Forma AI-teknologi till nytta för samhället

Professor Dr. Osamu Sakura från Tokyos universitet pratade om de kulturella aspekterna av relationen mellan människa och AI och betonade konceptet "social shaping of technology" (SST).  Osamu Sakura förklarade hur teknik och samhälle påverkar varandra och gav historiska exempel som telefoner och radio, samt moderna exempel som kameror på mobiltelefoner. Han hävdade att vanliga människors användningsmönster ofta formar tekniken på oväntade sätt.

Osamu Sakura pratade om de föränderliga rollerna för centrala aktörer inom vetenskap och teknik, från regeringar till privata företag. Han menade att vanliga människor kan spela en betydande roll i att forma teknologin. Osamu Sakura påpekade också hur viktigt det är att överbrygga klyftan mellan vetenskap och vardagsliv och använde japanska exempel från städning, arkitektur, mat och mode.

Osamu Sakura presenterade det japanska konceptet "engawa," en traditionell mellanzon, som en metafor för att bygga broar mellan vetenskap och det offentliga livet. Offentliga livet är de sociala sammanhang som uppstår på en offentlig plats. Han avslutade med att understryka behovet av vänliga relationer mellan människa och robot. Osamu Sakura resonerade om hur AI kan bidra till ett mer demokratiskt samhälle och han betonade vikten av meningsfulla och nyttiga tillämpningar av AI.

AI-forskaren Milad Morad, från Fraunhofer FIT och RWTH Aachen University, pratade om AI:s potential som en interaktiv agent i samarbeten mellan människa och AI. Han framhävde att AI inte bara bör ses som ett verktyg utan som en "agent" som kan interagera med oss. Han refererade till Yuval Noah Harari, som beskriver AI som potentiellt revolutionerande, med förmågan att agera självständigt och ha djupgående påverkan på samhällen.

Milad Morad pratade också om AI:s påverkan på skapande, lärande och affärsproduktivitet. Han underströk hur viktigt det är att utvärdera AI:s effektivitet ur användarens perspektiv.

Professor Koji Kida från Kagawa University presenterade ett projekt där AI används för att återskapa den konstnärliga stilen hos Kunibo Wada, en framstående japansk designer. Genom maskininlärning har Koji Kidas team utvecklat en specialanpassad AI-modell som skapar typsnittsdesign inspirerad av Kunibo Wadas unika handstil. Meningen är att projektet ska minska manuellt arbete för studenter samtidigt som det bevarar essensen av Kunibo Wadas design. Projektet blir en brygga mellan traditionell konst och modern teknik.

I ett annat projekt använder Professor Koji Kida och hans team generativ AI för att skapa 3D-virtuella miljöer baserade på Kunibo Wadas landskapsmålningar. De virtuella miljöerna ger användare ett innovativt sätt att utforska det japanska kulturarvet.

I föreläsningen “Bridging the gap: exploring AI Literacy for teachers and students in a transformative educational landscape” poängterade Linnéa Stenliden hur viktigt det är med AI-kunskap inom utbildning. Hon framhöll behovet av att lärare och elever förstår de etiska och sociala implikationerna av AI.

Linnéa Stenliden efterlyste tvärvetenskapligt samarbete för att utforma AI-kunskapsläroplaner. Sådana läroplaner ska ha som mål att utrusta nästa generation med de färdigheter som krävs för att navigera i en AI-förbättrad värld.

I en interaktiv workshop ledd av postdoktor Mattias Tiger vid Linköpings universitet fick deltagarna utforska AI-lösningar på verkliga affärsutmaningar.

Med hjälp av fallstudier visade workshopen på AI:s transformativa potential för att optimera verksamheter och främja innovation inom olika branscher. Workshopens syfte var att inspirera till framtida AI-applikationer i affärssammanhang och knyta akademisk forskning till industrins behov i både Europa och Japan.

Forskaren Arisa Ema pratade om komplexiteten i att hantera AI:s samhällspåverkan och behovet av starka styrningsramar. Hon tog upp hur viktigt det är att få in synpunkter från akademi, industri, regering och civilsamhälle för att skapa etiska AI-riktlinjer inom sektorer som sjukvård, finans och försvar.

För att hantera risker som integritetsproblem och förlust av arbetstillfällen behövs transparens och bästa praxis, menade Arisa Ema. Hon gick också igenom innovationsutmaningar som juridiska och tillgänglighetsrelaterade frågor.

Jeannette Nilsson presenterade ett gräsrotsinitiativ inom AI i Sverige för att göra AI tillgängligt för en bredare publik. Projektet, som startade för fem år sedan, involverade samarbete mellan akademi, regering, industri och civilsamhälle. Istället för att skapa nya program fokuserade man på att använda befintliga resurser. Gruppen utvecklade 25 AI-förslag som fick nationellt stöd trots begränsade medel. Jeannette Nilsson påpekade hur viktigt det är med AI-kunskap, praktiska lösningar och internationellt samarbete. Hon poängterade att det är nödvändigt att vara inkluderande och ha underifrånperspektiv i målet att följa statliga vägkartor.