
– När jag arbetade som senior forskare på IMEC i Belgien, som är ett världsledande forskningscentrum inom nanoelektronik och digitala teknologier, hade vi väldigt intensiva möten, givande diskussioner och omfattande samarbeten. Jag blev mycket imponerad av hur skickliga en del kollegor var på att kommunicera. Jag lärde mig verkligen mycket av den erfarenheten.
Jianwu Sun tycker att han har haft god nytta av att prova på forskning med olika inriktning och att samla på sig erfarenheter från olika forskningsmiljöer.
– Unga forskare kan överväga att göra ett forskarutbyte eller en postdoktorperiod i en ny forskargrupp eller ett annat land. Man kan ha nytta på flera sätt av den erfarenheten och det är ett bra sätt att finslipa sin förmåga att kommunicera.
Mångfalden vid LiU stimulerar
Det är flera faktorer som har bidragit till att Jianwu Sun valde LiU som sin forskningsmiljö. En faktor är att LiU har världsledande materialvetenskaplig forskning, bland annat inom utvecklingen av det halvledarmaterial, kubisk kiselkarbid, som Jianwu Sun vill utforska när det gäller att omvandla solenergi till bränsle. Men den faktor som han nämner först är den sociala miljön: Foto Thor Balkhed
– Jag märkte att LiU är mycket mer internationellt än andra universitet som jag har varit vid i Frankrike och Kina. På vår avdelning är vi forskare från Thailand, Litauen, Vietnam och många andra länder. Jag anser att den blandningen är mycket bra för forskningen.
Jianwu Sun tycker att mångfald är ett kännetecken för en bra forskningsmiljö. Både när det gäller att forskarna kommer från olika länder, men också att det finns en fruktsam blandning av de forskningsfrågor som forskarna tar sig an.
– I en bra forskningsmiljö bör människorna också ha ett öppet sinne och vara villiga att dela med sig av idéer och erfarenheter. Det leder till fruktsamma diskussioner och att man inspirerar varandra.
