04 september 2017

I Vallastaden satsar Linköpings kommun på hållbara transporter, med bilpool, gemensamma parkeringshus och fokus på cykel- och gångtrafikanter. Det går helt i linje med den forskning som Linköpings universitet driver tillsammans med VTI, statens väg och transportforskningsinstitut.

Video
- En tanke på hållbara transporter hade man redan för många decennier sedan när man planerade nya områden, men jag tror att man gör det på ett allt smartare sätt, säger Andreas Tapani, forskningschef vid VTI.

Andreas Tapani leder projektet Cykelkedjor som VTI driver tillsammans med Linköpings universitet. I projektet utvecklar man ett modellsystem för trafikplanering med fokus på gång- och cykeltrafik som alternativ till bil. Clas Rydergren, biträdande professor vid Linköpings universitet är med och driver projektet.

- Vi vill se till hela transportkedjan, och genom att kombinera färdmedel när man tar sig från sin startpunkt till sin slutpunkt kan man öka effektiviteten. Målet är att kunna ge människor rätt förutsättningar för att välja ett hållbart transportmedel, säger han.
De två stora föregångsländerna när det kommer till hållbar transport är Danmark och Nederländerna. Där finns en utpräglad cykelkultur med till exempel helt avdelade vägar för cyklister. I Nederländerna sker 30 procent av alla förflyttningar inom staden med cykel, och man jobbar aktivt för att få fler människor att ställa bilen och istället cykla längre sträckor till jobbet. Svenska kommuner har en bit kvar på vägen.
- Jag tror att de flesta kommuner i Sverige är ganska medvetna om att man måste göra någonting. Sedan tror jag att det finns en osäkerhet kring var man gör investeringarna och vad man investerar i. Det handlar om mycket pengar, och då är det viktigt att göra rätt från början. I vårt projekt tittar vi efter vart investeringarna bör göras och var det är mindre lämpligt, säger Clas Rydergren.
Dagens trafikplaneringsmodeller tillkom i samband med bilismens framväxt. I de modellerna har man bil och kollektivtrafik som huvudfärdmedel, och där har man analyserat stora områden utan att riktigt ta hänsyn till de korta delresorna som sker med cykel- eller till fots.
- Som kommun måste man fundera över hur man i framtiden väljer att planera för gång- och cykeltrafik. Tanken är att hitta lösningar som förenklar resan för cyklister, samtidigt som man försvårar en aning för bilister, genom att till exempel lägga parkeringshuset i utkanten av området, säger Andreas Tapani.

Vill du höra mer om framtidens trafikplanering?

Den 19 september kl 10:30-10:50 håller Andreas Tapani och Clas Rydergren ett seminarium i ämnet.
Plats: Lilla salen i Vallastadens expoarena.


Senaste nytt från LiU

Två händer som håller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Några personer som befinner sig i ett rum.

ERC miljoner till två LiU forskare för framtidens energilösningar

LiU-forskarna Nara Kim och Catherine Aitchison, båda vid Laboratoriet för organisk elektronik, har i hård konkurrens tilldelats varsitt ERC Starting Grant på cirka 18 miljoner kronor över fem år.

Rasmus Åhman, forskning inom perioperativ vård och utfall efter operation. Målet på lång sikt är att förbättra prognosen för patienter som opereras i Sverige.

Utbildningsnivå starkast kopplad till överlevnad efter höftfraktur

Utbildningsnivå är den socioekonomiska faktor som har starkast samband med överlevnadsgraden efter akut höftkirurgi. Det visar en studie från LiU på 58 000 personer.